Appie 4-ever: Varför alla älskar Nouri
Efter Abdelhak Nouris kollaps på planen på grund av oregelbunden hjärtrytm fick 20-åringen en allvarlig permanent hjärnskada. Stödet för Nouri och hans familj har varit enormt. Alla älskar Appie, här försöker förklaras varför, vem är 20-åringen med ett dussintal a-lagsmatcher som hela Amsterdam älskar.
Det är fortfarande helt ofattbart, vad som hände med Appie lördag den 8 juli när han kollapsade på planen under träningsmatchen mot Werder Bremen på grund av oregelbunden hjärtrytm. Och det hemska beskedet fredag den 13 juli, att han nu har en allvarlig permanent hjärnskada. Reaktionen har varit helt enorm. Tusentals supportrar samlades med Ajaxs spelare utanför Nouris föräldrahem i Geuzenveld i västra Amsterdam på lördagen. Spelare och ledare i hela Holland och världen över har talat om Appie. Till och med Feyenoord-supportrar har tryckt upp tröjor med Stay Strong Nouri och minst en tog sig till Geuzenveld. Liksom gamle lagkamraten Pelle Clement, som lämnade för Reading i juni men reste hem för detta. Alla älskar Appie.
För det är omöjligt att inte älska Appie. Som spelare och som människa. Jag ser alla Ajaxs a-lagsmatcher, en del med Jong Ajax och U19. En stor del av varje dag går åt till att läsa och eller se vad som händer i Ajax. Jag har aldrig sett en spelare ha sådan spelglädje som Appie. Varje match. Och vara så glad, snäll, trevlig och rolig i intervjuer. Och alla historier folk berättar nu om Appie. Grejen är att det inte bara är så att folk nu när detta hemska inträffat pratar om hur jävla fin Appie är. Det har varit omöjligt att missa det tidigare, hur oerhört omtyckt och älskad han är av lagkamrater, alla tränare och övriga ledare han någonsin haft, alla supportrar, alla grannar, vänner, släktingar, familj. För hur han själv var, alltid glad, snäll och brydde sig om andra. Gjorde andra bättre.
Spelaren Appie Nouri? Ptja, Sonny Silooy, fd högerback i Ajax och ungdomstränare för Appie berättar i en kolumn nu att han hade en diskussion om Appie med en annan gammal Ajax-högerback, George Ogãraru, som hade Appie i Jong Ajax förra säsongen. ”Jag tyckte att han var mer en Iniesta, George tyckte mer en Xavi. Men kanske hade han kvaliteter från båda. Det enkla, viktiga passningsspelet från Xavi kombinerat med Iniestas tankeförmåga och genomskärare.” Det beskriver Appies passningsspel väl, men Silooy nämner inte de två andra viktiga komponenterna i Appies spel: Tekniken och den rena spelglädjen.
Jag började höra talas om Appie första gången runt 2010, när han var 13 år. Följer man Ajax intensivt så är man såklart även oerhört intresserad av De Toekomst, ungdomsakademin. De äldsta ungdomslagen, U19 och U17, är det lätt att ha bra koll på. Men så hör man talas om yngre spelare i akademin som börjar utmärka sig. Appie var en sådan. Han utmärkte sig alltid. När han var fem år var han redan bra nog att spela i samma pojklag som tre år äldre brodern Mohammed. När han var sju år började han spela för Ajax och var bäst i laget där med. Men när han är så liten kan man ju inte utläsa för mycket av det. Egentligen inte heller när killen är 13-14 år i vanliga klubbar. Men i Ajax betyder det något. Appies pojklag var då gamla nog att spela elvamannafotboll och det var fortfarande den lille energiske teknikern som stod ut mest i laget som också inkluderade bland andra Donny van de Beek, Vince Gino Dekker och Timothy Fosu-Mensah, fortfarande tre nära vänner. Då började det tasslas om att 1997-generationen såg bra ut för Ajax och att den där lille Nouri såg ut att bli något alldeles extra. Ordet spred sig när kolumnisten Henk Spaan uppmärksammade 13-årige Nouris talang i Het Parool. 2013 var det deras tur att som U16-lag spela i Future Cup, en U17-turnering Ajax organiserar varje år för några av världens bästa ungdomslag. Appie var kapten och ledde Ajax till final där man föll. 2013-14 spelade han som 17-åring med U19-laget, han spelade dock Future Cup igen med U17-laget och ledde dem nu till guldet och fick motta priset som turneringens bäste spelare av Barry Hulshoff, legendarisk Ajax-mittback. ”Jag ser ingen som konkurrent, vi är Ajax, vi är bäst!” sa Appie då om sina lagkamrater. 2014-15 ledde han U19-laget till ligaguld, utmärkte sig i UEFA Youth League, fick regelbundet träna med a-laget och gjorde på våren seniordebut för Jong Ajax i Jupiler League. Ligaguldet säkrades mot PSV, efter matchen, som streamades live, drog Appie av sig matchtröjan, under hade han en t-shirt med en bild och texten ”Sterkte, Rody”. Det var till Donny van de Beeks lillebror Rody, som genomgått en svår operation. 2015-16 spelade han mest för Jong Ajax men var med U19-laget i Youth League, det var där han bland annat grundlurade en Spartak Moskva-back så grovt att ryssen satte sig på rumpan medan Appies lagkamrat Carel Eiting bara tog sig för pannan. Han ryktades till en radda storklubbar men förlängde kontraktet till 2020 och sa ”Jag vill spela i min stad för min klubb.”
Sommaren 2016 flyttades han tillsammans med barndomsvännen Donny van de Beek, samt nya vännerna Vaclav Cerny och Frenkie de Jong, upp till a-laget. Han började säsongen hos Jong Ajax dock där han under nye tränaren Marcel Keizer var dominant. 21 september 2016 togs Appie ut i matchtruppen till cupmatchen mot Willem II. Hans bror Mohammed filmade hela dagen. Appie vaknar. Appie leker med sin katt. Appie hänger med kompisarna på gatan. Appie ber. Appie säger hejdå till mamma, pappa och systrarna. Appie och Mo går till bilen men Appie stoppas av grannbarnen som vill önska lycka till. Mo och pappa på läktaren. F-Side sjunger ”Wij willen Nouri zien!”, ”Vi vill se Nouri!”. Appie värmer upp. Appie byter med Hakim Ziyech, en direkt konkurrent om en plats i startelvan – som Appie genast blev nära vän med, så nära att Hakim ser Appie som en lillebror. Appie får bollen. Gör en gubbe. Väggspel med Frenkie, får tillbaka bollen, piruett runt en till, fälls till marken. Reser sig, frågar frisparksspecialisten Lasse Schöne, som nyss satte 4-0 på en frispark, om han får ta den. ”Jag köper en burgare till dig efteråt om jag får ta den!” Appie sätter den, 5-0. Ut mot läktaren, peka på namnet på tröjryggen, Nouri är namnet alla kommer minnas. Slutsignal, Appie kramar familjen på läktaren. Efteråt, Appie och Mo åker hem. Hela kompisgänget överraskar utanför radhuset. Går in, halva släkten är där och firar. Dagen efter går han runt på anläggningen och alla han träffar är glada för hans skull och gratulerar, Appie kramar om alla och berättar för kameran vad de betytt för honom. Ungdomstränare, fystränare, materialare, kokerskan. Drömmen har uppfyllts, Appie har debuterat för AFC Ajax. Han siktar vidare mot nästa dröm: Han vill bli Ajaxs kapten. Under säsongens gång fortsätter han dominera i Jong Ajax och få inhopp i a-laget (och en startmatch mot Panathinaikos i Europa League), varje gång han kommer in i spel är han ett energiknippe som höjer tempot igen den sista delen av matchen. Under våren får han fler och fler inhopp. Den 6 maj är jag och min bästa vän i Amsterdam för säsongens sista hemmamatch. Appie startar och trollar med Go Ahead Eagles-försvaret. Han är den som hela tiden får sittplatspubliken att resa sig ur sätena. Några dagar senare är Ajax i Lyon och säkrar en Europa League-finalplats. Appie får tillbringa matchen på bänken. Efter slutsignalen, när spelarna är ute i flera vändor och tackar de tusentals tillresta supportrarna, kommer Appie och Davy Klaassen ut med en svensk flagga. ”Wij gaan naar Stockholm toe”, ”Vi ska till Stockholm” sjunger de. Till helgen spelar Appie från start i säsongens sista ligamatch borta mot Willem II. Han slår en briljant passning som leder till Klaassens sista mål i Ajax. Efteråt kastar han upp sin matchtröja till bortastå.
En vän är Amsterdam-födde skådespelaren Mimoun Ouled Radi. Efter det tragiska beskedet berättade han en tidigare okänd historia om Appie. En vän till Mimoun hörde för några månader av sig med en speciell fråga, vännen i fråga hade en bästa vän vars son var allvarligt sjuk och skulle inte ha lång tid kvar. Sonen var stor PSV-supporter och vännen hoppades att eftersom Mimoun känner lite fotbollsspelare kanske han kunde ordna en signerad matchtröja. Mimoun tänkte efter, han kände inga PSV-spelare men han frågade Appie. ”Naturligtvis, min bästa vän Steven Bergwijn spelar i PSV! (Bergwijn spelade med honom i Ajaxs ungdomslag, reds. anm.) Jag ska ringa honom!” Två minuter senare ringde Appie tillbaka: ”Mim, hela PSV-laget kommer signera tröjan.” Några dagar senare kom Appie hem till Mimoun med PSV-tröjan i handen.
I mars 2016 lade Ajax upp en 8 minuter lång film på sin Youtube-kanal: ”De Koning van Geuzenveld”, Kungen av Geuzenveld, där man intervjuade Appie i sina kvarter med sina vänner. På fotbollsplanen utanför hans hem där han alltid, fortfarande efter träningar med Ajax, spelade på som då hette Nigel de Jong Plein (de Jong invigde planen i sitt gamla kvarter 2005). I intervjun berättar Appie att grannbarnen börjat kalla planen för A. Nouri Plein istället. Lördagen den 14 juli, dagen efter det hemska beskedet om Appies tillstånd var det här tusentals supportrar och Ajaxs spelare samlades för att stötta familjen. I måndags åkte några supportrar tillbaka och bytte ut skylten så det nu står A. Nouri Plein. Nigel, som uttryckt sitt deltagande för familjen, lär inte ha något emot det.
I intervjun från 2016 säger Appie: ” Och att spela för Ajax…man tror att det skulle förändras över tid, hur det känns, jag har spelat i elva år Ajax, man tänker att det borde kännas normalt men för mig är det inte normalt. Jag spelar för Ajax, jag är så stolt! Andra killar drömmer om att spela där. Jag är exakt likadan. Jag spelar för Ajax, jag är så stolt. Jag kan slå mig för bröstet med det. Jag har kämpat hårt för det. Att få representera sin stad, för sin klubb. Att ta steg i sin utveckling, det är jättebra. Jag väntar på att få chansen i a-laget. Jag tror att väntan belönas med någonting vackert.”
Det som hänt Appie är det värsta som någonsin hänt Ajax. En ung, underbar människas liv är förstört. Tankarna går till hans familj, men också vännerna i Geuzenveld, grannbarnen som har Appie som idol, och vännerna i Ajax… Donny van de Beek som tog sig upp från pojklaget till a-laget sida vid sida med Appie på mittfältet, Vince Gino Dekker, Deyovaisio Zeefuik, Damil Dankerlui, Kaj Sierhuis och alla andra som spelat med Appie i årtal. Hakim Ziyech som såg Appie som en bror och delade rum med honom på träningslägret. Älskad av hela sin klubb, hela sin stad kommer Appie aldrig glömmas. ”Vi älskar Appie” ropade tusentals supportrar till familjen Nouri i lördags. Hans pappa svarade med tårar i ögonen: ”Appie älskar er alla.”
Een echte Ajacied, een echte Amsterdammer. Appie 4-ever.
