Det förbjudna steget: Varför Steven Berghuis övergång till Ajax är så kontroversiell
I måndags presenterades Steven Berghuis slutligen officiellt som Ajax-spelare. Övergången från Feyenoord blev klar i fredags, och vid det laget hade hat och dödshot riktade mot Berghuis redan kommit på löpande band i minst en vecka. Nu är den ett faktum, den mest kontroversiella holländska fotbollstransfern på evigheter. Men vad är det som gör övergången så kontroversiell? Och varför är Berghuis trots det villig att göra den?
Att Ajax och Feyenoord är två av fotbollsvärldens mest bittra rivaler är knappast någon nyhet, men vidden av rivaliteten kan ändå förtjänas förklaras i detta sammanhang. Den uppstod genom stadsrivaliteten mellan Amsterdam och Rotterdam. Klyschan som ena lägret älskar att dra är “Rotterdam arbetar medan Amsterdam drömmer” vilket ofta fungerat som en grov generalisering av förhållandet mellan städerna, med visst fog men kanske en smula överdrivet med. Ajax-supportrar kallar Feyenoord-supportrar för kackerlackor och har gjort många ofina anspelningar på bombningen av Rotterdam under andra världskriget. Från Feyenoord-håll väller det ut antisemitiskt hat riktat mot Ajax-supportrar på grund av Ajax judiska image.
Rivaliteten späddes på av att båda lagen växte i ganska jämn takt och blev framgångsrika, först nationellt särskilt på 50-talet och senare mest berömt även kontinentalt på tidigt 70-tal. Ajax blev första holländska lag i en Europacupfinal 1969, men Feyenoord första holländska lag att vinna cupen året efter, innan Ajax sedan radade upp tre raka Europacuptitlar 1971-73. På 70-talet växte supporterkulturen i landet, men med det också huliganismen. Ajax ultrasgrupp/firma F-Side grundades 1976 och Feyenoords firma Vak S omkring dessa år med.
Våldet mellan firmorna växte och växte, inte minst under 1980-talet som kulminerade i “Spijkerbomincident” 1989 när, under pågående De Klassieker i Amsterdam, en Feyenoordhuligan kastade två spikbomber mot en läktarsektion. 19 Ajax-supportrar skadades, 9 av dem allvarligt. Den mest ökända händelsen relaterat till holländsk huliganism inträffade dock 23 mars 1997, “De Slag bij Beverwijk” när Ajax och Feyenoords firmor gjorde upp om att mötas upp och slåss på ett fält vid motorvägen utanför den lilla staden Beverwijk (trots att inget av lagen spelade ens i närheten av platsen). Feyenoord-huliganerna kom i dubbelt så stor skara som man gjort upp om på förhand vilket tog Ajax firma på sängen, och våldet spårade snart ur. Det slutade med att F-Side-veteranen Carlo Picornie mördades av Feyenoord-huliganer.
2004 stormade Ajax-huliganer planen under en reservlagsmatch lagen emellan vilket slutade med att Feyenoord-spelaren Jorge Acuña fick föras till sjukhus och en ung Robin van Persie fick räddas av Jong Ajax-tränaren John van ‘t Schip och Jong Ajax-spelaren Daniël de Ridder. Nästa år blev stora huligankravaller utanför De Kuip. Ajax-supportrar hölls utanför arenan och besvikna Feyenoord-huliganer som just sett sitt lag förlora sökte upp dem, båda lagens huliganer attackerade först polisen och sedan varandra. 2009 bestämde städernas borgmästare att portförbjuda bortalagets supportrar från De Klassieker i fem år, ett förbud som förlängts år för år efter det.
2015 brann Ajax Supportershome, supportrarnas klubbhus, ner till grunden. Ingen har dömts för mordbranden men både polisen och alla andra misstänker Feyenoord-huliganer. Ajax-huliganer planerade en hämndaktion men stoppades av polis. I maj 2019 skedde två incidenter på kort tid. Först då Feyenoord-supportrar reste till Amsterdam för att klubbens amatörlags match mot lilla Amsterdamklubben Swift, och hamnade i bråk med Ajax-huliganer som för dagen backade Swift. Senare samma månad försökte några Ajax-huliganer under en U19-match lagen emellan komma åt de som stöttade Feyenoord, främst spelarnas familjer och vänner. Bråket stoppades dock av Ajax U19-tränare Johnny Heitinga och Feyenoords dito Dirk Kuyt.
Rivaliteten svalnar inte av ett dugg trots att det nu gått mer än tio år sen båda lagens supportrar fanns på läktarna samtidigt under De Klassieker. Steven Berghuis är dock inte den förste att ta det förbjudna steget mellan klubbarna.
Målvaktslegendaren Eddy Pieters Graafland var först att ta steget då han 1958 lämnade Ajax för Feyenoord. 1963 gjorde stjärnan Henk Groot samma steg, Groot kom sedan att återvända två säsonger senare är och är en av två, tillsammans med Arnold Scholten som gjorde det trettio år senare, att gå från Ajax till Feyenoord och tillbaka igen. Theo van Duivenbode gick till Feyenoord 1969 när han tappade sin plats i Ajax och 1978 gick René Notten samma väg. 1977 gick vänsterbacken Jan Everse från Feyenoord till Ajax. Everse var så långt den som fick mest skit för sin övergång, men så extremt var det inte för dessa spelare då Graafland och Groot var de enda riktiga stjärnorna som bytte sida och de gjorde det innan huliganismens utbrott och allt.
Den stora bomben var förstås när Johan Cruijff 1983 gick från Ajax till Feyenoord i en närmast otänkbar övergång, men som ändå är rimlig på sitt sätt om man känner sin Cruijff. Anledningen till att han lämnade sitt älskade Ajax för fiendeland var att Ajax dåvarande ordförande Ton Harmsen inte ville ge 36-årige Cruijff det nya kontrakt han ville ha. Cruijff gick då till Feyenoord som ett rent “fuck you” till Harmsen. Ajax slog sen Feyenoord med 8-2 i nästa De Klassieker men Cruijff ledde Feyenoord till dubbeln innan han lade spelarkarriären på hyllan och något år senare var tillbaka i Ajax som tränare. Att han gick till Feyenoord togs såklart inte emot väl i Amsterdam, men dels då Cruijff ändå har och hade sina Gudastatus, och då ordförande Harmsen var djupt hatad bland Ajax-supportrar redan, klarade sig Cruijff undan, hans arv och status i Ajax-läger var ohotad. Det blev snarare Harmsen som fick ta emot skit för att han “tvingat” iväg Cruijff till Feyenoord.
Förutom hoppjerkan Scholten tog anfallaren John van Loen steget mellan klubbarna på 90-talet då han 1993 lämnade Ajax för Feyenoord vilket inte heller rörde upp alltför heta känslor då han var en till i raden av spelare som tappat sin plats i Ajax och då hamnade i Feyenoord. Nästa direkta övergång klubbarna emellan dröjde till 2006 då Ajax-floppen Angelos Charisteas gick till Feyenoord på deadline day. En övergång som vållade protester bland Feyenoord-supportrar som krävde ordförandens avgång och producerade banderoller som “Wij willen geen neus” (“Vi vill inte ha någon näsa”, näsa är ett öknamn de har för Ajax-supportrar, taget från antisemitiska karikatyrer av judar med stora näsor), medan man i Amsterdam skrattade gott åt att Ajax lyckats kränga floppvärvningen Charisteas till Feyenoord.
Bortsett från tredjemålvakten Ronald Graafland som ganska obemärkt kunde gå mellan klubbarna 2010-2011 gick ingen spelare mellan Ajax och Feyenoord igen förrän 2014 då Kenneth Vermeer lämnade Ajax för Feyenoord. Vermeer hade tappat sin plats som förstemålvakt till Jasper Cillessen och var således ingen stjärna, men att han som Amsterdamfödd och Ajaxfostrad fortsatte karriären i Feyenoord togs inte emot gott bland Ajax-supportrar. Under nästa De Klassieker hängde ultrasgruppen VAK410 en docka med en Vermeer-tröja i en snara ner för läktaren, ett tilltag Ajax bestraffade genom att porta hela gruppen i nästa De Klassieker och låta sektionen gapa tom.
Utöver dessa finns det fler spelare som spelat för båda klubbarna men som spelat för andra klubbar däremellan (Ronald Koeman, Johnny Rep, Simon Tahamata, Keje Molenaar, Tscheu La Ling, Martin van Geel, Rob Witschge, Peter van Vossen, Evander Sno, Henk Timmer, Tim de Cler, Jan-Arie van der Heijden, Ruud Geels, Wim Jansen, Jan Sørensen, Dean Gorré, Leonardo och Kostas Lamprou) där den mest kontroversiella var när forne Feyenoord-försvarsklippan Wim Jansen 1980 efter en kort sejour i USA återvände hem men nu till Ajax. Jansens Ajax-debut kom i De Klassieker i januari och en Feyenoord-supporter lyckades träffa honom i ögat med en hård snöboll packad med is så Jansen behövde gå av planen för vård.
Så, Berghuis är inte unik som för övergången. Men han blir blott den fjärde spelaren att ta det direkta klivet från Feyenoord till Ajax. Och Henk Groot gjorde det på 60-talet, efter bara två år i Feyenoord efter att ha kommit från Ajax. Jan Everse gjorde det på 70-talet och har vittnat om att det inte var helt lätt trots att han inte var någon stjärna. Och Arnold Scholten gjorde det på 90-talet efter fem säsonger i Feyenoord efter att ha kommit från Ajax, inte heller han hade det helt lätt. Men ingen av dem hade det i närheten av så hett om öronen som Berghuis kommer få, eller redan fått.
Steven Berghuis är ju inte vem som helst. Han har varit Feyenoords klart bäste spelare i flera säsonger och har burit kaptensbindeln. Han är ingen Feyenoord-man från början. Född i Apeldoorn och fostrad i Vitesse och Twente kom han först fram hos de senare innan han slog igenom i AZ vilket ledde till en Watford-transfer 2015. I England floppade han och efter en säsong återvände han till holländsk fotboll, på lån, till Feyenoord. Han blev en nyckelspelare och publikfavorit redan då när han hjälpte Feyenoord vinna sitt första ligaguld på 17 år och efter guldet gjorde man övergången permanent.
Hans roll i klubben växte både på och utanför planen då Kuyt lade av. I flera säsonger har han burit Feyenoords offensiv som lagets främste målgörare och assistläggare och som nämnt även kapten på sistone. Han har också kysst klubbmärket. Han har träffat ultrasfalanger. Han har tagit initiativ till att Feyenoords spelare stöttat supportrars tifoverksamhet. Han bedyrade flera gånger under det senaste året när coronapandemin stängde läktarna hur mycket han och spelarna saknar fansen. Allt detta och mer gjorde att Feyenoord-supportrar tog honom till sig som en av sina egna.
Därför orsakar Berghuis övergång ett sånt ramaskri. Reaktionen i Feyenoord-läger har varierat från att många nu kategoriskt refererar till honom som “Steven the Snake” till mängder av antisemitiskt hat på sociala medier riktat mot Berghuis och Ajax, till direkta dödshot. Häromdagen florerade en bild på sociala medier där några Feyenoord-supportrar höll upp en banderoll med tre namn listade: “Polletje”, Peter R. de Vries och Steven Berghuis. Martin “Polletje” van der Pol var en ökänd Ajax-huligan som sköts till döds i Amsterdam förra året (förmodligen med anledning av en konflikt i den undre världen gällande drogaffärer än något huliganrelaterat). Peter R. de Vries var en världsberömd kriminalreporter tillika välkänd Ajax-supporter som sköts till döds i Amsterdam nyligen (förmodligen med anledning av att han är talesperson för huvudvittnet i en stor rättegång mot Mocro Mafia som styr en stor del av Europas knarklangning). Bredvid alla tre namn fanns en ruta, “Polletje” och de Vries förbockade, Berghuis ruta tom. Budskapet kan inte tolkas som annat än ett rent mordhot vilket gjort att polisen kommunicerat att man söker personerna bakom banderollen och enligt en advokat tillfrågad av De Telegraaf kan det leda till rättsliga påföljder.
Exakt hur stor hotbilden mot Berghuis ser ut är inte helt klarlagd i dagsläget. Men att döma av det som redan vällt upp till ytan måste man undra om Berghuis kan känna sig säker när han går ute på stan, åtminstone om han skulle röra sig i Rotterdam.
Om övergången säger Steven Berghuis själv: “Jag har inga tvivel. Jag gjorde ett medvetet val, och tog min tid att tänka över det. Givetvis är det ingen normal övergång men detta är vad jag ville. En fin utmaning väntar mig. Jag vill uppnå stora saker men den här klubben.”
Feyenoord - Ajax spelas söndag 19 december kl 14:30. Missa inte det.
