Krönika: Den albanska fotbollens ekonomiska hälsa (del 1)

Krönika: Den albanska fotbollens ekonomiska hälsa (del 1)

EM kvalet har ett kort uppehåll och då passar vi på att djupdyka i finanserna och tar reda på hur det ligger till där. Jag kommer i den här krönikan att guida er igenom lite historik vad gäller de ekonomiska aspekterna för den albanska fotbollen, vilka satsningar och investeringar som har gjorts och vad vi kan förvänta oss i framtiden. Denna första delen (del 1) kommer handla om FSHF:s bakgrund samt UEFA:s och FIFA:s roll i utvecklingen av den albanska fotbollen.

Frågan dyker ständigt upp om dessa giganter verkligen gör nytta med sina investeringar? Samt avslöjar vi vad som krävs för att Albanien skall nå EM 2012.  Precis som allting annat så måste man börja med teorin innan man kan gå in i det praktiska och analysera de konkreta resultaten.  
Som  bekant går fotboll och ekonomi hand i hand, inte minst gäller detta klubblag men även för ett förbund. För klubbarna gäller det att gå med vinst genom biljettintäkter och andra vinstkällor för att i framtiden investera i nya och bättre spelare till exempel. För förbundet går ”vinsten” till att satsa i större utsträckning på talangutveckling eller faciliteter för att skapa förutsättningar för spelarna att prestera på allra högsta nivå i landslagssammanhang samtidigt ge klubblagen rätt förutsättningar att kunna bedriva sin verksamhet. Dock ska vi komma ihåg att skyddsnätet är mycket större för ett förbund som oftast har någon form av ekonomiskt stöd från landets regering och internationella organisationer som i detta fallet UEFA och FIFA.  Detta stöd kan då skilja sig från land till land i form av olika storlekar på det ekonomiska stödet. Stora väletablerade fotbollsländer gör stora investeringar i fotbollen vilket senare kan visa sig vara lyckade eller misslyckade, kvittot får vi när EM eller VM drar igång. Till skillnad från de större elefanterna pågår större investeringar även i små länder som till exempel i Albanien om man sätter det i förhållande till deras budgetar. Dessa investeringar tenderar tyvärr att bli ett massmedialt spektakel där enda syftet är att vinna poäng hos allmänheten, sen vad resultatet blir utav det har ingen betydelse. Men låt oss backa tillbaka bandet ett antal år för att fräscha upp minnet...

Långt ifrån pengar, ära och berömmelse fick fotbollen fäste i ett sargat och ekonomiskt sett mycket svagt Albanien. Strax efter första världskriget bildades löst sammansatta grupper som fastnade för det nya fenomenet- att sparka på en boll. 1919 hade Albanien det första inofficiella laget, Vllaznia. Därefter bildades fler och fler lag och 1930 bildades det albanska fotbollsförbundet FSHF. Två år senare blev man medlem i FIFA. Fotbollen blev ett sätt att glömma fattigdomen och fler och fler anslöt sig.
Tidigt fick vi också våra första stjärnor ute i Europa som t.ex. Riza Lushta i Juventus och Naim Kryeziu i Roma och många fler. Efter andra världskriget spelade det albanska landslaget sin första vänskapsmatch mot Montenegro. Man ställde upp i sin första turnering 1946 när Balkan cupen ägde rum, överraskande nog vann Albanien turneringen.  Men det skulle dröja till år 1954 innan man blev medlem i UEFA.

Vi beger oss ett par år framåt i tiden och hamnar i början på 90-talet. Kommunismen i landet föll. Efter den politiska förändringen höjdes röster för en organisationsförändring inom förbundet. 94’ genomfördes radikala förändringar för att efterlikna mer västvärldens organisationsstruktur. Verkställande utskott valdes samt ordförande, generalsekreterare och samtliga nämnder valdes för skötseln och driften av FSHF. Ett nära samarbete mellan det albanska förbundet och UEFA samt FIFA inleddes. Ett samarbete som längre fram skulle visa sig vara otroligt viktig för utvecklingen.  
I början av 20-talet gick samarbetet in i en ny fas. För första gången sätter man upp en strategi för att marknadsföra den albanska fotbollen för att locka sponsorer till landet. På så sätt har man försökt implementera  västvärldens sätt att också införa kapital i fotbollen. Frågan som dyker upp är hur sköts ekonomin i förbundet och har dessa satsningar givit några konkreta resultat?
 
FSHF:s finansiella rapport för 2009

Albaniens senaste ekonomiska rapport som har sammanställts av oberoende part visar den finansiella balansen vid balansdagen 31 december för räkenskapsåret 2009. Den ger en bild över vart pengarna har spenderats och viktiga interna och externa händelser. Förbundet är en icke vinstdrivande organisation. Jag kommer ge er en basic överblick över förbundets  intäkter och kostnader för att få en inblick i vart pengarna kommer ifrån och var dessa sedan tar vägen. Men vi inleder med ett projekt eller program som på senare tid har lyft utvecklingen ytterligare ett snäpp.

-Hat-Trick projektet
Projektet drogs igång 2004 och syftet var att förbättra och utveckla fotbollen genom satsningar på infrastrukturen både på och utanför fotbollsplanen. Hat-Trick 1 avslutades 30 juni 2008, samtidigt drog Hat-Trick 2 igång och löper fram till 30 juni 2012. Projektet bygger på 3 viktiga principer: säkra utbetalningar, investeringar i projekt samt investeringar i utbildning. Utbetalningar görs varje år till ett värde av 1,3 miljoner euro, varav 500’000 euro till operativa kostnader och 800’ 000 euro för UEFA:s utvecklingsprogram i landet. Dessa belopp tar man ej hänsyn i bokföringen längre ner.  
Projektet ligger även bakom förbättringarna inom infrastrukturen där man varje år har investerat 2.5 miljoner schweiziska franc. Något som idag är vanligt förekommande är minifotbollsplaner som sprider sig som en löpeld genom landet, även här är det Hat-Trick projektet som ligger bakom, varje år lägger man 1 miljon schweiziska franc på att uppföra ny planer där ungdomarna kan spela fotboll på konstgräs.

-Intäkter (alla belopp i tusentals LEK)
Den största inkomstkällan för det albanska fotbollsförbundet kommer från försäljningen av tv-rättigheterna. År 2009 deklarerade man en inkomst på 618’451 LEK jämfört med 2008 där man endast fick in 67’425 LEK. Tv-rättigheterna till landslagets matcher såldes för 587’537 LEK och resterande 30’914 LEK  erhölls från tv-rättigheterna från den inhemska ligan.
 
Den näst största posten inkluderar avsättningar eller fonder. Dessa fonder eller avsättningar som förbundet har gjort är medel avsatta för året 2009. Dessa medel används för att stödja de albanska klubbarna vid deltagande i europeiska tävlingar och cuper, finansiering av infrastrukturen för klubbarna, utbildning av domare och tränare. Dessa avsatta medel för investeringar består av bidrag som mottagits för diverse investeringsprojekt. För året 2009 redovisades dessa avsättningar till 420’875 LEK jämfört med år 2008 då de låg på 82,966 LEK.
 
Övriga operativa intäkter är den tredje största inkomstposten. Denna post består av reklam och sponsoravtal samt donationer. Totala summan för 2009 blev 44,254 LEK. 2008 låg denna summa på 40’640 LEK.
 
Övriga intäkter. Här ingår försäljningen av landslagets tröjor och biljettförsäljningen till landslagets matcher. Glädjande nog kan vi se en markant ökning. 2009 noterades denna siffra till 40’044 LEK jämfört med 2008 där den summan endast låg på 22’567 LEK. Det är faktiskt så att det är tröjförsäljningen som står för den största delen av denna post.
 
Sista intäktsposten är den som berör klubblagen i landet. Denna post är dock väldigt liten och 2009 bringade den in 23’357 LEK, 2008 låg den siffran på 9’302 LEK. Här ingår klubbarnas avgifter till förbundet och böter som klubbarna ådragit sig.
 
-Kostnader (alla belopp i tusentals LEK)
Förbundets kostnader är uppdelade i tre stora block som täcker in alla de relevanta kostnaderna som måste bokföras.
Den överlägset största kostnaden fån förbundets sida ligger på utgifter för investeringar som år 2009 uppgick  till 274’177 LEK jämfört med den blygsamma siffran för 2008, 28’536 LEK. 
 
De operativa kostnaderna var den näst största posten för 2009, den stod för 231’465 LEK jämfört med året innan 112’577 LEK. I dessa kostnader ingår avgifter till UEFA och FIFA. Här ingår även utgifter för landslaget samt alla andra utgifter kopplade till fotbollen såsom löner, utgifter för satsningar på U-lagen, domararvoden, material till matcher och träningar, hyror för inomhusanläggningar, försäkringar, arvoden, osv. Även administrativa kostnader för landslagets biljettförsäljning ingår här.
 
Administrativa kostnader kommer strax efter med en summa på 183’575 LEK för 2009. Här finns personalkostnader, kommunikationskostnader, kontorsmaterial, hyra för lokaler, resekostnader, avskrivningar, representationskostnader osv.
2008 uppgick dessa kostnader till 84’605 LEK. 




Källa: FSHF.org

-Slutsats
Vad kan man dra för slutsatser när man läst klart en sådan rapport? Eftersom dessa intäkter och kostnader är till för att främja landets fotboll får man se de sportsliga resultaten för att kunna dra någon form av slutsats. Som tidigare nämnts ingick det albanska fotbollsförbundet ett nära samarbete med UEFA och FIFA för att just främja landet på fotbollssidan. Såhär initialt kan man tycka att dessa investeringar inte har haft en stor påverkan på albanska fotboll då de efter 80 år som ett fotbollsförbund ännu inte lyckats kvalificera sig för varken VM eller EM. De albanska klubblagen har inte lyckats speciellt bra ute i Europa men för att kunna analysera klubblagen räcker det inte med att endast titta på förbundet utan även klubben i sig. Detta innebär att efter att ha läst en sådan rapport ej kan dra några som helst slutsatser, visst är det förbundets skyldighet att ge klubbarna förutsättningar att lyckas men frågan är mer komplext än så. 

Vad gäller landslaget är det en direkt beroende faktor av förbundet, dvs. det är förbundet som helt och hållet styr och påverkar, hur man jobbar med talangutveckling, ge förutsättningar till spelarna i landslaget osv. Men har dessa satsningar och investeringar, som har gjorts enligt den rapport vi läst, varit fruktbara eller är de endast projekt som stannat och förblivit projekt på pappret utan några resultat?

Som bekant så har vårt kära landslag aldrig kvalificerat sig för varken EM eller VM. Men låt oss dyka lite djupare än så och titta till antalet poäng de har plockat. Eftersom EM kvalet pågår kan det vara lämpligt att jämföra poängskörden för varje EM kval med start från 1990 då samarbetet inleddes mellan FSHF och UEFA samt FIFA. Givetvis så har man tagit olika mycket poäng beroende på hur många lag de har varit i gruppen. Men detta lilla problem löser vi genom att titta på antalet poäng i genomsnitt per match för varje EM-kval. Detta sätt att räkna ut poängen kan mötas av skepticism hos många men vår empiriska undersökning visar att det finns ett starkt samband. Vi samlar alla poäng de har tagit under ett kval och delar på antalet spelade matcher.  
 
EM-KVAL Albanien
ÅR                                                   Genomsnitt poäng/match i kvalet
1990/1992                                    0,43 poäng per match=> Ej kvalificerade
1994/1996                                    0,8 poäng per match=> Ej kvalificerade
1998/2000                                    0,7 poäng per match=> Ej kvalificerade
2002/2004                                    1,0 poäng per match=> Ej kvalificerade
2006/2008                                    0,92 poäng per match=> Ej kvalificerade
 
Här ser vi klart och tydligt att antalet poäng i snitt per match har ökat markant sedan början på 90-talet. Kommer ni ihåg att det var 1994 då radikala organisationsförändringarna genomfördes och det var även då man inledde nära samarbete med UEFA och FIFA. Som vi ser i tabellen så dubblade man snittet på antalet poäng per match mellan EM kvalet 1990 och den 1994. Detta ger oss en ganska bra bild över att de projekt och investeringar som har gjorts i landet faktiskt har gett resultat. Dock ska man inte tillåta sig själv stirra sig blint på siffror men de ger oss ett kvitto på om det har varit lönsamt med dessa investeringar. Tittar vi på de absoluta talen så kan vi ju konstatera att dessa investeringar ses som ett misslyckande, men vi måste titta ur ett relativt perspektiv. Ett företag som går med en miljon i vinst säger oss inte mycket, för kebabkiosken runt hörnet är en miljon i vinst självklart enormt positivt, men en miljon i vinst för Volvo ses som ett stort misslyckande. Därför bör man titta ur det relativa perspektivet. Vad som är glädjande nog är att denna trend är positiv och pekar uppåt. Vad krävs det då för att Albanien skall kvalificera sig för EM? Ja, vi kan ju titta på samma statistik gällande det svenska landslaget.
 
EM-KVAL Sverige
ÅR                                                   Genomsnitt poäng/match i kvalet
1990/1992                                    Direkt kvalificerade till EM
1994/1996                                    1,13 poäng per match => Ej kvalificerade
1998/2000                                    2,75 poäng per match => EM slutspel
2002/2004                                    2,13 poäng per match => EM slutspel
2006/2008                                    2,1 poäng per match =>EM slutspel
 
Detta vitnar om att om Albaniens skall ha någon som helst chans att nå EM  så bör vi ta igenomsnitt omkring 2,1 poäng och eller mer per match totalt sett. EM kvalet 94’ låg man alltså på 1,13 poäng i  snitt per match vilket innebar att man missade slutspelet. Men för att verkligen bekräfta att detta kan vara tillförlitligt så tittar vi även på regerande mästarna Spanien och deras utveckling.
 
EM-KVAL Spanien
ÅR                                                   Genomsnitt poäng/match i kvalet
1990/1992                                    1,3  poäng per match => Ej kvalificerade
1994/1996                                    2,6 poäng per match => EM slutspel
1998/2000                                    2,63 poäng per match => EM slutspel
2002/2004                                    2,3 poäng per match => EM slutspel
2006/2008                                    2,16 poäng per match =>EM slutspel
 
 
Spanien tog under EM kvalet 1,3 poäng snitt per match totalt sett och det räckte alltså inte. Resterande EM kval har man snittat runt 2,3 poäng och enligt våra uträkningar bör det räcka till avancemang till ett EM slutspel.
 
Under detta kval är landslaget på väg att slå det gamla poängrekordet som innehas av den gamle tränaren Hans Peter Briegel. Detta innebär att snittet på antalet poäng som landslaget tar kommer att öka. Frågan som dyker upp spontant, varför fanns det inget samarbete mellan förbundet och UEFA samt FIFA innan 90-talet? Detta samarbete var ej möjlig pga. kommunismen som rådde i landet. Praktiskt taget kan vi säga att 94’ var året då FSHF pånyttföddes och på allvar inledde sitt arbete med att förbättra fotbollen i landet.
Många faktorer spelar in men kontentan är att UEFA och FIFA är en bidragande faktor till att Albaniens utvecklingskurva är uppåtgående och att de investeringar som genomförts har skördat goda resultat. Men jämför vi tabellerna så ser vi att Albanien har en bit kvar till att verkligen ha en rimlig chans att kvalificera sig för ett EM slutspel.  Om några år är vi säkerligen i antingen i EM eller VM , om vi får tro vår käre vän statistiken...

I nästa del...
Nästa vecka kommer del 2 av den hör krönikan ut. Då kommer jag ta upp de konkreta investeringarna som har gjorts och kommande storsatsningar som kommer göras. Jag kommer också att prata om Albaniens egna ”Roman Abramovicher” och hur de ser på utvecklingen av fotbollen och varför de valt att investera i albansk fotboll. Senare i rapporten kommer jag beröra ägandeskapet inom förbundet och ge olika synvinklar på hur man tycker att arbetet sköts av FSHF. Avslutningsvis kommer jag att ta upp utmaningarna för klubblagen i landet och vad som kommer ske i framtiden för de albanska klubblagen vad gäller den ekonomiska aspekten.

Sen kan man ju undra var Red Bull kommer in i bilden? Ja, det får du reda på i nästa vecka.
  

Abaz Kryeziuabaz.kryeziu@gmail.com2011-04-09 17:11:00
Author

Fler artiklar om Albanien