Krönika: Om Marc Overmars och styrkan i nolltolerans
Marc Overmars är borta från Ajax — det enda rätta.

Krönika: Om Marc Overmars och styrkan i nolltolerans

Sent igår kväll kom chockbeskedet att Marc Overmars omedelbart lämnat Ajax efter att ha konfronterats med att han skickat olämpliga, gränsöverskridande meddelanden till kvinnliga kollegor. I svallvågorna av detta kan man reflektera över var det lämnar Ajax, Overmars och hur en fotbollsklubb borde agera.

Vid midnatt briserade bomben som Joakim Dahl rapporterade om: Marc Overmars lämnar Ajax omedelbart efter att styrelsen konfronterat honom angående att han skickat olämpliga meddelanden till kvinnliga kollegor. Overmars skämdes och bad om ursäkt, styrelseordföranden Leen Meijaard och VD:n Edwin van der Sar bildade enad front och satte ner foten.

Det spekuleras i mycket nu: Exakt vad gjorde Overmars? Hur länge höll det på? Hur länge har styrelsen känt till det? Vad händer nu för Ajax, kommer man sjunka som en sten utan sin framgångsrike sportchef? Kommer Erik ten Hag, som flera gånger pratat om vilken bra arbetsmässig relation han haft med Overmars och hur viktig den varit för honom, lämna efter säsongen? Har Overmars förstört sin karriär för all framtid?

Men i första hand måste de kvinnliga anställda hos Ajax komma. Förhoppningsvis får de det stöd de behöver av klubben. Förhoppningsvis känner de sig tryggare i sin arbetsmiljö nu när Overmars är borta och ledningen har så tydligt satt ner foten och visat på en nolltolerans mot sexuella övergrepp. Förhoppningsvis är Edwin van der Sars ord "Ett tryggt sport- och arbetsklimat är mycket viktigt. Vi kommer vara ännu mer uppmärksamma på detta framöver." inte tomma utan genuina. Det är det viktigaste.

Det som hänt är hemskt och borde aldrig hänt, förstås. Det är vidrigt vad de drabbade kvinnorna gått igenom. På ett rent sportsligt plan kan det visa sig katastrofalt för Ajax att Overmars nu är borta. Men det hade varit långt mer katastrofalt på alla plan för klubben att behålla honom. Trots att Overmars i tio år varit en ledare med en av de viktigaste posterna i klubben, trots att han varit en av huvudarkitekterna bakom Ajax revitalisering på senare år, finns det inte några som helst tvivel om beslutet som tagits. Overmars bort var det enda rätta.

Man får vara glad för det lilla. Mitt i all skit är jag ändå stolt över att Ajax tog beslutet man tog, det rätta beslutet. Det var självklart, men för den delen inte lätt. Overmars har varit extremt viktig för Ajax. Mycket viktigare än kvinnomisshandlaren och våldtäktsmannen Mason Greenwood, våldtäktsmannen Cristiano Ronaldo eller kvinnomisshandlaren Ryan Giggs varit för Manchester United till exempel. United har gång på gång handlat på ett sätt som visar hur de institutionellt nedvärderar och tillintetgör kvinnor. Greenwood stängde av internt efter att överväldigande bevis mot honom blev offentliga och ett internationellt ramaskri följde. Något kraftigare än en intern avstängning har man inte tagit sig för. Man har varit mycket glada i att värva våldtäktsmannen Cristiano Ronaldo efter att han i förhör erkänt att han våldtog en kvinna och i flera år undvikit rättvisan. Man ger gladeligen Ryan Giggs plats i logen på Old Trafford för att se våldtäktsmannen spela, även efter att det blivit offentligt att Giggs misshandlat flera kvinnor. Så förhåller sig Manchester United till män som på olika sätt våldför sig på kvinnor. Så skulle nog många fotbollsklubbar förhålla sig till det, tyvärr. Det är åtminstone glädjande att Ajax inte är en sån klubb.

Nolltoleransen man uppvisar i att Overmars försvinner är nödvändig. Ingen individ är större än klubben. Att uppföra sig som Overmars gjort hör inte hemma i klubben. Då spelar det ingen roll vem man är. Man måste bort. Ajax visar nu att det inte spelar någon roll vem man är, går man över gränsen är man ute. Om inte Overmars, en av klubbens allra mäktigaste män, klara sig undan så kan ingen det. Det är styrkan i nolltoleransen. För alla jävla skull får vi hoppas att Overmars är den enda som betett sig som ett svin. Men om det skulle finnas fler, eller andra som potentiellt skulle kunna göra sig skyldig till något i framtiden, vet alla nu om att det inte passerar i klubben. Alla från van der Sar ner till någon på golvet vet. Det kan dels stoppa män från att bete sig så här, förhoppningsvis. Det kan också ge drabbade mod att anmäla.

Samtidigt som nolltoleransen Ajax visar sig stå för bör hyllas kan tajmingen på beskedet göra en undrande. Hur länge har Overmars övergrepp pågått — och hur länge har styrelsen känt till det? Styrelseordföranden Leen Meijaard säger att man agerade genast så fort man hörde om anklagelserna och efter samtal inom klubben och med en extern expert ledde allt till konfrontationen som slutade med att Overmars själv avgick (med all sannolikhet enligt modellen avgå själv eller få sparken). Men är det en slump att detta sker i början av februari, några dagar efter att januarifönstret stängde? Kände man till det tidigare men lät Overmars jobba klart fönstret innan? Det går bara att spekulera om, men om så är fallet är man i en tvivelaktig moralisk situation. Jag hoppas verkligen att det hela utreddes så fort man fick kännedom om det och att konfrontation skedde så fort utredningen var klar, för annars satte man det sportsliga före anställdas trygghet och mående. Det kan man inte göra.

Allt det sportsliga kommer i andra hand, så texter om de sportsliga konsekvenserna av det hela kommer senare. För nu är det viktigaste att komma ihåg att det viktigaste är att alla som är en del av Ajax ska må bra och känna sig trygga på jobbet och att inga trakasserier eller annat gränslöst beteende får förekomma inom klubben. Nolltolerans är en nödvändighet.

William Edströmwilliam.edstrom@svenskafans.com@wyeds2022-02-07 17:20:00
Author

Fler artiklar om Ajax