Från kris och kaos, till krig och tränarbyte
Det har inte hörts något av John Textor sedan i juli. Men den sista tisdagen i augusti gav han en video-intervju inför media. Han är ju glad för att prata, så i mer än 2 timmar berättade han om alla nyheter om Olympique Lyonnais. Från den misslyckade säsongsstarten till transferfönstret. Men det är framför allt hans detaljerade historia av hans övertagande av klubben, till DNCG:s restriktioner, med en ny dedikation till Jean-Michel Aulas, som kastar ljus över de nuvarande svårigheterna.
Om DNCG-begränsningar
Vi ville ha total frihet, vi hade kapitalet, vi hade lagt till 60 m€ på ett konto hos en välkänd bank, men det räckte inte för DNCG-överklagandekommissionen. Vi förlorade en möjlighet att vara aggressiva, från och med i sommar, för att få målspelare som OL vanligtvis inte letar efter. Vi kunde inte ta det här steget framåt för att bli den storklubb vi ville, men vi har goda relationer med myndigheterna
(De kommer att kolla upp OL igen i höst, förmodligen i oktober, och kommer kanske då att kunna häva restriktionerna?)
Fel start
Vi är oroliga. En del av förklaringen ligger i frånvaron, vi saknar även signaturer på nyckelpositioner. Men vi är besvikna, vi hittade ingen bra formel. Spelarna själva är oroliga. Tränaren är fortfarande fokuserad på att resa sig. Men jag mår dåligt för det är en hemsk känsla att gå in i det här transferfönstret med en hand bunden bakom ryggen. Hittills har vi spelat tre matcher mot lag i mitten. Så problemet är inte DNCG, det är vi först och främst, och det är bara början på en lång säsong. Vi siktade på topp 3 förra säsongen, vi har nu fler spelare och även en extra kvalplats för att nå dit (Ligue 1 har 6 Europa-platser denna säsongen) så målet måste alltid vara C1.
Om Laurent Blancs situation
Jag uppskattar inte bristen på enighet hos ledarna ner till basen av omklädningsrummet. Han säger att han behöver spelare, speciellt för sin defensiva organisation, och jag förstår det. Jag har en bra relation med honom, jag ber honom bara att sluta spela med media och polemik, att moderera sig och få hans arbete att tala för honom. Han överspelar lite i pressen, men en tränare tar ansvar.
Vi spelade tre matcher mot mittenlagen av tabellen. Låt oss sluta prata om våra problem, tränaren måste göra sitt tränarjobb och spelarna deras. Problemet kommer från oss själva.
Nästan roligt och samtidigt tragiskt...
John Textor och Eagle var redo att rekrytera för stora pengar i somras. Vi har pengarna för att positionera oss på de som riktas mot de stora klubbarna, för verksamheter på 30-50 m€. Men vi kan inte spendera dem.
DNCG är dock inte det främsta målet i den här striden, som först och främst riktar sig till Jean-Michel Aulas.
Detta är en av anledningarna till vårt nuvarande förhållande.
Jag tycker att det är nästan roligt, och samtidigt tragiskt, att han vågar säga, att med honom skulle passagen inför DNCG ha godkänts, medan han presiderade över försämringen av verksamheten, och gömde de dåliga nyheterna.
Advokaterna för Eagles och de lag som slutförde försäljningen informerades alltså inte några dagar före försäljningen av klubben, den 19 december, om ett prognosdokument från DNCG som aviserade stora kontantbehov vid en ny säsong utan Europa.
Under denna tid skrev man till John Textor, den senare läser inte det bifogade dokumentet, vars sista stycke väcker det stora behovet av nya pengar.
- Medan ämnet för mejlet hade rubriken "DNCG: positivt beslut", drunknade en varning från DNCG i en flod av information. Detta e-postmeddelande skickades endast till mig (Textor), inte till mina advokater eller andra parter. Jag är inte nöjd med detta mejl som dolde en varning!
- Om jag hade vetat att vi skulle ha dessa problem skulle jag ha bett att få stoppa transaktionen och omstrukturera den. Jag satte in 86 m€ för OL Groupes balansräkning och 50 m€ för skulderna, men jag skulle inte ha tagit med en halv miljard till säljarna och skulle ha bett dem att omförhandla om vi hade vetat att vi skulle påverkas av den typ av detta transferfönster, säger Textor.
Vi kom med kontanterna
Månader följer när Jean-Michel Aulas fortfarande är ansvarig och förbereder en preliminär budget, inklusive avyttringarna av Toko Ekambi, Mendes, Lukeba, Faivre, Ozkacar och Cherki. DNCG krävde alltså ytterligare 60 miljoner euro. Jag kunde inte anta dessa krav och denna budget. Vi pratade om ett fiasko angående vår presentation, men vi arbetade med ledningen på plats, för att göra förändringar och presentera vår budget (med försäljningen av OL Reign, försäljning av damerna till Michelle Kang, försäljning av aktier i Arenan, intäktsgenerering av Groupama Stadium, men utan försäljning av Lukeba som stått skrivet här och där), där vi inte behövde skjuta till mer pengar.
Men efter det första varningsskottet och restriktionerna som uttalades av DNCG i första instans, förberedde Eagle svaret inför överklagandekommittén och tillhandahöll ett konto för de berömda 57 m€ som krävdes i Aulas-planen. Vi kom med kontanterna, insatta hos en ansedd bank noterad på Nasdaq. Men hur kunde vi förutse att någon skulle fråga oss om den här banken verkligen existerade, utan att ge oss ytterligare 24 timmar på oss att bevisa? Det var svart eller vitt.
Där igen, är detta ett resultat av Jean-Michel Aulas osynliga hand, som många misstänker?
Transferfönstret
Vi tappade alltså en spelare under det här fönstret, en väldigt talangfull Castello Lukeba. Vi sa till hans agent att söka en överenskommelse i Europa, eftersom hans namn var bland spelarna att överföra i budgeten presenterad av Jean-Michel Aulas. Hans agent var inte glad över att få reda på det, men de åkte till Europa för att hitta en affär och det hade en inverkan på hans sinne, han var betingad att lämna.
Det var skillnad med Barcola.
Hans representanter sa till mig att han ville lämna, men inte han, som verkar förvirrad över situationen. Jag hade inte det minsta erbjudande om honom, men vi diskuterade hans fall med Nasser Al-Khelaïfi, med sikte på ett utbyte, men det fanns ingen överenskommelse. Om Bradley ber om att få lämna kommer vi att studera möjligheten till en transaktion och genomförbarheten av operationen.
(Och det gjorde man ju sen).
En sinnesstämningen att förändra bland ungdomarna i klubben
Vi måste förändra en kultur i klubben. Akademispelare blev tillsagda att ge det två år innan man sålde dem till en storklubb. Man ser alltså OL som en träningsklubb. Lukeba berättade nyligen för mig att han hade gett tillräckligt till sin träningsklubb.
Men jag sa till honom att du borde prata om det som din Champions League-klubb. Jag ska inte hantera tekniken, men jag vill ha spelare som vill vinna mästerskapet här, inte som ser OL som en språngbräda. Jag vill inte välja ut spelare, men vi behöver de med hjärta och en verklig vilja att vinna med OL.
Textors frispråkighet riskerar att förstöra för vissa spelare, vars ego ofta är omvänt proportionellt mot vad de erbjuder på planen. Men för att förklara OL:s nuvarande röra i början av mästerskapet tvekar inte John Textor att huta åt dessa barn "som berättade från akademin att de kommer att säljas två år senare till en stor klubb" eller dessa "seniorer som måste ta ansvar".
När han lägger villkoren vet han hur man gör det, och ingen kommer att motsäga honom när han konstaterar (efter att ha sett matcherna mot Nice och Montpellier):
- Det är sant att sommaren var svår men DNCG är inte på planen och jag tror att vi har bättre spelare än de lag vi har mött hittills. Vi måste lämna problemen och vi måste spela! Lösningen finns i omklädningsrummet, inte någon annanstans.
**********
John Textor återvände till hanteringen av dagliga angelägenheter på OL, och bekräftade sin önskan att hantera alla filer tillsammans med Vincent Ponsot och Matthieu Louis-Jean, särskilt för filer relaterade till rekrytering.
Den nuvarande organisationen är mycket mer funktionell:
- Vi har för närvarande en mycket kapabel fotbollsdirektör, Vincent Ponsot, som är respekterad inom europeisk fotboll. Han är en av de smartaste personerna på FIFA:s regler/kontrakt. Han är väldigt bra på att förhandla. Han förkroppsligar allt man kan önska sig i en fotbollschef. Och vi har någon som är dedikerad till att scouta och värva spelare, det är Matthieu Louis-Jean. Jag föredrar två separata personer framför dessa roller för att fatta optimala beslut både på affärssidan och även för idrottaren. Vi behöver ingen sportchef.
Är beslutsprocessen om hur man omformar en arbetsstyrka som är för heterogen och begränsad, och därför att rekrytera, begränsad till dessa två hjärnor? Under flera månader har olika källor blivit förvånade över att se John Textor personligen involverad i flera överföringsfiler (Jeffinho, Ainsley Maitland-Niles och Jake O'Brien), men också för framtida spår.
Enligt den brasilianska dagstidningen Globo skulle han regelbundet diskutera med agenterna för två spelare från Botafogo, målvakten Lucas Perri och mittbacken Adryelson, med sikte på en framtid i Frankrike.
Är det hans roll att spela fotbollschef? Har han kompetensen och medlen?
Vi bryr oss inte om etiketter hemma
Återigen undvek John Textor inte frågan på tisdagskvällen:
- I en fotbollsorganisation är alla involverade. Jag driver klubbar, jag jobbar med två personer i Botafogo till exempel. Vi byggde laget, när bara tre spelare hade spelat i D1. Vi rekryterade 27 element på fem veckor. Det var några väldigt tuffa tider och en av de värsta försäsongerna, men här är laget idag i toppen av den brasilianska Serie A, tack vare omklädningsrummet och spelarna som har roligt tillsammans och älskar varandra. Jag ingrep också i Molenbeek, men även där gjordes allt i samråd med scouterna. Inget beslut fattas av en enda person, såvida det inte finns någon konsensus bland experterna. Jag vet inte om det är ägarens jobb men vi bryr oss inte ett dugg om etiketter i vårt hus. Denna process fungerar mycket bra
Och John Textor avslöjar var han kan tillföra sitt personliga mervärde:
Jag är ganska bra på att veta hur man känner känslan, att välja rätt personer som vill gå vidare tillsammans. Och i allt, från teknik till fotboll till marknadsföring, är en organisation framgångsrik om det finns ett riktigt bra samarbete, om människor gillar att arbeta tillsammans.
Han har mycket arbete att göra, för att uppnå denna osmos på Olympique Lyonnais, där solidaritet, förståelse och stridslystnad inte är de första egenskaperna att betona med tanke på stundens små meningar och passande prestationer.
**********
Jean-Michel Aulas gömde de dåliga nyheterna
Några ögonblick efter avslöjandet, i L'Equipe och andra medier, av John Textors anklagelser mot honom angående de restriktioner som införts av DNCG, kom Jean-Michel Aulas ut ur skogen för att hota sin efterträdare.
Om någon fortfarande tvivlade på det, så har krig förklarats mellan Jean-Michel Aulas och John Textor.
Det kommer ytterligare avsnitt i den djupa motsättningarna mellan de två männen.
Medan JMA hade försvarade sig i juli i Le Progrès från alla "bakom-kulisserna-manövrar" med fotbollsmyndigheterna, så korsade han en milstolpe några dagar efter att ha sagt åt John Textor "att skicka Botafogo-tränaren" för att råda bot på den nuvarande situationen, innan han hävdade ett någon hackat hans konto, något som ingen tror på.
Efter att ha fått reda på John Textors uttalanden, lanserade den 74-årige presidenten, på sitt favorit sociala nätverk:
"Jag föreställer mig att dessa kommentarer inte är från John Textor eftersom han genom att göra dem skulle utsätta sig själv för en ärekränkningsprocess och riskera katastrofala sanktioner".
L'Equipe skriver sedan:
"Jean-Michel är redo att förstöra klubben för att sänka John Textor".
Det återstod en summa pengar, 14,79 m€ som Textor skulle betala Aulas. När pengarna inte fanns på kontot på utsatt dag så trädde Aulas in.
Enligt L'Equipe så hade Aulas då kontaktat handelsdomstolen i Lyon som gjorde det möjligt för honom, tack vare gott namn och tidigare relationer, att på ett sätt (som John Textors Eagle Football-företag inte kände till) frysa OL's konton, och pantsättningen av värdepapper (Pantsatta värdepapper fungerar som säkerhet för en skuld. Om gäldenären inte betalar tillbaka sin skuld till borgenären inom den överenskomna tidsramen kommer denne att återfå äganderätten till de pantsatta aktierna) som innehas av den amerikanska affärsmansklubben.
Konsekvenserna var omedelbara.
Klubben hade sedan inga kontanter till sitt förfogande på flera dagar och har sedan dess strävat efter att lugna sina borgenärer, i en särskilt stormig period för OL. De värdepapper som hade ställts som säkerhet till bankerna, i synnerhet för de lån som ingåtts för att finansiera den nya arenan, som nu är pantsatta, kunde bankinrättningarna använda avtalsbestämmelser för att göra en vändning.
Aulas menar att han inte hade något annat val än att inleda detta förfarande för att få tillbaka det som var skyldig honom, i det här fallet 14,5 m€ som motsvarar en del av hans aktier som han hade kvar i klubben.
- Jean-Michel Aulas blockerade våra konton mitt i transferfönstret och satte våra diskussioner om våra krediter på spel. Han agerar mot klubbens intressen och mot sitt eget arv, sade en chockad Santiago Cucci. Han preciserar dock att klubben nu har återgått till en nästan normal situation.
Efter komplikationer, relaterade till det finansiella och bankmässiga arrangemanget av operationen så var Textor faktiskt långsam med att betala sina skulder till Aulas. Men klubben svär att den hade förutsett dessa förseningssvårigheter genom att planera att matcha de 14,5 m€ med straffavgifter, då med en ränta på 7%.
- Jag beklagar djupt den här situationen, avslutar Cucci. Det är inte bra för någon av oss. Vi har ingen önskan att "leka" vilda western mellan två lag, det gamla, Jean-Michels och vårt.
************
Det är mycket nu, och jag är inte jättebra med de här ekonomiska aspekterna. Jag har försökt att återge, så väl jag kan, det som finns att läsa.
Det är bara att inse att det skurit sig totalt och att det inte kommer att bli bättre! Tvärtom! Det aviseras, lite mellan raderna, att det kommer att bli ett antal rättegångar i framtiden.
*************
Någonstans i all den här röran så ska det spelas fotboll också, och det fungerar inte alls!
I söndags åkte OL på däng igen, man förlorade med 1-4 till PSG hemma på GS.
Varpå Bad Gones återigen framträdde inför ett förstummat lag!?
Man släppte även en kommuniké (ganska ordagrant översatt):
Ni, spelarna som har förmånen att bära OL-tröjan, tänk på äran som det är att försvara detta märke, att få dessa färger, älskade av tusentals passionerade Gones, att lysa.
Lukeba och Barcola, var är er värdighet och respekt efter att ha proklamerat, för bara några veckor sedan, er kärlek till klubben och den låtsasväg som ni fortfarande var tvungna att följa i den här tröjan, innan ni gav efter för sirenens magiska uppmaning från andra klubbar?
Spelar du kortet att vara Lyonnais i hjärtat? Du är bara Lyonnais på pappret, som vårt minne kommer att släcka så snart som möjligt, utan att förlåta din brist på respekt.
Tvärtemot klubbens kommunikation, fånig och olämplig, hoppas vi att ni får en obskyr karriär som värmer bänkarna. Vi hoppas att ert bankkonto är lika fullt som känslan av förakt som du inspirerar oss.
Vi är inte naiva. Övergångar är en integrerad del av fotbollen, men det finns ett rätt sätt att göra saker på, att bli välkomnad tillbaka med applåder, och inte hatad som ni kommer att bli. Till skillnad från er så är vår passion inte mångsidig på basis av miljoner.
Det är redan en stor skam, till och med groteskt, att fönstret stängde nästan en månad efter att ligan startade, men vad kan vi förvänta oss av en organisation som LFP som inte ens kan planera en matchkalender 15 dagar i förväg som ignorerar borta-dagsförhållanden och fansens välkomnande, hjälpt, visserligen, av de olika prefekturerna, som med sina olika restriktioner lyfter upp sina beslut till ett mästerverk.
Och medan vissa spelare skamlöst förråder vår tröja, löser våra tidigare och nuvarande regissörer sina meningsskiljaktigheter i en pisstävling och sprider sitt sinnestillstånd i mediekarnevalen, till största glädje för sociala medier och alla från alla håll.
Vilken skam det är att håna klubbens ära, att sätta upp en så vulgär såpopera, utan att tänka en sekund på alla Gones som lider, när de ser sin älskade klubb kastas i den ekonomiska eller rättsliga arenan. Hur långt, hur långt är vi från vår huvudsakliga sysselsättning: Fotbollen!
Redan undergrävd av de senaste årens övergångar, har situationen inte hjälpts av heller av en häpnadsväckande ledning, där tränarens förmodade och nödvändiga engagemang är långt ifrån uppenbart, långt mindre än Laurent Blancs sårande och olämpliga kommentarer om klubben och dess fans.
Allt under ögat av ett apatiskt omklädningsrum som fortfarande väntar på att dess ledare ska axla sitt ansvar, trots en sportriktning som fortfarande är dimmig.
Var finns institutionens respekt i detta dårspel, där alla vill dra täcket mot honom för klubbens så kallade bästa? Är det att glömma alla värderingar som vi skulle vilja återupptäcka och försvara på Olympique Lyonnais?
Från och med nu, är vi de enda som hedrar och respekterar märket, långt ifrån de kommersiella hänsynen och egokrigen?
Genom att bete dig så här, trampar du på vår värdighet samtidigt som du galiverar din, men vi låter dig inte besudla dessa färger som förenar oss, som ger oss liv, som får vårt hjärta att slå rött och blått.
Vi är Olympique Lyonnais!!
För marknadsavdelningen är det bara en slogan som läggs till sälja produkter, men för oss är det en anledning att leva. Det är ohållbart för oss att hjälpa till med vår klubbs fotbollsmässiga och publicerade skeppsbrott, men vi är idealistiska.
Vårt ideal är inte utopiskt. Vi tror på det och vill ge det medel att nås. Det är enkelt: ett team av intresserade spelare som talar med de olika elementen och supportrarna. En tränare som identifierar sig med klubben, respekterar institutionen och vill bidra till den.
Och slutligen, låt vår klubb skapa rubriker för sina framgångar, och inte för dessa oroande fakta som animerade media de senaste veckorna eller åren.
För det kommer vi att fortsätta spela vår roll som vi alltid har gjort. Att få våra Virage- och bortadagar i Frankrike att lysa medan vi väntar på Europa igen, att förbli garanterna för identiteten för märket, klubben och vår kära stad.
Bollen ligger vid dina fötter. Sikta väl, sikta rätt och räta ut riktningen för denna historiska klubb.
*************
Så, igårkväll skrev L'Equipe att klubben letar efter en ny tränare. Laurent Blanc kommer att få lämna! Kanske redan idag, tisdag. Om inte så återupptar han träningen med laget på onsdag.
Ledningen vill ha tid på sig att hitta en ny tränare. En långsiktig lösning, ingen interim och enligt Guillemet, troligtvis inte Bruno Lage heller.
Ledarna har arbetat outtröttligt på det sedan i söndagskväll och de första kontakterna kan redan ha tagits. Man vill ha en modern (och helst fransktalande) tränare. Thiago Motta (Bologna) och Will Still (Reims) nämns men det finna andra möjligheter.
Aldrig en lugn stund som OL-supporter....
Allez L'OL!
Källor: Le Progrès, L'Equipe
