Amnesty Sverige: ”Det är en viktig signal”
Föreningen Svensk Elitfotboll (SEF) och alla deras klubbar ställer sig bakom Amnestys kampanj ”Rött kort till FIFA”. Vi pratar med Anna Johansson, tf generalsekreterare hos Amnesty Sverige, om vad det betyder och vilka utmaningar som väntar med ett år kvar till VM i Qatar.
***
Skriv under kampanjen ”Rött kort till FIFA” här.
***
Vad hoppas ni på för effekt av att Sveriges elitklubbar inom fotbollen ställer sig bakom uppropet?
– Vi är väldigt glada att Sveriges elitklubbar ställer sig bakom vårt upprop, det är en viktig signal. Det visar att detta är en fråga som har brett stöd även inom fotbollsvärlden och att klubbar, spelare och supporters också är måna om att herrarnas fotbolls-VM bidrar till positiv förändring i Qatar.
– Migrantarbetare är oumbärliga för att herrarnas fotbolls-VM 2022 ska kunna genomföras. Men det får inte ske på bekostnad av deras mänskliga rättigheter!
Varför bör jag som supporter också skriva under?
– Ju fler som skriver under uppropet, desto svårare blir det för FIFA att ignorera frågan. Amnesty menar att FIFA offentligt bör uppmana Qatar att genomföra och implementera en rad reformer innan herrarnas fotbolls-VM genomförs nästa år. Men för att det ska ske, behöver vi vara många som fortsätter att uppmärksamma frågan om migrantarbetares arbetssituation. Här kan supportrar spela en viktig roll.
Amnestys senaste rapport ”Reality Check 2021” visar att de reformer som Qatar faktiskt lagstiftat om de senaste åren sällan, eller aldrig, ger någon förbättring vad gäller migrantarbetarnas verkliga situation. Är det här det största problemet just nu?
– Ja, det är ett av problemen eftersom de reformer som genomförs på pappret blir verkningslösa i praktiken. Ett exempel gäller den minimilön som Qatar har infört, vilket Amnesty naturligtvis välkomnar. Men trots att Qatar nu har infört minimilön (ca 2350 kr per månad) får många migrantarbetare fortfarande inte får betalt för sitt arbete. Ibland försenas lönen med upp till sex månader, det som internationellt brukar kallas "wage theft". Till detta tillkommer att migrantarbetare inte får organisera sig fackligt och att de migrantarbetare som kritiserar sina arbetsförhållande riskerar fängelsestraff.
– Ett annat problem är att arbetsförhållanden fortsätter att vara odrägliga. Migrantarbetare arbetar inte sällan 12-timmarsdagar, sju dagar i veckan. I många fall kan personer arbeta i månader utan att få möjlighet till en ledig dag. Arbetet sker ofta utomhus i stark hetta. När arbetsgivaren dessutom kontrollerar om en arbetare får byta jobb eller lämna landet, så blir den enskilda arbetstagaren extremt utsatt.
Kring vilka andra frågor arbetar Amnesty främst för att sätta press på Qatar och FIFA?
– Vi har lyft en rad frågor, som inkluderar frågan om arbetsförhållanden på plats, utbetalningar av lön, möjlighet att kunna få upprättelse om arbetsgivaren inte följer avtal och överenskommelser och inte minst frågan om det s.k. kafala-systemet, där arbetare i praktiken fortfarande behöver skriftligt tillstånd från sin arbetsgivare för att få byta jobb eller lämna landet.
– Vi har också lyft frågan om en rad dödsfall kopplade till migrantarbetarnas situation, där den verkliga dödsorsaken inte utreds trots att det handlar om unga och friska människor. När dödsorsaken uppges vara "naturliga orsaker", så innebär det att familjemedlemmar inte har rätt till ersättning.
Det är ett år kvar till avspark för VM 2022. ”Klockan tickar men det är inte för sent”, menar Mark Dummett, Programme Director hos Amnesty International. Namninsamlingen ska i december lämnas in till FIFA:s ordförande Gianni Infantino.
Finns det någon fråga som är mer akut, där du vill att FIFA lägger mest fokus, vad gäller migrantarbetarnas situation i Qatar?
– Nej, vi ser att alla de frågor som jag beskriver ovan är akuta. Människor ska inte behöva arbeta under dessa förhållanden - utan migrantarbetare skulle inte herrarnas fotbolls-VM i Qatar kunna genomföras eftersom de utgör över 90 % av arbetskraften i landet.
– FIFA uppger i sina egna regelverk att de arbetar för mänskliga rättigheter respekteras och för att främja efterlevnad av mänskliga rättigheter. Det är svårt att tänka sig en situation som rimmar sämre med FIFA:s egna föresatser än den situation som vi har i Qatar just nu. Och då har vi ändå inte pratat om situationen i Qatar i stort, exempelvis det som gäller press- och yttrandefrihet eller HBTQI-personers och kvinnors rättigheter.