Delad poäng på Borås Arena
Några tankar kring helgens match så här med ett dygns perspektiv på tillställningen.
Det började bra för Elfsborg. Ett tidigt mål och bra spel men i andra halvlek fick Halmstad BK kontakt och matchen slutade 1-1 och delad poäng på Borås Arena.
Både Elfsborg och Halmstad BK startade offensivt. Under de första två minuterna hade Halmstad två bollar som gick strax utanför Johan Wilands burgavel men det var Elfsborg som redan i den tredje minuten tog ledningen genom Hasse Berggren, efter en snygg framspelning av Joakim Sjöhage. Samuel Holmén och Martin Strömberg förtjänar en eloge för det briljanta förarbetet.
Halmstad BK var inte alls ofarliga. Dusan Djuric ställde till idoga problem för Elfsborg matchen igenom. Halmstad kom in mer och spelet och matchbilden tenderade att likna matchen på Örjans Vall under Anders Grönhagens sista säsong vid rodret. Då var det Dusan Djuric som tidigt gett sitt Halmstad ledningen och därefter vart det 85 minuters spel mot ett mål. Halmstads. Kristoffer Arvhages nick gav till slut delad poäng i den matchen. I den här matchen var rollerna ombytta. Det var tidig elfborgsledning och inte bara spel mot Johan Wilands mål men inget gav resultat förrän Tommy Jönsson kvitterade i början av andra halvlek. Ja säg den lycka som varar för evigt. Det var ett riktigt snygg mål dessutom.
Halmstad hade med start runt femtionde minuten en stark tio minuters press mot Johan Wilands mål med idel hörnor. Ingen gav resultat men varje HBK-hörna som slogs var farligare än IFK Göteborgs tretton hörnor tillsammans. Elfsborg etablerade i sin tur en stark offensiv satsning mot Halmstadsmålet de sista tio minuterna, men Conny Johansson svarade för flera fina räddningar av förra höstens Johan Wiland-klass. Bland annat på ett kanonskott signerat Samuel Holmén och det blev delad poäng på Borås Arena.
Sett på matchen ur ett kritiskt perspektiv kan jag inte undgå passningsspelet. Ibland strålande, ibland står elfsborgarna och bollar gris med varandra likt Sverige och Danmark i slutminuterna av den – sett ur italienska ögon – uppgjorda matchen i EM förra året. Höj kvalitén på passningsspelet tack och sluta bolla gris! Det sänker underhållsvärdet något alldeles otroligt.
Var är Johan Wilands form? Den tycks vara på uppåtgående men än en gång fick han släppa en boll förbi sig. Jag vill se Johan Wiland anno sommaren 2004 och framåt då han gjorde landslagsmässiga räddningar i sömnen och var den pålitliga klippa i målet han egentligen är.
Jag blir inte klok på Halmstad BK. Klubben var ute efter revansch efter debaclet mot Gefle men den revanschen uteblev. Det var inte många spelanfall laget presterade. Den press de skapade mot Elfsborgs mål var genom idel hörnor. Min varning för Dusan Djuric var emellertid befogad. Han var utan konkurrens Halmstad BK: s bästa spelare. Inte konstigt att han är konstant omsvärmad av proffsrykten/spekulationer. Blir han såld är det däremot konstigt om Halmstad lyckas prestera en lika stark höst som förra året.
Ett icke-existerande anfall och inget nav på mittfältet. Ett gott råd: antingen behåller ni Djuric eller så klonar ni honom annars får ni en mycket obehaglig resa nedåt i tabellen. Kanske läge för ett tabellbyte lagen emellan?
Hasse Berggrens tidiga mål och anfallsspelet i samarbete med Joakim Sjöhage var ett stort elfsborgskt glädjeämne. Hasse Berggren återtog en ensam ledning i lagets interna skytteliga, ett mål före Daniel Alexandersson vars svit med mål i varje match tog stopp mot Halmstad. Fyra mål på raken blev resultatet. Häng inte med huvudet för det Alexandersson. Ta häng på Berggren i den interna skytteligan, helst per omgående mot Gefle på onsdag.
Vad skall man då säga om Joakim Sjöhage? Ruskigt snabb och oberäknelig. Konstant farlig även om han mattades i andra halvlek. Här vill jag vända mig till tränare Magnus Haglund. Våga byta ut i tid. Du bytte ut Joakim Sjöhage i 74 minuten. Det är för sent. Jag tyckte Sjöhage såg trött ut redan i början av andra halvlek – inget illa menat Sjöhage, du gjorde en bra första halvlek och ingen orkar dessutom hela tiden. Våga byta ut trötta spelare tidigare och in med nya friska ben för att på så sätt avgöra matcherna i slutminuterna såsom du gjorde mot exempelvis Kalmar FF på Fredrikskans. Då var det Daniel Alexandersson som byttes in och resultatet blev hans första gulsvarta mål.
Ge firma Berggren/Sjöhage fortsatt förtroende även nu med Mathias Svensson i laget men så fort Sjöhage visar några trötthetstendenser – vem blir inte trött så som han springer – så byt ut honom och ersätt honom med Andreas Drugge på friska ben. En snabb forward mot ett tröttkört försvar? Varför inte?
Om du känner för lite experimentlusta: Testa Drugge på topp bredvid Berggren från start och när han blir trött så in med Sjöhage. Jag tror det kan ge utdelning.
Daniel Mobaeck var ett annat glädjeämne. Han spelar mycket bra på sin kant. Bryt – och passningssäker, ett konstant orosmoment för motståndarna. Fortsätt så Mobaeck och platsen blir din permanent.
Ytterligare en Svensson är klar för Elfsborg. Norwichanfallaren Mathias Svensson. Han blir liksom Anders Svensson spelklar 1 juli och kommer göra sin allsvenska debut 4 juli mot Kalmar FF. Glädje i de gulsvarta leden och även hos mig. Vem tackar nej till en anfallare av Mathias Svensson kaliber? Ändå kan jag inte låta bli att grubbla på något annat. Pengar. IFK Göteborg har tydligen schabblat i samband med värvningen av Peter Ijeh. Jag vet inte vad de gjort och därför tänker jag inte nämna det något mer om det men jag hoppas verkligen att jag slipper läsa något liknande om Elfsborg inom snar framtid. Klubben har byggt nu arena, rekordbillig och rekordsnabbt, de har värvat Svensson x 2. Pessimistiska tankar kommer då som ett brev på posten. Elfsborgs ledning har dock hela tiden hävdat att allt gått rätt till vid såväl bygget av Borås Arena och Svenssonvärvningarna. Hoppas dem har rätt.
På onsdag är spelplatsen Strömvallen och motståndarna är Gefle IF. Kan Elfsborg spela som de gjorde mot Hammarby kan det bli tre poäng med hem till Borås och en resa uppåt i tabellen, å andra sidan kan en sån urladdning bli mycket användbar mot nästa motståndare på Borås Arena. Regerande mästarna Malmö FF.
Jag vill varna för Gefles anfallare Ytterbom och Westlin, mittfältskollegan Bernhardsson alla tre med Daniel i förnamn och Mathias Woxlin. Han tycks ha den här ”spindeln i nätet” – rollen i Gefle, likt den Magnus Samuelsson, Samuel Holmén och Jari Ilola har i Elfsborg.
En svår nöt att knäcka. Gefle är starka på hemmaplan. Kanske är det läge att bryta den trenden?
Första bortavinsten för säsongen, tre nya friska poäng och arbetsro på avstånd från kvalstrecket står på spel. Den här gången skall samtliga tre poäng med hem till Borås.