Vi kom, vi såg, vi segrade!
Hösten kryper sig närmare och närmare, mörkret känns nära och bakom hörnet väntar kylan. Men vad gör det när vi vunnit det senaste derbyt som känns extra speciellt på grund av att striden om kvalplatsen till allsvenska verkligen blivit stram.
Vinsten kommer därför att i tider som dessa, där mörker och kyla blir allt vanligare få oss att blicka tillbaka och le. Leendet skapar i sin tur värme i hjärtat som kan få en kylig morgon att förvandlas till något vackert.
Jag börjar inse att det inte går att skåda Assyriska spela fotboll utan att hjärtat påverkas. Denna gång handlar det dock om glädje. Det var positiva slag som hjärtat slog och adrenalinet som överproducerades i kroppen var inte alltid hanterbart. Assyriska briljerade och spelade sådan fotboll som vi är vana med, nämligen passionerad fotboll som spelas med hjärta och teknik. Spelarna kändes lugna även om de inombords kanske inte själva kände så. De lyckades omvandla den orkan som de upplevde inombords till något positivt. Assyriska spelade så harmoniskt. Ingen stress, ingen panik och framför allt inga insläppta mål.
För att läsa vidare Siblla´s krönika vänligen följ länken till höger Sibilas Krönika....
