Division 1: Vasalund - En stadig Division 1-klubb
En stadig Division 1-klubb måste vara rätt epitet på detta Stockholmslag. För även om VIF spelade i Division 2 förra året, så handlade det om ett ettårigt besök. Utöver det har man bara varit utanför den nuvarande Division 1-serien år 2009, då man gjorde sin enda säsong i SuperEttan. Även 1998-2005, innan nya Division 1, så spenderade VIF 6 av 8 säsonger i tredjedivisionen, efter att innan dess spelat 21 (!) raka säsonger i serien under Allsvenskan. Hur blir framtiden kan man fråga sig?
Jag ställer några frågor till Chengis Rehman, som är Föreningschef och Sportchef i klubben.
Vasalunds IF är en av de klubbar som har flest säsonger i tredjedivisionen sedan Milleniumskiftet. Vid ett tillfälle (SuperEttan 2009) har ni varit högre upp; Hur kommer det sig att Vasalund blivit en sådan återkommande förening just på denna nivå?
-Vasalunds IF har en tradition av att alltid ta fram nya talanger, och dom senaste tio åren har klubben snittat på minst två spelare per år till elitfotbollen. Alexander Milosevic (gick till AIK inför 2011, återfinns idag i Nottingham Forest) och Kevin Kabran (gick till FC Den Bosch, Holland inför 2014/15, återfinns idag i Elfsborg) är några exempel. För att hålla denna kontinuitet, så är ungdomssatsningen viktig för klubben och där har balansen alltid varit god mellan rutinerade och unga spelare. Att hålla den röda tråden med att spela unga spelare, kan tyvärr ibland ge svaga sportsliga resultat, men det ger den effekten att vi får fram nya talanger när vi spelar dom oavsett resultat. Självklart vill man att laget ska ta sig till Allsvenskan, men om spelarna når dit ser vi det som ett lyckat arbete. Hade klubben behållt spelarna så hade man så klart haft ett "hyfsat" lag i Allsvenskan: Vi talar ju om namn som Henok Goitom, Alexander Milosevic, Per Karlsson, Erkan Zengin, Kevin Kabran, Panos Dimitriadis, Kennedy Igbonnanike, Bojan Djordjic, Martin Mutumba och Gabriel Özkan...
-Man skall också veta att Vasalund i många år tillhörde elitfotbollen under nästan hela 80-90-talet innan man till slut hamnade så långt ner som Division 3 under ett par år i början av 2000-talet. Klubben repade sig sedan och har sedan hållt en stabil kurva så när som på 2009 (Superettan) och 2018 (Division 2). Men det har hela tiden varit fokus på talangutveckling.
Vasalund tar sig an årets Norretta efter att ha varit nere och vänt en säsong i Division 2. Vad är målsättningen i år?
-Målsättningen är att ligga bland top-5. Vi har ett ungt lag, men med många duktiga spelare som i denna långa serie kan spela ihop sig med tiden. Det gäller att göra en bra start dock.
Det har visat sig svårt för klubbarna bakom AIK, Djurgården och Hammarby att locka publik till sina matcher, även när det gått relativt bra. Till exempel hade Brommapojkarna ett publiksnitt på 2 446 i Allsvenskan 2018, vilket bara Dalkurd underträffade med sin alternativa arena i Gävle. Hur jobbar ni i Vasalunds IF för att skapa ett större publikt intresse kring föreningens A-lagsmatcher?
-Dom tre stora klubbarna har en framgångsrik historia och kultur vilket gör dom starka på publiksidan. Dalkurds arenaflytt gjorde nog en del för hålla ner deras siffror. Dom hade nog haft som övriga bottenlag annars. Om man tar Stockholmslaget Brommapojkarna så är deras hemmasnitt "så pass högt" för att dom tre stora 08-lagen fanns med i serien. Annars hade de nog legat på ca 1000 också. Vi mindre klubbar jobbar för en publikökning men det kommer ta sin tid.
Du nämner ett antal spelare som gått vidare från VIF och gjort sig ett namn i svensk fotboll; Vilka spelare tror du kan tänkas ha en framtid i Allsvenskan, när du tittar på dagens Vasalund-trupp?
-Säsongen har börjat och fyra spelare har stuckit ut.
* Moussa Troare, 20 år: En centralfältare som inte är så lång, men hans största egenskap är att vinna bollar med sin snabbhet och inställning. Han har en fantastisk teknik. En Ofori-typ.
* Erick Otieno, 23 år: En mycket snabb vänsterback som stoppar många anfall. Han skapar väldigt mycket framåt i anfallsspelet med sin snabbhet och sina inlägg. Han platsar i Allsvenskan idag.
* Ovella Ochieng, 19 år: Han skulle nog vara en av dom snabbaste spelarna i Allsvenskan. Med sin styrka och sitt skott så är han en mycket intressant spelare där vi tror att han kan spela på en mycket hög nivå.
* Anthony Atieno, 19 år: En stor fysisk centralfältare. Får högsta betyg i duellspelet i dom första tre matcherna.
-Som sagt, vi har en bra och ung trupp, och just dessa har stuckit ut förtillfället...
Stockholmsfotbollen har gått framåt på senare år, när man tittar på antal klubbar i AS, SE, D1 och D2. Samtidigt har Vasalund spelat på samma nivå för det mesta. Vad tror du den ökade konkurrenssituationen beror på?
-Det beror på flera orsaker. Den viktigaste är Resurser. Man ska veta att för cirka 20 år sedan jobbade man civilt i Allsvenskan vid sidan av fotbollen. Svensk fotboll har alltid varit bra på landslagsnivå. Dock Inte på klubbnivå, där ligger man långt efter. Det beror mycket på att man inte kan behålla spelarna i Sverige, utan dom flesta landslagsspelarna lämnar innan dom hunnit bli 20-23 år gamla, vilket gör ligan blir sämre. Sverige har tagit stora kliv de senaste åren på klubbsidan, och där är det två orsaker främst: Betting/TV-avtalen och att man värvat in utländska spelare. Då man inte kunnat behålla landslagsspelarna så har man kunnat ersätta dom med utländska spelare som då höjer nivån på ligan, och så har vi spelarförsäljningar som drar in pengar. Att ha sevärda spelare på plan eller att komma ut i Europa med klubblagen ger också mer publik.
-Att klubbarna i Allsvenskan och Superettan är mycket starkare än på 20 år ger också en effekt neråt där det produceras många spelare i Div.1 och Div.2. Dock kan det finnas ett varningstecken då dom nya TV/Betting-avtalen är så pass stora, samtidigt som Div.1 och Div.2 står utanför. Organisationen Ettan Fotboll har de senaste åren skapat en bra grund att stå på där bl.a. samtliga matcher sänds via Ettanplay, och utvecklingsarbete finns på agendan. Dock kommer ändå resurserna avgöra när nu glappet till SEF-klubbarna blir ännu större. För Vasalunds del har man hållit en relativt jämn kurva efter degrederingen år 2000 till gamla Div.3. Många av Stockholmsklubbarna har egentligen inte orkat med, och flera klubbar finns numera inte kvar, eller så återfinns de i lägre serier som t.ex. Tyresö FF, Spånga IS och Spårvägens FF. Vasalund har ändå hållt en röd tråd och kämpar vidare.
Vasalund mötte AIK (0-1 H) i en träningsmatch i början av 2019
Vasalund har varit nära att ta klivet rakt upp i Allsvenskan 1989, när Hammarby sprang förbi på målskillnad i sista omgången, och så var det nära 1993 igen, när Vasalund och Örebro möttes i ett tätt kval som slutade 2-2 H / 0-0 B. Den här storhetstiden är ju någonting som de flesta klubbar ni möter i Division 1 Norra inte kan jämföra sig med - hur kan ni bäst dra nytta av storhetstiden för att till exempel ta er upp till SuperEttan, för en mer beständig sejour där, ungefär som IK Frej presterat på planen 2015 och framåt?
-Det ska alltid göras ett bra arbete i klubben för att ta sig upp. Vi är nöjda med vår organisation, men i slutändan är det resurser som avgör. Dom senaste åren har dessa klubbar från Divison 1 Norra haft en rätt bra budget och tagit sig upp, men för vissa har det tagit tid och därmed krävts mer resurser för att ta sig upp (exempelvis Östersund, Sirius, BP, Dalkurd, AFC). Även Frej har legat på en bra budget men långt ifrån dessa klubbar. Vi tror på sikt att vi ska ta oss till Superettan och vara där för stanna.
Många klubbar i elitfotbollen har byggt större arena på senare år - de klubbar som har hållt till i Division 1 har inte haft samma kravställning på sig - hur ser du på Skytteholms IP om Vasalund skulle ta steget upp i SuperEttan igen? Det är 16 år sedan senaste renoveringen; Hur står sig anläggningen?
-Skytteholm är en mycket gammal och sliten arena. De senaste åren har man byggt om t.ex. Södertälje IP och Grimsta IP. Skytteholms IP skulle behöva något liknande. En stark kommun som Solna ska kunna göra något bättre av en av Sveriges mest använda anläggningar där man har AIK herr på vinterträning, AIK dam i Elitettan och Vasalund herr div.1, samt fler än 3 500 aktiva barn och ungdomar i Solna. Jag har tyvärr inga mer kommentarer än att det satsas för dåligt på detta.
Till sist, att komma upp på samma nivå som AIK, Djurgården och Hammarby får väl anses som något som ligger långt, långt fram i tiden. Så långt att det är svårt att veta om vi kommer få uppleva det. Men däremot blir ju då frågan hur pass stora förhoppningar ni har att kunna passera BP i framtiden, vad gäller tabellplaceringar i seriesystemet, och på det sättet återta statusen som Stockholms fjärde klubb?
-Att nå dom tre stora blir svårt, men att bli fyra kommer ske förr eller senare. Dock kommer vi fortsätta spela unga talanger som får bära oss dit.
** Efter nio omgångar i Division 1 Norra har Vasalund precis hemmabesegrat Örebro-laget Rynninge med 3-2. Man har lika långt (sex poäng) upp till positivt kvalspel, som man har ner till negativt kvalspel. Så sett verkar VIF vara tillbaka i Division 1 för att stanna i den serien man är så pass hemmastadd i. Inte särskilt oväntat för oss som följt Division 1 ett längre tag.
