Friday I´m in love: Boktips

Friday I´m in love: Boktips

Serieledarna spelar inte förrän på måndag så oavsett väder kan man spendera helgen med en bok om man vill.

Fredag. Snart helg för oss som inte har semester. Eller arbetar helger, vilket jag emellanåt gör. Men inte den här veckan. Jag ska bara lata mig, äta gott, dricka gott, umgås med sambon. Och läsa.
 
Eftersom MFF spelar först på måndag och nervositeten (den allestädes närvarande nervositeten, det spelar ingen roll om vi leder serien med 10 poäng eller ligger tvåa, trea eller fyra med 10 poäng upp; det är alltid samma jävla nervdaller) inte slår till förrän kanske på söndag kväll, så finns det tid att ligga och läsa böcker. Samt kunna hålla koncentrationen uppe på handlingen i stället för att fundera över startelvor och olika scenarion.
 
Helt oombedd kommer här några litterära verk som jag tycker om och som jag gärna hade läst om jag inte redan hade gjort det. Känner ni redan nu att detta inte är något som lockar, så föreslår jag att ni inte fortsätter läsningen.
 
Anders Roslund & Stefan Thunberg, Björndansen
Om Militärligan som härjade i början av 90-talet. Stefan Thunberg ingick i brödraskaran på fyra, men var den ende som inte ingick i gänget som rånade banker med militär precision och iskyla. Makalöst spännande, oerhört välskriven och som det brukar heta: Det går inte att sluta läsa.
 
Edward St Aubyn, Romanerna om Patrick Melrose vol 1
Det är övergrepp, det är knark och misär, det är sex (dock inget explicit), och det är en stor dos brittisk humor. Ena stunden funderar man på att sluta läsa för det är nästan för mycket och för jobbigt, nästa får man förlösande skratta. Romanen är uppdelad i tre romaner (mer att likna vid långnoveller), som går att läsa var och en för sig eftersom de alla skildrar några få dagar i författarens liv vid olika tidpunkter i livet.
 
Leif GW Persson, Kan man dö två gånger?
En hel bok med antihjälten Evert Bäckström, kan det bli bättre? Ja, det kan det, detta är inte Leif GW Perssons bästa. Men det är ändå mycket gott nog. Leifs högst personliga språk känns igen, Evert Bäckström är lika mycket homofob, kvinnohatare… (han tycker i stort sett illa om alla och misstror i stort sett allt) som vanligt. Ett lik hittas på en ö. Problemet är bara att personen redan en gång dött. Detta är dock inget större problem för den lille fete kommissarien som inte liknar någon annan polis.
 
Malin Persson Giolito, Störst av allt
Och på tal om Leif GW Persson, hans dotter Malin visar i Störst av allt att det skickliga skrivandet ligger i släkten. Detta är en roman skriven i jag-format där jaget är en tjej som går på gymnasiet, har ihop det med Sebastian och lever ett överklassliv. Låter det som en ungdomsroman, låter det inte lockande? Nähä, men om jag får citera de sista meningarna av det korta första kapitlet:
”Det stinker ruttna ägg. Luften är grå och suddig av krutrök. Alla är skjutna utom jag. Jag har inte så mycket som ett blåmärke.”

Blev 2016 utsedd till årets bästa svenska kriminalroman av Svenska Deckarakademin. Och jag förstår precis varför.
 
Ernest Hemingway
Ta en bok ur högen. Det går nästan inte att misslyckas med att hitta ett mästerverk.
 
Kristina Kappelin, Påven som kom ner på jorden
Den Rom-baserade journalisten har skrivit en högst intressant och välskriven bok om påven Franciskus, som i alla fall i skrivande stund är den nuvarande. Man behöver inte vara katolik, ens religiös, för att finna hans levnadsöde intressant. Jag som ateist är ett bevis på det.
 
Paul Auster
Se Ernest Hemingway ovan (om än att de tidigare böckerna är att föredra).

Jo Nesbø, Blod på snö
Nordens bästa krim-författare skriver inte bara om Harry Hole. Blod på snö är en blott 174 sidor lång hårdkokt historia om en man som tar livet av folk mot betalning men som någonstans ändå har hjärtat på rätta stället. Man kan kalla boken för en bagatell, men det är som vanligt från Nesbø en välskriven berättelse där inte en bokstav är nerskriven i onödan. Har man bara lite tid i helgen så är detta den perfekta boken. Om man gillar tuffa repliker och ond bråd död vill säga.

 
Mats Weman, Blått ett lag
En modern klassiker i himmelsblå kretsar. Journalisten och författaren Mats Weman porträtterar legendariska spelare som bland andra Bosse Larsson, Ingvar Svahn, Martin Dahlin och Zlatan Ibrahimovic samt tar ut sin favoritelva (4-3-3). Blått ett lag kom 2005 och är ett måste i varje fotbollsintresserads bokhylla.   
 
***
 
Idag för sex år sedan…
… var det dagen efter 1-1 mot Glasgow Rangers, vilket innebar avancemang till nästa runda av Champions League-kvalet. Himmelrikets fotograf Peter Lind publicerade en bildspecial som får mig att le och bli lite nostalgisk.

Idag...
... gratulerar vi Andreas Vindheim som fyller 22 år.
 
Veckans låt…
… är en drygt tre minuter lång gitarr-baserad slagdänga (säger man fortfarande så?) som jag lyssnar på om och om igen sedan någon månad tillbaka. Timo Räisänen har länge varit en favorit. Hemliga Polisen är en väldigt bra låt.

Magnus Johansson2017-08-04 08:04:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I’m in love: En passionerad MFF-supporter från andra sidan Atlanten