DOKUMENT: Gruppspelet avklarat
När mittbacken Felix Michel fick trycka in 0-1 efter en halvtimmes spel var det inte mycket som talade för att HIF skulle seedas i morgondagens kvartsfinallottning. Det handlade inte så mycket om att Syrianska spelade särskilt bra, utan mest om att HIF var blekt. I det läget var HIF tvunget att göra tre mål på en timme för att gå om Häcken i rankingen av cupens gruppvinnare och nå den åtråvärda hemmafördelen i kvartsfinal.
- Jag var inte helt nöjd i paus: Att släppa in ett mål på fast situation i ren okoncentration samtidigt som vi hade varit lite snälla mot dem i början och slagit bort en massa passningar mot deras backlinje…, säger Roar Hansen.
Men någon utskällning blev det inte för HIF-spelarna i halvtid – man hade nämligen vänt på steken totalt precis innan domaren blåste för pausvila.
Först gjorde Abdul Khalili 1-1 i minut 44 och precis efteråt ökade David Accam på till 2-1. Khalili var till och med nära att göra 3-1 innan halvtid, men hans retur från ett farligt Accam-avslut tog i ribban.
- I halvlek hade vi ändå vänt matchen så då kan jag inte vara för negativ. Jag sa att vi kör på nu och det är bara jobba, jobba, jobba. De sköter det otroligt bra tycker jag efter att vi väl vänt matchen. Första delen var jag kanske inte supernöjd med, men jag skällde inte på spelarna.
- Det var lite tungt i början men vi kom in i det efterhand. Sedan tycker jag att vi lyfter oss när vi gör 2-1. Det var en riktig boost att få det målet, kommenterar Abdul Khalili.
- Vi slarvar lite, men i stort sett tycker jag att vi gör en godkänd insats, säger Emil Krafth om det som till slut blev en stor seger.
- 5-1 är absolut godkänt, tycker Arnór Smárason.
- Jag är glad, vi gjorde precis vad vi ville göra. Men vi är inte färdiga än, säger islänningen.
- Cupen är jätteviktig, framför allt eftersom vi inte är kvalificerade för Europa än. Vinner vi tre matcher till är vi där, säger kapten Pär Hansson.
Nästa steg på vägen: Nästa veckas kvartsfinal. Med hemmafördel alltså. På måndag morgon klockan kvart i nio lottas kvartsfinalerna i Gomorron Sverige i SVT. Istället för IFK Göteborg, Malmö FF, Häcken eller IF Elfsborg borta får HIF tack vare söndagens dagsverke möta Häcken, BP, Gais eller Sirius på Olympia kommande helg. Matte Lindström tycker att det är bra att HIF undviker MFF.
- Vi vill ju ha final mot dom...
- Det är fyra fina lag. Men det är klart viktigt för oss att få hemmamatch och få publiken med oss, säger Arnór diplomatiskt.
Att slippa bortamatch mot tre av de absolut svåraste bortamotståndarna HIF vet av är såklart mycket positivt. Chanserna till cuptitel och Europaspel ökar markant i och med seedningen. Hemmamatchen kommer dock att tära på Olympias gräsmatta, som ju belastas dubbelt i år i och med att även Ängelholms FF kommer att spela sina hemmamatcher i Superettan i Helsingborg.
- Det kanske inte är så bra för vår gräsmatta att vi spelar hemma…, säger Pär Hansson.
Idag såg den inte ut att vara i vårskick.
- Om man jämför med andra planer är den kanske bra… Men den är fortfarande bra, den var lite grusig men den gick att lira på. Det studsade lite hit och dit men jag spelar hellre på gräs än konstgräs liksom, kommenterar Emil Krafth.
Hur summerar du de tre gruppmatcherna?
- Jag tycker att vi jobbat oss uppåt. Mot Ljungskile var vi inte jättebra även om vi hade hyfsad kontroll på det. Vi har förbättrat oss match efter match, vi var bättre mot Torslanda och ännu lite bättre idag. Men vi har fortfarande en bit kvar till vi når toppen.
- Det är alltid skönt när anfallsspelet börjar funka. Det är viktigt för samtliga spelare att få göra mål och få självförtroende. Sedan har vi inte släppt in mer än ett mål. Vi har jobbat mycket med defensiven och det tycker jag man kan se också. Tio mål på de senaste två matcherna är fantastiskt, kommenterar Arnór Smárason.
Han poängterar också att det är positivt att de offensiva spelarna fått komma igång med målskyttet. David Accam har gjort fyra mål på de tre matcherna. Álvaro tre. Smárason, Lindström, Kinnander och Khalili varsitt. Det för tankarna till förra årets cupgruppspel där Bedoya, Álvaro, Lindström, Andersson och Accam målade och sedan fortsatte med målexplosion i den allsvenska premiären mot Djurgården (3-0).
Det täta försvaret står i tydlig kontrast till de stora defensiva problemen förra hösten, då HIF släppte in 21 mål på de avslutande nio allsvenska matcherna – visserligen mot bättre motstånd än vad man stött på i cupgruppspelet.
- Vi försöker jobba mycket mer som lag än i höstas och det har vi haft stort fokus på, säger Arnór.
- Vi har tappat lite i spets i Bedoya och Mahlangu, men man kan vinna fotbollsmatcher genom att vara ett starkt lag och kollektiv. Jag hoppas att vi utvecklat den biten, säger hans tränare.
- Det kommer krävas en hel del (om vi ska vara med högt uppe i allsvenskan). Att de som var med i fjor kommer upp på en hög nivå och att de unga spelarna tar ett kliv.
Under gruppspelet har Roar testat olika alternativ på de offensiva positionerna. Abdul Khalili har startat en match som offensiv mittfältare, en som defensiv och en på bänken. Mattias Lindström har startat en match som spets, en som högermittfältare och en på bänken. Arnór Smárason startade på bänken mot Torslanda och Ema Boateng startade på bänken mot Syrianska. Álvaro Santos startade på bänken mot Ljungskile men spelade från start i de bägge andra matcherna.
Hur ser du på till exempel Lindströms position? Forward eller högermitt?
- Den är inte låst. Robin (Simovic) är skadad. Det finns spelare som kan spela på flera positioner. Vi måste utnyttja truppen på bästa sätt och skapa en större konkurrens också. Lindström ska känna att han kan spela centralt, men ska han spela på kanten måste han leverera för där är en Ema Boateng och en Gustav Jarl också som kan spela. Det gäller att de sätter in på bankboken och inte springer och softar för då får de inte spela. Så det gäller att skapa en konkurrens så att spelarna inte springer och tar det lugnt.
- Landgren och Khalili är jättebra fotbollsspelare. Det var bra för gruppen att få in dem och det är bra för konkurrensen, säger Arnór.
Roar poängterar också att spelare som Accam och Boateng under match är fria att byta kant med varandra när de vill, vilket man till exempel gjorde i stor utsträckning mot Torslanda. Accams positionsbyten idag menar han däremot skedde av materialskäl.
- Han var bara och bytte byxor. Han fick ett hål mitt fram i byxan… Det var ingen annan anledning.
- Det är den friaste rollen i HIF. Han (Accam) får ju vandra runt mycket och vill han byta med sin kollega på andra sidan så är det okej så länge de gör rätt jobb.
Idag blev det två mål för Accam, som totalt alltså gjorde fyra i gruppspelet - utan att imponera särskilt mycket i spelet. Och det är väl i sig ett styrkebesked från ghananen, vars "tjuvavslut" till 4-1 när Syrianskas ytterback Success drällde med bollen var imponerande påpassligt och distinkt.
Ett av de stora problemen under den tuffa perioden i höstas var de defensiva omställningarna. När motståndarna kontrade hängde HIF inte med i svängarna och backlinjen blev svårt exponerad. Även om HIF visat att man åtgärdat mycket av försvarsproblem visade sig lite av den här tendensen i andra halvan av den andra halvleken – när man visserligen hade en ledningsmarginal att luta sig mot. Roar lyfter här fram inhoppande defensiva mittfältaren David Svenssons gedigna defensiva jobb som viktigt för backlinjen under den här delen av matchen.
Svensson är för övrigt en av många unga HIF:are som blir intressanta att följa i år. När slutsignalen gick mot Torslanda förra veckan hade åtta av elva spelare på planen bakgrund i HIF:s ungdomslag. Idag var motsvarande siffra sju. De tre inhopparna Svensson (Ödåkra), Carl Johansson (Höör) och Anton Kinnander (Bårslöv) är födda 1993, 1994 och 1996. De bägge förstnämnda visade upp goda kvaliteter i förra årets allsvenska, med bland annat spel från start mot Elfsborg borta. Anton Kinnander debuterade i A-laget i tävlingssammanhang idag – och blev målskytt direkt. Ifjor presenterade P17-landslagets kapten Elias Andersson (1996) och Rasmus Lindgren (1994) sig. Mot Torslanda kom Måns Ekvall (1995) in som mittback. I slutet av förra årets allsvenska gjorde Gustav Jarl (1994) en fin insats från start mot Kalmar.
Det är en imponerande skara ynglingar som läggs till den ”externa” kompetensen som finns i de två ytterbackar som kanske har högst kapacitet i hela allsvenskan: Emil Krafth (1994) och Jere Uronen (1993). HIF har här en grupp unga spelare som känns kanske ännu mer talangfull än den förra ”gyllene generationen” Joel Ekstrand, Rasmus Jönsson, Marcus Nilsson, Marcus Bergholtz, Andreas Landgren och Pär Hansson gjorde i slutet av förra decenniet.
Slut på det lilla sidospåret. Lottning måndag morgon. SVT kl 0845. Gais, Sirius, Häcken eller Brommapojkarna hemma på lördag eller söndag i nästa vecka.
Mattias Lindström föredrar Superettan-motstånd, men inser sedan att hans gamla klubb inte är någon drömmotståndare.
- Inte Gais förresten… Vi vinner aldrig här mot dom, säger han om klubben som han representerade 2009 och som sedan Lindström kom hem till HIF fått med sig en dråplig 1-seger (2010) och två 1-1-matcher (2011) från Olympia.
Han summerar eftermiddagen enkelt:
- En viktig seger för oss där vi gjorde exakt det vi skulle. Om det var vi som var bra eller Syrianska som var dåliga skiter vi i...
