Sirius - Örebro
3 - 4

Himmel och helvete, men mest helvete. IKS - ÖSK

Dagens match innehöll allt. Himmel och helvetet. Bedrövliga bolltapp som ledde till mål och fantastiskt kvitteringsmål som drog minnen tillbaka till våren. Känslan av att ha tagit oss ur denna bedrövliga, och att bli tillbakaknuffade in i den igen. Om det var nått sätt vi inte förlorat på än så vad det detta.

Jonsson – 1

J. Andersson – 2
K. Larson – 1
OP – 1
J. Arvidsson – 2

CG – 2
NBT – 2(ut 46’)
Kindlund – 2 (ut 80’)

Vecchia – 4
Maholli – 2 (ut 65’)
Haglund – 1

Avbytare:
Elias Andersson – 2 (in 46’)
Alexander ”GT” Nilsson – 2 (in 65’)
Skoglund – för kort för bedömning (in 80’)

Första halvlek inleds på samma sätt som de senaste 5 matcherna med att vi inte riktigt var där. Örebro fick under de första 15 minuterna styra spelet helt och hållet. Kanske var det ett taktiskt drag, att vi inte klev upp i för hög press i början för att inte släppa in ett tidigt mål. Oavsett om så var fallet fungerade det helt ok, för det dröjde ändå tills den 33’ minuten innan Igboananike kunde göra 0-1. Efter att ha vunnit en duell mot både Kalle och OP och sedan lagt bollen vid sidan av en dåligt placerad Lukas Jonsson. För mig är det helt oförståeligt hur han hinner först på den bollen, men sådan var dagen. Örebro var först på nästan alla bollar, i alla fall i blåsvart straffområde.

Bara 2 minuter senare vänder Kalle hem, men för långsamt, vilket gör att Nahir Besara snor bollen. Han driver mot mål, OP blir osäker på om han ska pressa eller täcka yta och gör det senare. Besara skjuter och Lukas räddar, men tyvärr lyckas ingen av de 4 blåsvarta i straffområdet komma åt returen. Istället kan en framrusande Filip Rogic skjuta bollen mellan bena på Lukas och in i mål till 0-2. Efter denna käftsmäll hämtar sig Sirius och lyckas innan halvleken är slut tvinga fram en räddning på mållinjen av en örebroförsvarare.

I andra halvlek kommer Sirius återigen ut starkare. Med nya fräscha ben från Elias Andersson, som ersätter NBT(lårkaka), tar Sirius tag i taktpinnen. I den 52’ minuten vinner Johan Andersson en nickduell utanför Sirius straffområde efter en hörna. Precis innan han ska springa vidare med bollen, kommer Vecchia som en raket och snor bollen av honom. Han sätter sedan fart mot Parkläktaren och springer i ett rakt streck mot mål och lägger in 1-2. Fulla av hunger och vilja ställer Sirius upp för avspark men verkar missa att signalen går. För Örebro slår kanske fem passningar och sen ligger bollen i mål bakom Lukas igen. Filip Rogic mötte boll och fick med sig Kalle upp i banan. Släppte sedan bollen och löpte på den yta han själv skapat. Han fick sedan tillbaka bollen och på ett tillslag placerade han in 1-3. Det fina momentum vi skapat försvinner och bäst illustration av frustrationen över det visar Jesper Arvidsson som slår i marken som om han slog på världens största trumma.

Återigen kommer vi tillbaka in i matchen och det tack vare Stefano Vecchia. Han kommer ner mot kortlinjen, efter pass av Maholli, och slår in bollen i mot straffpunkten. Bollen träffar en örebroarm och det är straff. Efter att de senaste straffskyttarna missat ligger ansvaret på Jesper Arvidsson att lägga bollen i nät. Han gör ingen besviken, när han placerar in bollen i det vänstra hörnet via Oscar Janssons fingertoppar 2-3. Med det målet kliver han upp på 7 mål denna säsong och är lagets bäste målskytt. Sirius växlar nu upp ytterligare och pressar på för ett kvitteringsmål. Med nyinkomne Alex ”GT” Nilsson på topp försöker vi springa in bollen i mål. Vilket Johan Andersson lyckas med i den 78’ minuten. Efter ännu ett fint förarbete av Vecchia kan Haglund skarva bollen mot bortre ytan och där kommer han, Johan Andersson. Han skjuter ett hårt lågt skott som letar sig in i mål och lyckan vet inga gränser. Precis här har vi vänt trenden och det genom Johan Anderssons första Allsvenska mål. Tyvärr är det en för perfekt saga för att vara sann. För bara 3 minuter senare, i den 81’ minuten, får Örebro en frispark på Sirius planhalva. Den slås in och där står återigen Filip Rogic och nickar in 3-4 framför ögonen på en snopen Haglund. Innan landslagsuppehållet hade Haglund vunnit den duellen och historian hade slutat med att Johan Andersson sköt oss till vår första poäng på fem matcher. Men så blev det inte. Istället slutar matchen med att CG blir varnad efter att ha sparkat bort bollen i frustration efter att ha fått en frispark emot sig med ställning 3-4.

Jag har så svårt att förstå hur vi totalt raserar under vissa perioder i matcher. Det känns som viljan att ta poäng är så stor, att den slår krokben på sig själv. Alla vill jättemycket men det blir liksom ingenting av det. Oavsett hur många mål vi gör framåt, släpper vi in fler bakåt. Men i sådana här stunder får vi bara lyssna till Tolle och hoppas att han har rätt.

”Det är bara att konstatera att vi just nu är ett fotbollslag som har extremt svårt att vinna fotbollsmatcher. Gör vi sådana här prestationer så måste det vara en tidsfråga innan det vänder”

Framåt blåsvarta!
// Axel