Vändningen
Måndagen den 11 augusti är en dag som Österfantaster kommer minnas för en lång tid framåt. Efter månader av deppande blev Växjö en leende stad igen.
Att vara Österskribent här på Svenska Fans har sedan en lång tid tillbaka varit lika med gnällande, beklagande och kanske till och med en och annan tår. Det mår ingen människa bra av.
Och efter 38 minuters spel av gårdagens match mot Landskrona hemma på Vallen var jag inställd på ytterligare en sådan krönika. 5672 åskådare fick se mängder av felpass, dåliga nedtagningar och annat som hör hemma i gärdsgårdsserierna. Men då hände plötsligt något. Ett turmål som förändrade allt.
Låt oss därför glömma de bedrövliga första 38 minuterna för att i stället koncentrera oss på de betydligt mer trevliga sista 52. Helt plötsligt fanns allt det där vi saknat.
1. Offerviljan - Som får symboliseras av Atibas jättelöpning mot Farnerud i mitten av andra halvlek. En löpning som tvingade Farnerud ut från planen för undersökning.
2. Avslut - Att en luttrad Växjöpublik återigen fick se avslut är givetvis anfallduons förtjänst. Hamzo sköt på allt i andra halvlek och det resulterade i två mål. Dels hans egna och dels det Wibrån rakade in med en sällan använd vänsterfot.
3. Spring i benen - För att bevisa detta finns bara ett namn, Peter Wibrån. Hjälten sprang och sprang och sprang och klarade säkerligen av en halv-mara på Vallens gröna matta.
4. Glädjen att spela (och att se på Österfotboll) - Men viktigast och roligast var det ändå att se spelarnas ansikten och mungipor spricka ut i leenden igen. Och det smittade av sig på publiken. Jag kan bara vid sidan av berätta att jag för första gången denna säsong sökte mig till huvudläktaren efter en fast plats på Norra stå tidigare under säsongen. Men trots detta har jag aldrig varit så hes som efter gårdagsmatchen. Och detsamma upplevde nog många av de 5672 som fanns på plats.
Att plocka ut enskilda spelare efter en sådan här match är egenligen bara dumt. Det här var en lagseger. Visst fanns det spelare som lyckades bättre än andra, men viktigast var ändå att alla till slut fann något som kan liknas vid självförtroende.
Och därför bör inte en sådan här match underskattas. Att prata om vändning efter bara en match kan vara farligt. Speciellt när lag som AIK och Hammarby står för dörren. Men jag gör det ändå. Det var så otroligt länge sedan ett Österreferat avslutades i en positiv anda. Vi är på G. Bäva månde alla gnagare och bajenfans. Och givetvis också alla Sundsvalls- och Enköpingsfantaster.
