Publiken skapade tryck - trots allt
Trots att bara 357 åskådare fanns på plats skapade Hammarbysupportrarna ett ordentligt tryck på Hovet mot Arboga. Efter ännu en match med mycket bra stämning så kan det nog konstateras att det nog aldrig lär ha funnits en hockeypublik i Sverige där så stor andel av antalet åskådare på plats är aktiva och sjunger, skriver signaturen Jabbe i en gästkrönika.
Hammarby mot Arboga, mitt i fotbollens slutspurt lockade 357 åskådare till Hovet. De grönvita krigarna kämpade till sig ytterliggare tre poäng efter en match där Arboga tog kommandot men Hammarby spelade sig tillbaka och drog ifrån till en ledning som motståndarna aldrig kunde hämta upp.
357 åskådare trummade, utan trumma, igång en stämning som om alla var en klack. En intressant notis är att Hammarby Hockey väljer att inte spela en enda ton av musik i högtalarna, allt lämnas till oss supportrar och hittills har det tagits väl tillvara på.
Inte är det ofta som den andra perioden innehåller den bästa stämningen men frågan är om det inte så var fallet nu. Sångerna avlöste varandra och en liten kamp om att överträffa varandra mellan olika delar av klacksektionen gjorde att decibelnivåerna nådde högt upp i Hovets luftrum. I tredje tog Il Duce Staffe ledningen och tonen och anförde vid ett par tillfällen supportrarna till fortsatt sjungande när det uppstått en tid av relativ tystnad. Det enda som saknades, förutom fler supportrar då, var banderoller och flaggor som har utmärkta platser att uppta ovanför klacksektionen.
En tapper Arbogaskara på kanske tio personer gjorde vid några tillfällen försök att sjunga fram sina spelare men kunde inte sätta emot och vid slutet befann sig samtliga sittande och molokna över matchutvecklingen. Som sig bör fick dessa bortasupportrar några nidvisor där "fyra bönder hoppar i otakt" var bäst men samtidigt sämst, eftersom de tog den som en hyllning och hoppade än mer. "Ni kan börja springa" fyllde å andra sidan den andra funktionen och uppnådde tystnad bland de tillresta.
Onsdagskvällens slutsignal för en seger med 4-2 följdes av ett hyllande av varandra och hemgång till puben med en plats i serien som ger hopp och signaler om att det här rent sportsligt kan gå vägen.
Glädjen och tacksamheten i spelarnas ögon efter varje match går inte att ta miste på. Det önskvärda är att de i fortsättningen får fler att vara tacksamma för. Publiksiffrorna som hittills varit verklighet är omöjliga för klubben och måste förbättras för att det inte ska bli undergång. Men känslan är nu ändå att det finns något på gång som kan vara början på ett långsiktigt positivt resultat med successivt fler supportrar på matcherna. Och känslan bygger just på en känsla: känslan av äkta vara, känsla av ordentliga Hammarbyhjärtan både på plan och på läktaren, känslan av att vi är där både för att stödja spelarna i matchen och hjälpa klubben i matchen mot de kringliggande omständigheterna, och framförallt känslan av riktigt bra stämning som faktiskt påverkar spelarna.
Vi hoppas att den underbara symbios som nu är mellan spelare och supportrar fortsätter och med det så hälsar alla på Hovet alla välkomna till nästa hemmamatch som är mot Oskarshamn på onsdag den 26 oktober.
