Malmö var starkast på Hovet

För andra gången denna säsong såg Malmö på fredagskvällen till att "nolla" Hammarby. Skåningarna vann den allsvenska matchen med 5-0 efter två mål vardera av Juha Riihijärvi och Jonathan Coleman. Det femte målet gjorde ex-bajaren Christian Sjögren.

Att Malmö skulle vara skyhöga favoriter till vinst, var helt förståeligt. Med den trupp som de besitter så ska de rimligtvis plocka hem sina trepoängare lika enkelt som en Klint i storform ”plockar svamp”. Linus Stensson saknades i matchen mot Malmö, på grund av sjukdom. Det var synd, han hade behövts även om han inte hade kunnat påverkat utgången av matchen. 

Malmö började matchen med att avlossa ett mäktigt skott som Klint räddade ganska enkelt. Det skulle visa sig att Klint var i toppform, och tur var väl det. För mot ett lag som Malmö, behövs en målvakt i toppform och ett lag som kämpar alla sekunder spelet är igång. Bajen hade ett bra avslut direkt efter Malmös inledande skott. Bajen startade matchen i ett högt tempo som jag tror, chockade Malmö. Hammarby spelade bra och försökte störa Malmö hela tiden. Med ett uppoffrande försvarsspel och Klint som gjorde grymma räddningar, så kändes det som Bajen var på samma nivå som Malmö. I alla fall de första 7 minuterna.

Ett smörpass från Malmös blålinje till Bajens blålinje, gjorde att vår back kom en halvmeter efter Malmöforwarden som enkelt kunde skära in framför Klint och sprätta upp pucken i nättaket. Det såg retfullt enkelt ut. Tyvärr kom 0-2 som ett brev på posten. Och en deja vú känsla infann sig. Samma situation såg jag i J20:s bortamatch mot SSK (9-2 förlust). Förlorad teckning efter 0-1 målet och en forward kommer mot en av våra ensamma backar som tittar på pucken och motspelaren gör en dragning och för pucken förbi vår back samtidigt som anfaller redan har skrinnat förbi backen. Och motspelaren kommer fri och mål. När Bajen fick chansen att spela power play så var det i denna match, klart mycket bättre än mot många andra lag. Det var konstruktivt och bra fart. Även om skotten uteblir allt som oftast. Tyvärr så måste man ju återigen klaga på Tomas Thorsbrink, domaren. Han har ju något emot Bajen. Så efter en Malmöspelare vikit ner sig i en duell om pucken, så anser ”Tokbrink” att det var en utvisning. Och ett Malmö med en vass trupp, förvaltar självfallet ett sådant tillfälle på bästa sätt. Ett mäktigt backskott från blå och en styrning framför mål, ställer Klint och 0-3 är ett faktum.

Men Bajen, och den högljudda Bajenklacken, trummar på. Det är intensiv kamp i varje närkamp och kämpatakter som om det var SM-final. Duktige Christopher Dahlén snor åt sig pucken i mittzon, 6.38, och bryter in på högerkanten och fintar bort en back för att sedan droppa pucken till en bajare som skjuter direkt mot målet, medan Dahlén åkt fram för att skymma målvakten. Bajen är nu inne i en bra spelperiod och det är bara en storspelande Corey Hirsch och bajens eviga otur som gör att pucken inte vågar sig över mållinjen. Bajen visar att man kan spela bra mot ett topplag och verkar strunta i underläget. Det powerplay spel som uppvisas är av bästa sort, bortsett från att det inte blir mål. Kraft visar verkligen sin klass i denna match. Kraft och Töyrä är de som, framför allt, visar övriga Bajenspelare vad som krävs i en match mot Malmö.

Andra perioden börjar Bajen bra. Anfall avlöser anfall och Bajen snurrar friskt i Malmös zon. Kraft snurrar upp Malmöspelarna så de varken vet ut eller in. Bra avslut och desperata Malmöspelare får spela icinghockey under flera minuter. I ett powerplay (15.16) så har bajen ett kraftfullt tryck, signerat Kraft, i över en minut! När hände det senast? Efter 11.49 så är det Malmös tur att snurra friskt i vår zon. Med tur och skicklighet kan vi freda oss. Tyvärr blir det 0-4, 10.25, då Bajen startar ett anfall och byter trötta spelare. Malmö bryter i mittzon och två malmöiter blir fria vid blå. Den första släpper bara pucken till den andra som drar på ett mäktigt skott i krysset. Otagbart.

Bajen drabbas senare av en utvisning, men klarar det med den äran att man går till motattack. I en attack på högerkanten så har vi värsta läget att spela in pucken in framför mål, dit en bajare skrinnar i högsta fart. Men detta ser Malmöspelarna som snabbt drar omkull den snabbåkande bajaren. Så när pucken kommer dit, så ligger bajaren på isen med två tunga Malmöspelare över sig. Solklar utvisning. Det powerplay som Bajen presterar i denna match, mot seriens bästa lag, är klart över den nivå som vi är vanliga att se. Tyvärr blir det ingen utdelning. Men mot mediokra lag som gnaget och Arboga borde detta spel ge utdelning. 3.26 drabbas bajen av ett obegripligt domslut. Bajens boxplay är dock så pass bra att det aldrig blir särskilt farligt. Men när vi blir fulltaliga så drabbas vi återigen av en ny utvisning. Denna utvisning är, om möjligt, än mer obegriplig. 0-5 kommer i form av ett dragskott från blå linjen, dock var det 4-5 man framför mål, så Klint måste ha varit skymd. För skottet i sig var inte märkvärdigt. Dock visar det på att ett massigt spelövertag och tryck i anfallszon i kombination med många skott och folk framför kassan, det ger utdelning. 

 I tredje perioden, fick duktige Klint finna sig i att Larsson tar över burväkteriet. Och det gjorde han med den äran; han höll nollan! Bajen spelar hela matchen igenom som om det står 0-0 och att första målet som Bajen gör är matchavgörande! Man trummar på mot ett malmö som i tredje perioden mest får inrikta sig på att freda sitt mål. Det blir mest icinghockey. Liberg skjuter två bra skott i ett och samma byte. Och Malmö slår till icing. Larsson får göra en del räddningar i perioden. Framför allt som vi får spela i boxplay från 9.35-5.01. Med tre obegripliga utvisningar på rad. Jag har en teori om detta. Antingen var ”Tokbrink” sämre än vanligt. Eller så tyckte han att bajen måste träna mer på boxplay och Malmö på powerplay. Men märkligt var det. Nu klarade bajen av dessa boxplay på bästa sätt. Inte slog man iväg pucken i panik, utan man spelade sig ur zonen (eller i alla fall försökte) i stället för att bara skyffla bort pucken.

Med 1.10 kvar av matchen kommer Bajen farande i full fart i ett tre-två läge. Tyvärr blåser linjedomaren felaktigt för offside …och man minns ett tidigare domslut från första perioden då en malmöspelare stod stilla en meter offside när han fick pucken! Domarnivån är ibland alltför låg i allsvenskan. Bajen gör en riktigt bra match, trots förlust med 0-5. Man spelar matchen igenom som om det står 0-0. En oerhörd vilja och kamp i varje sekund av matchen. Man gav aldrig upp och bjöd ett högklassigt Malmö på ett ganska bra motstånd. Det som är den stora skillnaden mellan Malmö och Bajen är att Malmöspelarna hittar varandra hela tiden. Inga felpassningar noterade jag under matchen. Medan vi slog ett 15-tal felpass. Malmö vet var de har varandra och rör sig dit pucken kommer att slås. Den styrkan har inte vi. I och för sig har det sin förklaring i att många av Malmös spelare har spelat ihop under flera säsonger, och det underlättar. Men i en match så ökar passningssäkerheten trycket på motståndarna. Helt klart är att många i bajen denna dag gör en bra match.

Även om hela laget gör en bra insats så måste några spelare lyftas fram, då de skiljde ut sig genom bra prestationer: Kraft, Töyrä, Liberg, Dahlén, Klint, Larsson, nye Kristoffer Bäckström och nye Jonathan Persson.

Noterbart: Jag tror att det är första matchen jag ser denna säsong, utan att Bajen slår puck-out! Och detta mot duktiga Malmö (som slog två!). 

Matchfakta

Hammarby – Malmö Redhawks 0-5 (0-3, 0-2, 0-0)

Första perioden:
0-1 (07.06) Juha Riihijärvi (Kim Staal, Patrik Hersley), 0-2 (07.22) Christian Sjögren (Robert Tomik), 0-3 (10.52) Jonathan Coleman (Markus Matthiasson, Patrik Hersley), spel fem mot fyra.

Andra perioden:
0-4 (29.35) Juha Riihijärvi (Markus Matthiasson, David Moravec), 0-5 (39.41) Jonathan Coleman (Markus Matthiasson, David Moravec), spel fem mot fyra.

Tredje perioden:

Skott: 20-43 (9-16, 8-15, 3-12)
Utvisningar: Hammarby 16 minuter, Malmö Redhawks: 10 minuter.
Domare: Tomas Thorsbrink
Publik: 871.

Spelarpoäng

Hammarby:
3. Jimmie Kraft
2. Stefan Töyrä
1. Christopher Dahlén

Malmö Redhawks:
3. Juha Riihijärvi
2. Kim Staal
1. Corey Hirsch

0 kommentarer