Krönika: När B-laget rings samman
Hockey-VM har startat och inför hade Bengt-Åke Gustafsson problem med att få ihop truppen till turneringen, på grund av många "nej tack" från NHL. Krönikören Andreas Söderman ger sin syn på saken och drar paralleller till sitt eget B-lag i fotboll.
Året är 2006. Sverige vann i februari OS-guld i ishockey. Luleå Hockey gick över min förväntan. Helgen som gick var det LG Hockey Games och final i Euro Hockey Tour i Globen. I dag har ishockey-VM dragit igång för Sverige. Borde inte hockeyintresset vara på topp, en dag som denna? Det är faktiskt så att det är precis tvärtom. Ishockey-VM intresserar mig just nu lika mycket som en B-lagsmatch i fotboll.
Så här ligger det nämligen till. Jag spelar fotboll i ett B-lag någonstans i Småland och varje gång jag hör talas om ishockey-VM så drar jag direkt parallellerna till vårat tappra B-lag. Uppbyggnaden av lagen är nämligen exakt likadan. När det är dags för B-lagmatch så har vi en stomme att gå efter och sedan ringer tränaren ihop ett slagkraftigt lag, tar in lite annat folk från föreningen. Det kan vara A-lagsspelare eller folk som aldrig tränar. Tre Kronor gör på samma sätt när det är dags för VM. Man har stommen från Elitserien och så ringer man - förhoppningvis - ihop spelare från andra ligor.
Ruskigt lika
Precis som B-laget har Tre Kronor liknande spelarsituation. Det finns en målvakt (läs: Stefan Liw) som bara måste med och det finns ett gäng utespelare som kämpar i B-laget men kommer aldrig längre, precis som de från Elitserien som måste med i Tre Kronor (läs: Jörgen Jönsson, Thomas Rhodin, Ronnie Sundin, Magnus Kahnberg med flera). Därför börjar likheterna bli ruskigt många när man tänker på det. Sen är det då det här med resten av laget, som rings ihop. I B-laget handlar det om maximalt fem spelare från A-laget och så brukar det - i alla fall i mitt B-lag - tjatas ihop bland övriga tillgängliga spelare i föreningen, men som aldrig tränar, så att man får ihop ett lag. I Tre Kronor går man först på de stora och tillgängliga stjärnor i NHL och kommer inte de får man gå på ”andrahandssorteringen” i samma liga. Vill inte heller de, får man höra med de bortglömda i Nordamerika. Om man ännu inte har fått ihop ett lag då, för man se över i fall man inte har glömt någon ute i Europa eller rent av i Sverige.
Kalle Anka?
Så ni hör, mitt kära B-lag är mer likt Tre Kronor än Tre Kronor själva. För om ärligheten och sanningen ska fram, så är faktiskt Tre Kronor i detta VM ett B-lag. Det var OS för ett par månader sedan och då var nästan alla de bästa med. Det blev guld och det är då man kan prata prestige, ära och allt vad Tre Kronor står för. Det kan man inte i detta VM. Av och annan diskuteras det om ishockey-VM är en så kallad Kalle Anka-turneringen och jag är beredd att påstå det. Ett VM är det i alla fall inte, för då ska de högavlönade och firade proffsen i NHL vara med. Är de inte det, då är det bara en turnering för inbördes beundran. Ibland känner jag att ishockey-VM - särskilt ett år som detta - är det mest onödigaste sedan Tyskland kom på idén att tåga in i Polen 1939.
För att ishockeyn ska kunna tas på allra största allvar - i alla fall för min del - anser jag att World Cup borde få VM-status och spelas vart fjärde år. De jämna åren VM inte spelas är det i stället OS som går av stapeln. Dessa turneringar ska naturligtvis vara fyllda med NHL-spelare, annars faller nämligen konceptet. Då får man ett VM värt namnet och prestigefyllda turneringar vartannat år och intresset för ishockeyn skruvas upp ännu mer. Frågan som man direkt kan ställa sig då är om NHL-spelarna skulle ställa upp vartannat år, med tanke på alla löjliga ursäkter de har kommit med detta VM-tillfälle. Minns att någon skyllde på att han inte hade barnvakt. Snälla någon, du kan väl sätta ungen i dagis, som alla andra människor?
Tack, Bengt-Åke
Jag ser ändå en ljuspunkt i detta VM. Det är faktiskt att Bengt-Åke endast använder sig av elitseriespelare, i alla fall i den första ursprungliga truppen. Nu toppar han med en och annan från NHL, men de skulle nästan kunna stanna hemma de också. Kommer det inte i alla fall fem, åtta spelare från NHL, då är det bättre att köra på Elitseriens kapacitet och hoppas att det räcker. Min patriotism gör att jag tror på Tre Kronor. Jag kommer titta på matcherna och kommer visa mitt stöd på ett eller annat vis. Så är det alltid, även om det på förhand känns som om det kvittar.
Andreas Söderman är till vardags assisterande centralredaktör på Sveriges största supportersajt för bandy, SvenskaFans/bandy.
