Från talangfabrik till köpelag
Frölundas kräftgång i årets elitserie engagerar alla och många vill vara med och säga sitt. Årets insats tror jag hänger samman men förra årets dito (som ju iof var bedrövlig) och klubbens desperation efter framgång på kort tid. Kort och gott har man gått från att vara landets bästa talangfabrik till att bli ett köpelag.
Man kan inte bygga ett lag utav enbart stora stjärnor som köps in med höga månadslöner och feta bonusar, i alla fall inte på ett år. Förra årets rejäla djupdykning där laget nästan riskerade att trilla ur högsta serien, fick inte inträffa igen.
Från supportersidan har det emellanåt klagats på att Frölunda, som ju är landets näst rikaste klubb efter Färjestad, sällan köper in storstjärnor till sitt lag när pengarna absolut finns. Jag tror man haft en vilja att vilja få en sån ”göteborgsk” eller västkustbaserad ton på laget. Kort och gott vill man värva bra spelare från trakten eller som har/har haft någon koppling till Göteborg. Jag gillar denna tanke, absolut. Men den får inte sättas i system så att den alltid går före att värva en spelare utifrån. Så har det varit även om Frölunda verkar ha riktat om kompassen på senare år med fler utländska eller svenska värvningar utanför Göteborg.
Inför året slog ledningen på stort och dyra stjärnor som bröderna Holmqvist, Justin Morrison, Toni Söderholm, Tuukka Mäntylä, och Ari Ahonen värvades. Dessa skulle ta tillbaka Frölunda till toppen och fajtas om SM-guldet.
Men det vi ser idag är ett ängsligt, ofokuserat och virrigt Frölunda där alla verkar vilja göra det på egen hand. Inget självspelande piano som vi sett och som vi vet att dem kan spela. Laget har alltid släppt in en del mål men i dagsläget har vi knappt något försvar. Balansen mellan defensiven och offensiven finns inte. Andreas Holmqvist och Toni Söderholm skulle ge oss fler möjligheter i powerplay. De har knappt rosat marknaden där. Hur de agerar i försvarszon ska vi inte ens prata om för det existerar inte.
Jag hade hellre sett att Frölunda lagt slantarna på defensivt skickliga backar som Ossi Väänanen och Mikko Louma och pensionerat Ronnie Sundin och Oscar Ackeström. Noterbart är att Ronnie har mest istid av alla backar!
Det har heller inte hänt mycket på talangfronten sedan den berömda dragkedjan med Kahnberg, Tolsa och Joel Lundqvist. Frölunda ska ju vara landets bästa förening när det gäller att ta fram och utveckla talanger. I dagsläget ser vi istället att dem lånas ut, säljs till elitseriekonkurrenter eller väljer NHL/utlandet.
Det finns många namn vi kan nämna men t.ex. Anton Axelsson, idag i Timrå. Jari Tolsa, Modo och Johan Ryno, Djurgården.
Om Frölunda vill vara det lag som mest lockar för unga spelare, både inom föreningen och utanför, måste klubben våga satsa ungt igen. I årets lag har vi Gistedt, Larsen och Ahnelöv.
Joel har fått stå till sidan för en Ari Ahonen som väl är det nyförvärv som lyckats bäst. Philip Larsen är en supertalang som fått stå åt sidan för en kille med 300 000: - i månaden som inte visat någonting. Ahnelöv som fick något av ett genombrott förra säsongen har fått allt mindre speltid till förmån för alla dessa nya, dyra värvningar.
Det är svårare att bänka en spelare som har 300 000: - i månaden än en som har kanske 30 000: - i månaden. Ett exempel på det är Fredrik Pettersson, som jag är ett stort fan av. En go gubbe, härlig skridskoåkning, gör aldrig en dålig match. Jobbar hårt. Men just för att han är en ung talang, tjänar mindre, får han då och då sitta på bänken eller om ens det.
Är det inte så att dem som har bäst form för dagen ska spela?
Lite drygt halva serien är gången och Frölunda ligger trots allt på den övre halvan så vi ska inte såga laget för mycket. Men det är ändå oroväckande, när förlusterna större delen handlat om utklassningar. Spelet har varit en ren berg och dalbana och chansen till SM-guld känns inte särskilt trolig med tanke på hur laget agerar i nuläget.
Jag tror att Frölunda ska sluta laborera för mycket och försöka hitta tillbaka till det enkla grundspelet. Att fungera som ett lag igen. Att låta dem som är bäst för dagen spela och våga bänka spelare som inte presterar. Och våga släppa fram talangerna. Och inte minst ha tålamod. Jag väntar hellre ett år till på SM-guld, om Frölunda lyckas bygga upp ett stabilt lag, utveckla sina spelare och få fram nya stjärnor, än ytterligare ett år med måste-matcher varje vecka. Spelare som efter säsongen vill hitta nya utmaningar för att Frölunda inte lyckades leva upp till förväntningarna. Helt enkelt skynda långsamt. Då kommer det gå bra!
