Krönika: En djupdykning för mycket
I mitt försnack tippade jag att Frölunda skulle slå Södertälje med 3-1, men varnade för att jag eventuellt befann mig ”uppe i det blå” efter segern mot Färjestad i tisdags. Aldrig kunde jag föreställa mig exakt hur enormt högt uppe i det blå jag verkligen var.
Den stora frågan är dock var Frölundaspelarna befann sig på torsdagskvällen. I det blå eller inte, mentalt var dom definitivt inte på plats i Axa Sports Center. Kvällstidningen GT hade i går ett reportage om hur endast sju spelare skulle följa med spelarbussen tillbaka till Göteborg. Resten skulle åka hem och fira jul på annan ort. Se där, ett utmärkt tillfälle för ledningen att snabbt bestämma sig vilka spelare som är värda en returbiljett tillbaka efter helgfirandet…
För oss fans var 0-7 mot Södertälje en julklapp lika välkommen som vinterkräksjuka eller kanske en DVD-box med samtliga Kaj Kunnas-inslag från de senaste säsongerna av SVT:s Hockeykväll.
Det finns inget värre än att ena dagen få lite hopp om en framgångsrik säsong, bara för att dagen efter bli fruktansvärt besviken och rånad på all framtidstro. 0-6 mot Djurgården. 0-6 mot Luleå. 2-7 och 0-7 mot Södertälje. 0-4 mot Timrå. 2-6 mot Linköping. Resultaten för sig är fruktansvärda, men ännu värre är sättet som matcherna förlorats på. Slarv, nonchalans, tafatthet, uppgivenhet, förlamning och total avsaknad av linjer i vare sig offensiv eller defensiv zon har präglat Frölunda i alltför många matcher.
Det är ok att förlora ibland. Det är till och med ok att förlora stort vid enstaka tillfällen. Men det kan aldrig vara tillåtet att förlora på dålig arbetsmoral och bristande stolthet för laget eller föreningen man representerar. Frölundas uppträdande mot Södertälje kan inte kallas för något annat än oprofessionellt.
Ett flertal spelares kroppsspråk sänder ut helt fel signaler. Det går inte att lalla omkring och tro att man är guds gåva till ishockeyn. Då blir man uppäten av lag som SSK. Något är allvarligt fel. Det verkar inte som om spelarna tror på vad de ska göra ute på isen. I så fall har Per Bäckmans misslyckats och bör lämna klubben. Inte för att det är hans fel men för att laget måste ledas av någon som spelarna lyssnar.
Ari Ahonen, Karl Fabricius, Mikael Johansson, Jonas Nordqvist, Magnus Kahnberg och Fredrik Pettersson är årets positiva överraskningar. Listan med underpresterare får inte plats här.
Genomled tappert hela matchen ända fram till slutsignalen trots översvallande spykänslor och ångestattacker. Det som fick mig att stanna kvar framför TV:n var att höra Bäckman eller någon spelare be om ursäkt, eller åtminstone göra ett ett försök att förklara genomklappningen i PPV:s sedvanliga post-game-intervjuer. Ingen representant från Frölunda syntes dock till.
Även det ett oprofessionellt beteende och ett hån mot alla de fans som följer laget på bortaplan via dyra digitala säsongskort.
