Krönika: När lagbygget inte fungerar
Vart tog lagkaptenen vägen? Vart tog kämparandan vägen? Vart tog lagbygget vägen?

Krönika: När lagbygget inte fungerar

På pappret har Frölunda mer eller mindre alla möjliga tänkbara delar för att bygga upp ett bra lag. Men ett såpass bra lag som det som finns på pappret borde man inte klappa ihop så totalt mot tabellens jumbolag.

Ett hockeylag i Elitserien borde innehålla en viss blandning av spelartyper, för att fungera. Det borde även innehålla spelare på olika nivå i karriären. Rutinerade, äldre spelare bör få sällskap i laget av uppflyttade juniorer, och dessutom borde laget innehålla spelare i någon slags mellanålder, som kan ta över när gamlingarna lägger av, innan juniorerna blivit tillräckligt rutinerade.

Lagets gamla och erfarna spelarna skulle ju lämpligtvis kunna utgöra någon slags stadga i laget. De skulle också ganska naturligt kunna vara de spelare som utses till lagkapten och assisterande lagkaptener, eftersom de borde ha större förmåga att samtala med domaren på rätt nivå, men också för att de borde visa vägen för resten av laget.

Juniorerna, eller före detta juniorerna, borde då rimligtvis kunna lära sig av de mer rutinerade killarna. De kunde även känna ett visst stöd från de äldre lagkamraterna. Låter det befängt?

Ikväll mötte Frölunda, som har en bra blandning av rutinerade, namnkunniga spelare och yngre talanger, och dessutom duktiga killar däremellan, jumbon i Elitserien. Och vad hände? Ja, att jumbon Luleå vann med 8-2 vet vi. Att domare Claessons utvisningar inte riktigt speglade matchen vet vi det med. Men vad tusan var det egentligen som hände?

Jo, lagkaptenen försvann och de flesta namnkunniga spelarna var inte ens skuggor av vad de borde vara. Det var som om alla deras erfarenheter blåste bort, förstod de ens vad spelet gick ut på? Eller glömde de totalt bort varför deras lönekuvert är betydligt tjockare än juniorernas? Apropå juniorer så var det till stor del lagets unga killar som axlade den börda kaptenerna lämnade orörd. Under matchens sista 18 minuter försökte de förgäves sätta fart på resten av laget, men gensvaret var svagt.

Kanske borde det då varit dags för tränarna, någonstans innan perioden förlorades med 6-0, att göra någonting. Bänka de som inte höll måttet till exempel. Eller ja, bänka de som var sämst av de som inte höll måttet, annars hade det blivit väldigt få spelare kvar på isen… Och om tränarna nu, mot all förmodan, inte tyckte att ett flertal av spelare gjorde fatala misstag, om de ens gjorde något alls, så måste de väl ha sett vart matchen var på väg? En rejäl omvaskning i kedjorna hade knappast kunnat ställa till med någon större skada, eller?

Det är lätt att vara efterklok, och förhoppningsvis så är väl Ulf Dahlén och Janne Karlsson som en stor del av spelarna i laget fruktansvärt efterkloka inatt. Det kan behövas, så kanske de, åtminstone för sig själva, kan förklara varför det blev som det blev ikväll. Och då kan de eventuellt göra saker och ting snyggare nästa gång.

Jennie Mörk2008-10-10 00:34:00
Author

Fler artiklar om Frölunda

Mellan hopp och förtvivlan