Krönika: Det här skulle avgjorts i första
Om matchen mot HV i lördags var lagets bästa hitills, följdes den onekligen upp av säsongens bästa period. En period där nästintill allt stämde, och kan tyckas att en tvåmålsledning hemma efter en suverän insats i tjugo minuter räcker. Men med facit i hand skulle de gjort ett par mål till när de fortfarande hade chansen.
Det är naturligtvis lätt att sitta här dagen efter och säga att de skulle producerats ett eller två mål till, men det Frölunda som snurrade upp, åkte ifrån och stundtals lekte med motståndet från Karlstad kunde enkelt ha gjort det. En tre- eller fyramålsledning hade Färjestad aldrig hämtat upp. Så bra var de inte.
”Honken” sa efter matchen att ”ett poäng är bättre än inget.”. Det är visserligen sant, men jag hoppas inte att de är nöjda. Att totalt vika ner sig efter sin bästa insats på länge är ingenting annat än en förlust. En period som gårdagens första borde tänt laget ännu mer. Vi är hemma i Scandinavium, spelet stämmer äntligen precis som det ska och vi spelar ut ärkerivalen Färjestad fullständigt. Ger inte det motivation nog? Bevisligen inte. Istället var det de senaste säsongernas taffelgubbar som kom ut på isen igen efter periodvilan. Enkla misstag, passningar som inte når fram, tafatt försvarsspel, öppna mål som missas… Vi har sett det alldeles för många gånger nu.
Slutligen måste jag säga att jag saknade Per Ledin igår. Goa gubbar försökte med den numera nästan klassiska ”Kåberg saknar flickvän Per Ledin…” men inte ens den ramsan kom igång på riktigt. Det var lite knuff och gruff vid kassen ett par gånger, men ingen större irritation. Och ingen att reta sig på. Kanske var det den extra tändningen som Frölunda också hade behövt.
