Solsken i novemberregnet
Snart har samtliga lag spelat 20 matcher i årets elitserie. Under dessa 20 omgångar har vi minst sagt blivit bjudna på storskrällar, som att Rögle ledde elitserien för endast några omgångar sedan, för att sedan lämna förstaplatsen till ett annat tippat bottenlag, Skellefteå. Årets version av Frölunda Indians, är dock en egen historia.
Elitserien har som sagt varit mer oförutsägbar än någonsin hittills. Det har den också varit för Frölunda, både för spelare, ledning och för fans.
Inför årets säsong hade Frölunda två tunga år bakom sig och man rustade nu om, för att åter kunna etablera sig som ett av Sveriges bästa hockeylag. Man värvade stjärnor som Andreas Karlsson, Johan Holmqvist och Riku Hahl. Även ledningen förnyades på en del platser. General Manager i Kent Norberg, succémannen från Timrå. Janne Karlsson, som nu kom hem efter två lyckade år i Linköping. Man skaffade också en ny huvudtränare, i form av Ulf Dahlén. Två dåliga år skulle nu snart vara glömda, då Frölunda åter skulle bli ett lag för toppstriden.
Säsongen började dock som ett fiasko. Frölunda pendlade mellan sista och näst sista platsen i elitserien och stämningen runt Frölunda var allt annat än harmonisk och man fruktade ännu ett år av lidande
Det blev heller inte bättre, då man i Luleå, hade 2-2 inför sista perioden. Det fanns hopp om poäng på bortaplan och Frölunda var klart med i matchen. Matchen slutade dock tillslut 8-2 till Luleå, efter att hemmalaget spelat ut Frölunda totalt i sista akten och vunnit bara den med hela 6-0. Nu var det pankläge, något måste göras.
Vändningen kom och tacka gudarna för det. Efter pärsen i Luleå, åkte man till erkänt svårspelade Hovet, för att möta Djurgården, ett lag man haft mycket svårt för de senaste åren och det var få som trodde på poäng. Efter 60 minuter spelade på Hovet, stod det dock klart att Frölunda vunnit matchen med 5-1 och man kunde åka av isen tre poäng rikare. Det var heller inte bara poängen som var glädjande. Frölunda visade under matchen mot Djurgården upp ett spel som man inte tidigare visat på hela säsongen. Frölunda var på gång.
Nu började som sagt vändningen och efter vinstmatchen på Hovet med 5-1, har Frölunda egentligen inte gjort en ända dålig match. Alla har sedan detta höjt sig och laget har med detta höjt sin lägstanivå flera snäpp. Spelare som var helt osynliga i tio omgångar, som Niklas Andersson, Tomi Kallio och Magnus Kahnberg, har nu verkligen klivit fram och med det har också hela laget fått en större trygghet och börjat spela bättre.
Som sagt, så har Frölundas spel förbättrats något oerhört och man är just nu enligt mig kanske elitseriens bästa lag. Det bevisade man då om inte sist, då man då slog elitseriens för tillfället bästa hemmalag, Skellefteå med 3-1. Man har fyra väl fungerande kedjor och en lysande målvakt som nu även visade topplass i landslaget. Många kanske tycker att jag överdriver nu, men om man tittar på hur Frölunda spelat de sista omgångarna, så har de verkligen imponerat. Man bör inte stirra sig blind på att de ligger på först 6:e plats i tabellen. Det är bara ärren av en usel start. Elitserien är oerhört jämn och kan Frölunda bara fortsätta spela som man gjort det senaste, samtidigt som man snart får tillbaka Andreas Karlsson, så kommer man definitivt att klättra i tabellen. Den nya trygghet som infunnit sig i laget känns ända ut tillett hängivet fan och det är just detta som gör att man ser solskenet i det tråkiga novembervädret.
