Krönika: En väckarklocka
Frölunda hade tre raka segrar. Ikväll åkte man på stordäng på hemmais. Det var inte alls kul, men däremot väldigt nyttigt. Frölunda gjorde inte alls någon bra hemmamatch. Ändå vann man skotten och Djurgårdens mål hamnar knappast i kategorin ”normala”. I hockey handlar det dock om att vinna. Det var det Djurgården som gjorde.
Matchen avgjordes redan i första perioden. Johan Holmqvist skall slå iväg sig egen retur, träffar pucken snett, så den spinner in i mål. Mer otur kan man knappat ha. Andra målet vallas in. Marcus Kruger skjuter från bakom den förlängda mållinjen, via ”Honkens” benskydd och in. Marginalerna var inte på Indians sida helt enkelt.
Det fortsätter i andra, med en jättemiss från ”Honken” och DIF har 3-0. Man får även 4-0 och matchen är totalstängd, efter att de tre domarna missat en solklar offside på Jacob Josefson.
Jag säger dock inte att DIF varken vann på flyt eller på grund av domaren, som förutom situationen vid Djurgårdens 4-0, gjorde en mycket bra insats. Frölunda var inte bra. Man var urdåliga. Vinsterna nu i början kan ha kommit lite väl lätt och självförtroendet sköt i höjden. Detta utnyttjade DIF, som imponerade.
Att dra för stora växlar av denna förlust, a la en journalist på Expressen, skall man dock inte göra. En förlust låg faktiskt lite i luften och denna ihopklappning blir en bra väckarklocka för hela laget. "Honken" skall heller inte få för mycket skit. Visst, han gjorde en dålig match, men det gör alla. Han hade innan denna matchen, släppt tre mål på nio perioder. Det var hela laget som var dåligt idag. Man kommer dock vilja ha revansch direkt på lördag. Man har för mycket hjärta och för många tjurskallar i laget för att detta skall kunna upprepas snart igen. Nu glömmer vi detta och siktar framåt. En andraplats i tabellen är trots allt inte så illa.
