Blogg: Var är hjärtat?
IK Oskarshamn känns rätt avhängda nere på jumboplatsen i hockeyallsvenskan. Supportrarna har börjat visa sitt missnöje och det råder många delade meningar om klubbens nyförvärv, inlånade juniorer och avskedade spelare. Folk har även börjat tvivla på Tommy Salos kunskaper i båset och Dag Larssons kunskaper vid skrivbordet med enligt mig ligger det allra största felet hos Oskarshamns invånare.
Gå tillbaka tio år i tiden, eller lite till. Då befinner vi oss på den sista halvan av 1990-talet och då var Oskarshamn en riktig, riktig hockeystad. Det var fullsatta läktare på matcherna, hundra meters kö till insläppet och vart man än gick på stan så pratade folk hockey. Alla åldrar på alla ställen pratade hockey, och då såklart om IK Oskarshamn Eagles (som klubben då hette). Och vem minns inte 1996 i Seriekvalet till Division 1, sista omgången bortamatch mot Kristianstad. Själv minns jag att jag då som 9 åring satt i föräldrarnas sovrum och lyssnade på matchen via Smash FM (Oskarshamnsradion som sände alla bortamatcher). Vid vinst skulle IKO vara klara för spel i ettan, tyvärr släppte man in en 3-3 puck och slutade bara tvåa i kvalet efter Olofström. Den 12 April 1996, 19 dagar efter sista matchen kom vårt tursamma besked - Vita Hästen konkade och vi fick fribiljett upp till ettan. Hade vi intee fått det är jag tveksam till att vi hade spelat i Allsvenskan idag. Och minns ni laget som Mellström värvade in på den tiden? Han plockade in spelare från Elitserien till ett småstadslag i tvåan och vem minns inte namnen Ekroth, Moore, Säkkinen, Larsen eller Mäkitalo? För er som inte har följt IK så här långt tillbaka kan jag även meddela att dagens assisterande tränare Micke Larsson var en tongivande spelare i IKO på den här tiden. (Ekroth för den delen hade tidigare även varit i Detroit Redwings!)
IKO:s första hemmamatch i ettan var mot Rögle och 2897 betalande åskådare bevittnade 2-6 förlusten. På den tiden, om jag minns rätt, gick man även in gratis till och med 12 år vilket innebar att det var en bra bit över 3000 på läktarna. Några omgångar senare, i derbyt mot Västervik slog man publikrekord för inomhushockey i Oskarshamn när man hade hela 3242 betalande personer på läktaren. I den gamla hallen! På den här tiden var inte intresset bara stort hos publiken utan även hos företagen och organisationerna runt om oss. På den tiden hade IKO över 160 olika sponsorer och drog in ca. 4 miljoner på en säsong i sponsorintäkter, för ett division två lag! Minns ni t.ex. att vi även blev sponsrade av Livets Ord? Kanske inte lika coolt som Backyard Babies men snacka om hockeyintresse i stan då. Idag ska vi vara glada att SKB puttar in en kompensations-mille om året och då spelar vi ta mej fan i Allsvenskan. Jag tror inte Oskarshamns invånare har förstått det. Jag lovar att vi hade haft mer publik om vi spelat i tvåan och spöat Åseda med 7-1. Förstår inte hur folk kan vara så naiva och bara begära segrar. Jag ser hellre en 0-2 förlust mot Leksand i Allsveksan i en tv-sänd match än att se dom vinna med tvåsiffrigt mot mina gamla klasskompisar från universitetet som spelade i Åseda eller Vetlanda.
En sak till jag efterlyser är glöden hos spelarna. Nu läser man JSW:s blogg å då sitter han två timmar innan nedsläpp hemma i sin lägenhet och äter filmjölk. Till och med pojklag laddar med varandra flera timmar innan en match. Sen när de åker ut på isen, bara kommer ut och glider och publiken klappar lite halvt i händerna. Förr var det mer glöd från båda håll. Spelarna skrinnade ut på isen och var taggade, visade vilja direkt när de seglade runt under fiskmåsen i taket och publiken stöttade dom ordentligt, det finns inte idag. Inget drag kring matcherna! Och pausunderhållningen behövs med! Förr hade vi dom "tre-drag" på isen som spelade gitarr och sjöng. Ta hit Dregen å ge han en gitarr å ett par skridskor, allafall i nån match.
På tal om hjärta då, ta en sådan som Micke Larsson som varit IKO trogen hur länge som helst. Han är inte ens med i Privat-kronan inför matchen på fredag. Och hur har Daggen jobbat för detta projektet i år? Förra året la man mer tid på marknadsföringen över kronan-matcherna och jag kan tänka mig att man drog in en hel del cash på det. ALLA spelare var med i privat-kronan och Dag Larsson fick även namn som Stefan Liv etc. att bidra. I år kan jag läsa Salo på listan med namn, men inget mer från a-truppen. Extremt Dåligt! Tycker även att det borde vara fler supportrar här. Vi ska även kunna ha ett publiksnitt på över 2000 utan problem. Folk är för kräsna och det kanske är just det som gör att vi åker ur Allsvenskan i år, och tro mig - då kommer vi inte tillbaka på länge länge..
Snart är det kanske dags för en ny upplaga av denna bok..
