Röksignaler: Äntligen!
Jag säger som Gert Fylking brukar vråla när Svenska Akademiens litteraturpris ska delas ut: ÄNTLIGEN!
Äntligen var det trafik framför motståndarnas kasse. Äntligen tog Tomi Kallio den obekväma vägen och bröt in vid närmsta stolpen. Äntligen blev det seger!
Lillis var tillbaka och med facit i hand blev det lyckat. Både han och Ulf Dahlén sken av lycka (och lättnad?) som bara nyblivna litteraturpristagare kan göra.
Tobias Viklund var mycket bra igår. Utan hans 2-3 reducering hade vi kunnat lägga ytterligare en fiaskomatch till handlingarna. Nu kan detta istället bli ett avstamp på något nytt.
Uffe och Lillis såg verkligen ut att ha trevligt tillsammans.
Vi ska inte tro att resten löser sig själv. Det inser tränare och spelare självklart också. Inte ens 5-3 med minuten kvar kommer gratis. Bra att den signalen kom redan igår.
Tredje perioden i går var lika bra som den första var usel.
Oscar Hedman spelade på bekostnad av Kristian Kudroc. Det märktes att Oscar var ringrostig. Och då är jag ändå snäll.
Nu väntar Foppa & Co på lördag. Ett Modo som är proppmätt på självförtroende kan vara sårbart. Fortsätter Frölunda på den inslagna vägen, likt tredje perioden i går, kan man mycket väl överraska.
Men Modo är skyhöga favoriter. Alla Frölundapoäng får ses som bonus. All press på Ö-vikslaget - det är dom som inte har någon slutspelsplats...
