Röksignaler: Noterat från Vancouver
Det är mycket OS nu. Börjar redan bli lite mör efter många sena TV-nätter.
Hockeyturneringen har börjat bra och i vissa matcher har tempot varit enormt högt. Tjeckien-Slovakien har varit bästa matchen hittills. Tycker varken att Kanada, Ryssland eller Sverige har imponerat särskilt mycket. Ikväll väntar Vitryssland för Tre Kronor - på en bra TV-tid dessutom.
Frölundalirarna Olimb och Röymark har inte gjort något större väsen av sig. Norge har ju liksom inte räckt till mot Kanada och USA.
Janne Niskala spelar i powerplay 2 för finnarna. Tänk om han kunde snegla lite på sin lagkamrat Sami Salo, som får igenom sina skott och träffar mål nästan varje gång han skjuter från blå. Det är inte hårdast som räknas, Janne.
Arrangörerna har inte haft det lätt. Först dödsolyckan i rodelbacken. Sen startskandalerna i skidskyttet, Majdic ravin-vurpa i skidsprinten och det olycksdrabbade damstörtloppet.
Apropå störtloppet, ja. Anja Persson. Vilken bragd att resa sig efter smällen och ro hem ett brons i superkomben. Vilket mod. Vilket psyke. Värt all respekt.
Höll nästan på att glömma schabblet på invigningen när elden skulle tändas. Fattas bara att någon hockeyspelare eller konståkningstjej blir överkörd av en zamboni...
Dråpligast. Johan Olsson kör fel inne på stadion i herrarnas 10 km och missar en stark topplacering. Jag är skidåkare, inte orienterare, kommenterar Johan efteråt. Ridå.
Frölundabekantingen Martin Cibak får mycket speltid i Slovakien. Här hemma i elitserien är han en helt annan spelare.
Trots Kallas och Ferrys fantastiska guldlopp (snacka om gåshud!) så tycker jag att Sverige haft rejält med motflyt hittills. En drös försmädliga fjärdeplatser (Hellner, Haag, Anna Olsson, ACO) är ett exempel på det. Med lite flyt där hade vi kunnat matcha medaljregnet i Turin för fyra år sedan.
Hur som helst är det hur kul som helst med OS. Bara att njuta så länge det varar.