Festen som kom av sig
Tomi Kalio - Dagens jubilar.

Festen som kom av sig

Hemmapremiär mot bottentippade AIK, bättre medicin än så skulle Frölunda inte kunna få mot sitt stukade självförtroende. Trodde nog de flesta. Dock förvandlades matchen till ett enda stort antiklimax och matchen slutade 0-0 där bortalaget avgick med extrapoängen efter Johan Anderssons avgörande i förlängningen. Få ljusglimtar kunde noteras från kvällen och det är många som behöver ta ett, två och t.o.m. tre kliv framåt om det skall spelas någon slutspelshockey i Göteborg senare i vinter.

Första perioden
Vi var nog många som hade förväntat oss en anstormning av hemmalaget i matchinledningen. Av denna blev det väl lite si och så, milt uttryckt. Frölunda försökte mest, men man hade förtvivlat svårt att få något riktigt tryck i anfallszonen. AIK hade dessutom en uppenbar ”game plan” som gick ut på att freda eget mål i förstarummet och som andra prioritet sticka upp på lite halvattacker. Man kan därmed säga att de inte var med och bjöd upp till dans.

Frölunda försökte sätta press på den elitseriedebuterande borta-målvakten Viktor Fasth. Denne darrade dock inte på manschetten utan gjorde ett hur stabilt intryck som helst. Vi som följde allsvenskan ifjol är dock inte nämnvärt förvånade över detta då han visade prov på stora färdigheter i Växjö Lakers. Istället var det Frölunda-målvakten Johan ”Honken” Holmqvist som var nära att behöva vittja nätet då en, minst sagt, märklig sargstuds höll på att ge anstormande AIK-forwards öppen kasse.

Efter knappa fyra minuter tilldömdes bortaspelaren (numera) Patric Blomdahl en tvåminutersutvisning och det var nog många i publiken som trodde på ett ledningsmål. De här förhoppningarna besannades dessvärre inte och det var påtagligt hur den olyckliga seriepremiären sänkt självförtroendet hos Frölunda-spelarna. Det var inte bara de utan man kunde även höra på publikens reaktioner att de var märkbart nervösa.

Efter det här fortskred perioden utan några direkta målchanser för hemmalaget medan bortalaget hade ett par farliga attacker, Publiken blev alltmer frustrerad och i slutet av perioden kunde faktiskt vissa spridda busvisslingar urskönjas. Det krävs knappast någon raketforskare för att lista ut att dessa var adresserade till hemmalaget. Med halvminuten kvar dök så periodens chans upp då Daniel Bång i bortalaget frispelades, men två faktorer räddade Frölunda i den här sekvensen. Dels att närmsta Frölunda-backen hann ikapp något och kunde störa precis i skottögonblicket, dels att ”Honken” visade prov på fin följsamhet i sidledsförflyttningen. 0-0 alltså efter första perioden och summa summarum var det en högst medioker period och det tror jag även AIK-anhängare kunde skriva under på. Därmed inte sagt att de inte var nöjda med matchbild och resultat.

Andra perioden
Andra periodens inledning gick i samma tecken som den föregående med ett Frölunda som fortsatt hade väldigt svårt att etablera något tryck eller ens ordnat spel för den sakens skull. En tidig utvisning på Peter Nolander i AIK gav dock hemmalaget en liten ”gratisskjuts” framåt och de optimistiska kunde börja hoppas på en tendens. Den dog emellertid ut ganska snabbt och matchen återgick till tidigare stiltje-tillstånd. Den ende som egentligen utmärkte sig på ett bra offensivt vis var jubilaren Tomi Kallio, som dagen till ära gjorde sin 500:e match i Frölunda-dressen – imponerande! Han hade bra fart under skridskorna och gick i bräschen för de andra och visade att man inte skulle få något gratis denna kvällen. Bl.a. ordnade han efter en fin prestation ett två-mot-ett-läge tillsammans med gamle (i dubbel bemärkelse) radarpartnern Niklas Andersson. Den senare serverades ett bra läge, men ånyo visade Fasth sina färdigheter och tillsåg att matchen fortsatt var mållös.

Efter drygt halva perioden, och tillika matchen, fick AIK ett ypperligt läge att ta ledningen. Det i form av 5 mot 3-spel efter att Oscar Hedman tagit en onödig utvisning då Mikko Mäenpää redan avtjänade straff på botbänken. Ett par farliga lägen vaskades fram, bl.a. hade Patric Blomdahl en mycket farlig chans i fritt läge snett framför ”Honken”, men den senare höll tätt vid stolpen. Frölunda redde, tack vare uppoffrande försvarsspel, ut 3 mot 5-spelet och även det efterföljande 4 mot 5-spelet.

I slutet av perioden öppnade spelet upp sig en aning och Kallio hade en mycket fin dubbelchans, men den här matchen ville verkligen inte bjuda hemmapubliken på något jubeltillfälle. Skottstatistiken efter två perioder vittnade om en kraftig hemmadominans (26-8), men det var utomordentligt smickrande siffror för Frölunda och speglade inte alls den matchbild som varit.

Tredje perioden
Den här perioden skulle inte bli någon av de två andra lika, bortsett från resultatmässigt då vill säga. För första gången i matchen skapade Frölunda ett etablerat tryck och under de första 6-7 minuterarna belägrade man AIK-zonen betänkligt. Man kom i anfallsvåg efter anfallsvåg och surrade som bålgetingar i nyss nämnda zonen. Ypperliga lägen hade Joel Lundqvist, Mika Pyörälä, John Klingberg och Niklas Andersson bara för att nämna några.

Efter lite lugnare spel i mittdelen av sista akten trampade Frölunda återigen gasen i botten de sista minuterna, men närmare än ett stolpskott från Nicklas Lasu med minuten kvar att spela kom man inte ikväll. Oturen grinade Frölunda i ansiktet och det var inte bara oförmåga som gjorde att perioden förblev mållös. Ingen skugga skall kastas över Viktor Fasth som faktiskt gjorde en formidabel elitseriedebut.

Sudden death
Matchen gick alltså till sudden death och där hade Frölunda ett par halvlägen i inledningen, men 2.57 in på densamma tystades hemmapubliken (i den mån de fortfarande lät) genom Johan Anderssons 0-1 mål. Jag tycker vi lämnar det så.

Sammanfattning
Frölunda har onekligen en hel del att jobba på framöver. Man verkar inte ha någon tro på sig själva och det var precis den här starten det här laget inte behövde. Positivt idag är dock att man inte släppte till överdrivet många målchanser, men det skall i ärlighetens namn sägas att det nog snarare berodde på motståndarnas oförmåga snarare än Frölundas skicklighet. Jag vill dock plussa för Tomi Kallio som visade prov på härlig hunger och vilja samt även debutanten John Klingberg som uppträdde lugnt och rutinerat. Ungefär som att det här var vad han sysslat med varje kväll de senaste 10 åren. Dessutom hann han med att briljera fin klubbteknik, den killen kommer gå långt.

Det är hur som haver många frågetecken som behöver rätas ut och det gärna redan på torsdag även om förutsättningarna kunde varit bättre. Då väntar nämligen Färjestad i Löfbergs Lila Arena, men å andra sidan kanske det kan vara bra att få spela en match helt utan förväntningar. 

Matchfakta

Frölunda Indians – AIK 0-1 (0-0, 0-0, 0-0, 0-1)

Första perioden
-

Andra perioden
-

Tredje perioden
-

Fjärde perioden
0-1 (02.57) Johan Andersson (Patrik Nemeth, Johannes Salmonsson)

Skott: 42-14 (13-5, 13-3, 15-5, 1-1) 
Utvisningar, Frölunda: 2x2 AIK: 6x2
Domare: Wolmer Edqvist, Mikael Sjöqvist
Publik: 9.198

Henrik Larsson2010-09-21 22:15:00
Author

Fler artiklar om Frölunda

Mellan hopp och förtvivlan