Hammarbyredaktionen intervjuar KFIB:s ordförande
I höstas bildades KFIB Hammarby hockey support. Carl Frängsmyr har ställt några frågor till dess ordförande Jack Persson om den nya supporterklubbens roll och om Hammarby hockey i går, i dag och i morgon. Tag och läs!
CF: Jack, du har följt Hammarby hockey sedan 1960-talet, kommer du ihåg den första matchen du såg på Hovet?
JP: Nej, tyvärr kommer jag inte ihåg vilken match det var. Jag kommer ihåg att jag fyllde sju samma år.
CF: Det talas ofta om att det råder publikkris i dag, men siffrorna var väl inte särskilt höga förr i tiden heller?
JP: Publiksiffrorna har alltid varit lite svajiga. Vissa säsonger och då när det börjat dra ihop sig har det kommit lite mer publik.
CF: Å andra sidan svängde det väl i början på 1980-talet då hockeyn var närmast jämnstor med fotbollen. Det var före min tid, men jag har hört rykten om att vi hade bortåt 500 man i klacken i Kempehallen mot MoDo. Stämmer det och var du där?
JP: Jag fanns också i Kempehallen, men tyvärr stod jag inte i klacken utan jag satt på ena långsidan bakom spelarbåsen i stället. Jag är inte säker på antalet men omöjligt är det inte med den siffran. Då var hockeyn glödhet!
CF: Sedan 1981 arbetar du i speakerbåset under Bamsingarnas hemmamatcher, vilken roll har du i båset?
JP: I dag är jag båsansvarig och jag brukar även sköta matchklockan. Men jag började med att sitta som måldomare under två säsonger.
CF: Du och resten av Hammarbys speakerbås har väl dessutom gjort några landskamper?
JP: Ja, några har det blivit. Det inkluderar VM, World cup, Sweden Hockey Games och andra landskamper i Stockholm sedan början av 80-talet.
CF: Hur är det att sitta i båset varenda hemmamatch? Saknar man inte pulsen och intensiteten på läktarna?
JP: Det är lite tveeggat faktiskt. Ibland så känns det dock som om man får en annan upplevelse av matchen när man sitter i båset. Vad jag menar är att i båset ser man det i samma perspektiv som spelarna. När man står på läktaren ser man helt andra delar av spelet. Men det mesta av pulsen känns även i båset
CF: Så till KFIB som bildades under senhösten. Många undrar hur förkortningen skall uttydas, och varför man valt just den bokstavskombinationen?
JP: Grunden till KFIB är att det var en skribent på Hammarby Hockeys gästbok, som upprördes av att samma personer, ideligen florerade på bilder framför allt från bortamatcher, och tyckte att dessa var ett gäng ryggdunkare. Det finns olika sätt att tyda förkortningen, min favorit är nog Klubben För Ishockeyns Befrämjande och då främst i Hammarby. Självklart duger också tolkningen Klubben För Inbördes Beundran.
CF: Hur ser du på KFIB:s roll i förhållande till mer sektionsövergripande supporterklubbar som Bajen fans, Bara bajare, Söderbröder, Svärmorsdrömmarna med flera?
JP: Vi ser oss endast som ett komplement till de andra och vår främsta uppgift är att skapa större intresse för hockeyn. Vi är Hammarbyare allihop och vi har bara intresse av att skapa större engagemang.
CF: För några år sedan lämnade hockeyn huvudföreningen Hammarby IF - hur skulle du kortfattat vilja beskriva utvecklingen därefter, t.ex. Stefan Öströms insatser eller betydelsen av att Anschutz Entertainment Group blev delägare i augusti 2001?
JP: Utan beslutet att lämna huvudföreningen hade Hammarby inte haft någon hockeysektion i dag. Där startade egentligen Hammarby hockey om från noll. Redan då insåg man att utan en bra organisation så kommer man ingenstans. Stefan Öström och en del andra eldsjälar fick Hammarby hockey att utvecklas. Med AEG:s inträde fick man en än mer stabil grund att stå på, för att kunna fortsätta utvecklingen. Och nästa säsong kommer utvecklingen att fortsätta.
CF: Personligen tycker jag att hockeyn blev mycket styvmoderligt behandlad inom alliansföreningen, som nästan bara var intresserade av fotbollen. Behandlingen av hockeyn till exempel i Hammarbys hundraårsbok från 1997 var beklämmande tycker jag. Håller du med?
JP: Ja, tyvärr måste jag hålla med dig. Av någon oförklarlig anledning har hockeysektionen aldrig fått kredit för vad den presterat, inte ens när man gick upp i elitserien i början av 80-talet
CF: Under 90-talet tyckte jag ofta att många supportrar uppträdde mycket ogeneröst mot hockeyn. Ena stunden fick man höra att "hockeyn satsar aldrig" och när man väl satsade dök de aldrig upp på Hovet. Men när väl satsningarna (jag tänker främst på 1995) misslyckades, ja då dröjde det inte länge förrän kraven på hockeyns nedläggning kom som ett brev på posten. Fotbollens mångdubbelt större underskott har kanske väckt irritation, men några krav på nedläggning hördes aldrig. Hur är det egentligen: håller folk i allmänhet på Hammarby IF eller bara på dess fotbollssektion?
JP: Jag tror att folk i allmänhet håller på Hammarby, men som berördes i förra frågan så har alliansstyrelsen inte gjort mycket för att hjälpa hockeyn. Det är lättare att få tio missnöjda en att få en nöjd. Den prestationen lyckades alliansstyrelsen med enligt min åsikt. Ger man ett löfte och sedan nonchalerar det får man folk att bli missnöjda.
CF: Jag tycker faktiskt själv att hockeyintresset dessbättre visar tendenser att öka igen. Vårt publiksnitt i superallsvenskan 2001 var 1 598, en siffra som vi har fördubblat hittills i år. Visst beror en hel del på att aik finns i samma serie och förstås på att laget har spelat bra, men har kanske KFIB i alla fall bidragit något? Vad tror du?
JP: Visst kan KFIB ha bidragit något, det är vad vi försöker åstadkomma. Men framför allt ska nog den skribenten som skapade oss ha tack. Om diskussionen inte kommit igång hade aldrig intresset vaknat.
CF: Hittills i år har Bamsingarna imponerat stort. Vad är nyckeln till framgången och hur långt kan det räcka?
JP: Till den här säsongen har man fått ihop rutin, vilja och kunnande i en bra blandning. Och så verkar det som om personligheterna i truppen kompletterar varandra. Redan i oktober var jag bergis på att laget skulle kunna klara SA. Jag hoppas på att räcker hela vägen, men när man varit med ett tag så ropar man inte hej innan man kommit över ån.
CF: Vilken är den bästa spelaren du har sett i Bajentröjan genom tiderna och vilken spelare i årets lag har imponerat mest på dig?
JP: Den bäste spelaren är absolut Mariusz "Marre" Czerkawski. Min absoluta idol är annars Hasse Malm med sin inställning och kämpaglöd. I den nuvarande truppen är det svårt att plocka ut någon speciell. Ska jag nämna några namn blir det Andreas Lindh, Stefan Björk, Johnny Oduya, Henrik "Henke" Nilsson, Christian "Leche" Lechtaler och resten av truppen.
CF: Vilket matchställ är det snyggaste Hammarby hockey någonsin har spelat i?
JP: Det har funnits flera riktigt snygga matchställ. Har svårt att välja där, för jag ser nog bara Hammarby, oavsett matchställ.
CF: Så till sist en svår fråga. Du har följt hockeyn i många år, men om du måste plocka ut något eller några ögonblick som "ditt bästa Bajenminne" vilket/vilka väljer du då? Kvalserien 1982? Elitserieavancemanget 1984? Play off-skrällen mot aik 1993? Eller något annat?
JP: Jag har tidigare fått den frågan och efter viss betänketid så svarade jag att alla ögonblick jag har upplevt med Hammarby Hockey, både i med och motgång, berör mig så djupt i själen att jag inte kan välja ut ett enstaka tillfälle.
