Klint vann målvaktsmatchen överlägset
Carl-Johan Klint fick överlägset flest röster när besökarna på KFIB-sidan fick utse den bäste Hammarbymålvakten under de senaste tio åren.
Pelle Lindbergh, Dick Drott, Rolf Ridderwall, Hans-Göran Elo och Reino Sundberg är bara några namn som visar att det finns en fin målvaktstradition i Hammarby Hockey. Det är väl ingen högoddsare att Pelle Lindbergh hade legat bra till om den störste Bajenmålvakten genom tiderna skulle utses. Men nu gällde det att välja bland de målvakter som har stått under de senaste tio säsongerna!
Segrare blev - kanske inte oväntat - årets målvakt Carl-Johan Klint. Hela 58 procent av de röstande rankade "Klinten" som det senaste decenniets främste Bajenkeeper. Inför denna säsong var det många motståndarsupportrar som ifrågasatte sidsteppningen av Joakim Persson, men jag tror att få i dag skulle påstå att Bajen valde fel. Under höstens NHA hade Klinten den bästa räddningsprocenten av alla målvakter med fina 92,50. Därmed placerade han sig före mer namnkunniga burväktare som Johan Backlund (SAIK) och Tobias Lundström (Löven). I superallsvenskan har procenten sjunkit något, men 91,06 är fortfarande mycket bra (endast Backlund och Rögles Wennström är bättre).
Om Klinten stod i en viss särklass var kampen desto hårdare om andraplatsen. Till slut drog Joakim Persson (17 procent) det längsta strået före Magnus Eriksson (14 procent). Att Persson har uträttat mycket för Bajen torde få förneka, även om man hade önskat att han hade valt att avsluta sin karriär någon annanstans än i Gnaget. Persson tillhör de spelare som har representerat Bajen under tre decennier (80-talet, 90-talet och 00-talet). Det är kanske den bedriften som har förärat honom epitetet "Mr Hammarby" trots att han har spelat för både AIK och Djurgården! Persson debuterade i Bajen 1987, innan han 1989 rekryterades till Djurgården där han tillbringade tre år (om än ibland utlånad till Nacka). Inför Marre-året återvände Jocke till Bajen, där han också tillbringade den följande säsongen, alltså 93/94. Därefter lockades han över till Gnaget för sin första sejour där. Denna gång skulle det dröja fyra och ett halvt år innan Jocke Persson - efter diverse mellanspel i Tyskland, Västerås, Lidingö och Vallentuna - återvände till Bajen. Tillsammans med Ari Turpeinen bidrog Jocke till att skänka styrka och stabilitet åt Bajen av årgång 1998/99. Tre ytterligare säsonger blev det sedan för Jocke i Bajen innan han gick över till Gnaget i somras sedan Bajen bestämt sig för att satsa på Klint.
Magnus Erikssons målvaktskarriär löper parallellt med Jocke Perssons: de kamperade ihop både i Bajen och Västerås. Magnus Eriksson, som var bland annat var back up under Marre-året, var trogen Bajen i hela åtta år - från 1989 till 1997. Därefter följde några år i Västerås innan han säsongen 00/01 gjorde ett misslyckat försök att etablera sig i Färjestad. De senaste säsongerna har han tillbringat i Augsburger Panthers i Tyskland, och där tror jag att han fortfarande spelar. Fjorton procent räknade Magnus Eriksson som den främste målvakten i Hammarby på senare år.
Fjärdeplatsen knep Anders Ek, vilket kanske var något överraskande. Fyra procent ansåg att Ek spelade så bra att han rätteligen borde koras till de senaste tio årens främste. Ek debuterade i Huddinge i början av 90-talet, och fortsatte sedan i några andra Stockholmslag innan han 1996 fick förtroendet att bli förstemålvakt i Tumba. Den uppgiften skötte han med den äran får man utgå ifrån. Bajen fick i alla fall upp ögonen och rekryterade honom till truppen sommaren 1998. I sin krönika på Ultra Hockey Curvas gästbok inför säsongen 1998/99 skrev signaturen Hockey-Hasse: "Nye målvakten Anders Ek har imponerat i träningsmatcherna och jag skulle inte bli förvånad om det är han som står i kassen i premiären mot Södertälje." Visst fick Ek stå i premiären i Scaniariken, och hans Bajenkarriär kom att omfatta ytterligare 30 matcher under hösten 1998. Kring jul detta år anslöt dock den återvändande Joakim Persson till truppen, och därmed förpassades Ek ut i periferin. Vad som sedan hände med hans målvaktskarriär är mig obekant. Däremot minns jag att han fick åtminstone en egen hyllningsramsa från supportrarna i Ultra Hockey Curva. Den som kommer ihåg Anders Ek-ramsan får gärna friska upp mitt minne på gästboken.
Femteplatsen delas av två målvakter (med vardera fick 3 procent av rösterna) som i likhet med Anders Ek kom att göra korta sejourer i Bajen. Säsongen 1997/98 vaktades Bajenkassen av skåningen Robert Borgquist, som kom från Malmö IF Redhawks. Jag har för mig att det förelåg något slags utbyte mellan Bajen och Malmö vid denna tid; Bajenbacken Fredrik Svensson (numera i Luleå) gick ju den motsatta vägen. Borgquist, eller "Gripen", som han kallades såg till att Bajen kvalade sig kvar i dåvarande division ett östra 1998. Därefter följde en säsong i norska Storhamar innan han återvände till Skåne där han på senare år har representerat Limhamn Limeburners och Pantern. Nu tillhör han åter MIF:s organisation, men han har vid några tillfällen lånats ut till Mörrums GOIS i SHA, vars mål vaktas av Bajenbekantingen Peter Johansson.
När Bajen 1999 meddelade att Lars Karlsson, som året innan gjort succé i Mora, värvats till klubben trodde nog de flesta att han var avsedd som förstemålvakt. I praktiken kom dock Karlsson att alternera med Joakim Persson, och om någon av dem var nummer ett så var det snarare Persson. Med tanke på den allmänna stämning som rådde i laget under "Nordmark-året" hade Karlsson ingen lätt uppgift. Räddningsprocenten stannade på blygsamma 87,27 under hösten, en siffra som han dock förbättrade något under vårens fortsättningsserie. Karlsson försvann efter en säsong i Bajen, och det kanske inte förvånar någon så här i efterhand. För konsten att byta klubb behärskar Lars Karlsson till fullo! Sedan säsongen 1995/96 har han spelat för i tur och ordning Brynäs, Leksand, Falun, Östervåla, Mora, Bajen, Tierp och Stjernen (Norge). I år vaktar han målet för Söderhamn/Ljusne.
En procent ansåg slutligen att Kristoffer Martin förtjänade epitetet "decenniets Bajenkeeper". "Kribba" gjorde två seniorsäsonger i Bajen mellan 1997 och 1999, varefter han begav sig ut på en småländsk expedition som varade i tre år. Som målvakt i Gislaved gjorde han bra ifrån sig, men inför årets säsong ville han återvända till Stockholm och Bajen. Några matcher har "Kribba" stått och spelat bra, men det är förstås inte lätt att konkurrera med Carl-Johan Klint!
Lika lite som andra omröstningar här på KFIB är detta att betrakta som någon vetenskaplig studie, i synnerhet som antalet avgivna röster bara var drygt 130. Dessutom skall tilläggas att de som till äventyrs hade förordat t.ex. Sam Lindståhl, Hans Lähteenmäki, Peter Johansson eller Christopher Heino-Lindbergh inte ens hade en chans att rösta på sin favorit! Lindståhl rekryterades till Bajen inför "Bamsing-satsningen" 1995. Lähteenmäki var back up åt Magnus Eriksson i mitten av 90-talet, medan superlöftet Heino-Lindbergh är reservkeeper i dagens trupp. Ett sista hedersomnämnade till "ur-bajaren" Peter Johansson som med den äran har vaktat målet för Tyringe och denna säsong för Mörrum. Vi är många som önskar "Peppe" fortsatt lycka till där nere!
