Stefan Öström om Hammarby Hockeys förvandling, del III
Det sportsliga bakslaget 1999/2000 följdes av ett överraskande kvalseriespel året efter. I augusti 2001 blev det klart att Anschutz Entertainment Group köpte in sig i Hammarby Hockey. Därmed var grunden lagd för en fortsatt offensiv satsning.
CF: Våren 2000 fick ni återigen börja med ett nytt lagbygge. Hur såg de sportsliga och ekonomiska villkoren ut då?
SÖ: Ja, satsningen hade kostat pengar. Vi var tvungna att gå ner lite i ambition, och vi bestämde oss för att verkligen satsa på våra A-juniorer med Andreas Holmqvist, Tomas Kollar och Jimmie Kraft i spetsen. Vi lyckades locka till oss andra duktiga unga spelare som Martin Samuelsson och Tim Eriksson. Redan då tog jag kontakt med Leif Boork, men han var ännu uppbunden av sitt kontrakt i Norge. Det blev i alla fall en mycket bra säsong, och vi gick ända till kvalserien. Men pengarna var ändå på upphällningen. Då kom dessbättre AEG (Anschutz Entertainment Group) in i bilden under sommaren 2001. Jag hade faktiskt kontaktat AEG flera år innan, och de tidigare kontakterna skulle visa sig vara behjälpliga nu. Trots att ekonomin inte var den allra bästa såg AEG genast potentialen i Hammarby. I likhet med Hammarby har AEG alltid premierat satsningar på unga talanger och på ungdomsverksamhet överlag.
AEG köpte in sig och ägarstrukturen i Hammarby Hockey ser nu ut enligt följande: moderföreningen Hammarby IF äger 51 procent av rösterna och har rätt till tio procent av kapitalets utdelning, Hammarby Hockeyintressenter AB (en ombildning av det gamla Hammarby Hockey AB) har tio procent av rösterna, och ca 30 procent av kapitalets utdelning. AEG, som är de som satsar pengarna, har 39 procent av rösterna och ca 60 procent av kapitalutdelningen.
Med AEG i ryggen kunde vi göra en nystart, och vår gemensamma målsättning var och är (1) att snarast möjligt gå till elitserien, (2) att satsa på unga förmågor samt (3) att så snart som möjligt börja gå med vinst.
-----
CF: I samband med satsningen tillkom flera andra bolag med anknytning till Hammarby Hockey, exempelvis Hammarby Bud. Hur går de bolagen och genenerar de några ekonomiska medel till hockeyn?
SÖ: Det är viktigt att komma ihåg att det inte är några nystartade bolag, utan att det är Hammarby som lånar ut sitt namn och varumärke mot provision. Det har vi sett flera andra exempel på, till exempel satsningen på Hammarbychips. Visst genererar detta lite pengar till hockeyn, men det är inga astronomiska belopp. För närvarande går i alla fall tio procent av intäkterna från varje bud till Hammarby Hockey. Jag tror att vi på denna punkt har mycket att lära av NHL-lagen som verkligen har lärt sig att utnyttja denna inkomstkälla. Ett tilltalande alternativ vore till exempel att öppna en sportbar i Stockholm.
-----
CF: I nuläget har Hammarby Hockey omkring tio anställda på kontoret, inklusive Leif Boork. Har organisationen runt hockeyn någonsin varit så här stark ens under elitserietiden?
SÖ: Nej, absolut inte. Vi är starkare än någonsin. Organisatoriskt håller vi redan elitserieklass, det är ju inte minst därför som elitserielagen vill ha upp oss.
-----
CF: Arenafrågan diskuteras med jämna mellanrum. Visserligen är Hovet vårt hem, men det måste väl vara ett stort ekonomiskt handikapp jämfört med landsortslagen att hyran är så dyr och att inga intäkter tillförs genom kiosker, korvförsäljning etc. Är det realistiskt att hoppas på en egen "Hammarby isstadion" inom de närmaste tio-femton åren? Det har ju lanserats en del storslagna tankar om underjordiska arenor vid Zinkensdamm etc.
SÖ: Javisst, är det ett ekonomiskt handikapp. Jag känner exempelvis väl till läget inom Södertälje SK som en jämförelse. SSK tjänar i genomsnitt 200 kronor på varje åskådare - då ingår parkering, entrébiljett och kioskförsäljning. Motsvarande siffra för Hammarby är i dag 70 kronor. Vi tjänar inget på parkeringen, vi får inget från kioskförsäljningen och vi får dessutom betala 28 procent av biljettintäkterna exklusive biljettadministreringsavgift till Arenabolaget. Lägg därtill att vi betalar mellan 2,5 och 3 miljoner kronor för planhyra på Hovet och Zinken. Det är få elitserielag, om ens något, som har en motsvarande kostnad som ens överstiger en miljon.
Så visst har vi, Djurgården och AIK helt andra förutsättningar än lag utifrån. Men vi arbetar aktivt med att hitta olika sätt att kringgå detta. Vi har till exempel diskuterat att hyra en parkeringsplats utanför Globenområdet varifrån man kunde bussa in folk till själva matchen. Det skulle gå att ordna kringaktiviteter, som öltält till exempel. Men allt detta ligger på idéplanet.
Att bygga en egen arena är nog en vision än så länge, även om det är beklagligt att Stockholm helt saknar en arena som publikmässigt är anpassad efter allsvenska behov. Vår ambition tills vidare är att vara fast knutna till "Bajenland", dvs. spela matcher på Hovet och helst träna på Södermalm.
-----
CF: Är det några enskilda spelare som har imponerat särskilt på Dig i år?
SÖ: Ja, Elias Abrahamsson har definitivt tagit ett steg fram sedan ifjol. I nuläget skulle han absolut inte göra bort sig i elitserien. Andreas Paulsson har hittat tillbaka till den kapacitet han hade när vi värvade honom, och sedan har förstås också Klinten övertygat i målet. De spelarna är kanske de som har gått framåt mest. Men stommen i laget är fortfarande backarna Johnny Oduya och Daniel Holmström samt centrarna Henrik Nilsson och Christian Lechtaler. Den kvartetten är nog de viktigaste spelarna för laget.
-----
CF: Du är också VD för reklamföretaget Paradiset som Du själv var med om att starta 1990. Bland era insatser på sistone minns vi annonskampanjerna inför höstens båda hemmaderbyn mot Gnaget. De har fått mycket positiv respons, och man undrar naturligtvis om det kommer fler framöver? Och när man tala om annonsering: Borde inte Hammarby Hockey bli bättre på att annonsera i t.ex. dagspressen inför sina hemmamatcher?
SÖ: Ja, kampanjerna inför AIK-matcherna blev uppmärksammade och uppskattade, vilket vi är glada över. Tanken var att de skulle vara lätt provokativa för att "få igång snacket" på arbetsplatser och på krogar, att "sätta fart på produkten" så att säga. Det är naturligtvis inte uteslutet att det blir en fortsättning på något sätt. Annars är det svårt att annonserna i dagstidningar eftersom annonskostnaderna vida överstiger de extra biljettintäkter som skulle genereras. En lösning är ju att göra som i den aktuella kampanjen, då vår nye vd, Stellan Calamnius, förhandlade fram en uppgörelse med Expressen som innebar att vi spelar med deras getinglogo på byxorna i utbyte mot annonsutrymme. I övrigt satsar vi mycket på att nå ut via Internet, främst naturligtvis via vår officiella sida, men självfallet välkomnar vi Svenska Fans och andra kanaler.
