Hammarby vann medioker match på Hovet

Hammarby drog rättvist det längsta strået i en allt annat än välspelad match mot Almtuna på Hovet. Segersiffrorna blev 5-2 efter bland annat tre mål av Jimmie Kraft.

Hammarby lyckades på onsdagskvällen bärga sin tjugonde trepoängare för säsongen. Med bonuspoängen från första länsderbyt mot AIK inräknad står Bamsingarna nu på 61 poäng. Således har man nu passerat den uppsatta gränsen om 60 poäng. Väl så!

På fredag väntar matchen mellan NHA:s två giganter - Hammarby och Skellefteå - uppe i Västerbotten. Det syntes mot Almtuna att Hammarbylaget redan hade börjat fokusera på den kommande toppmatchen, vilken mycket väl kan avgöra var seriesegern i NHA hamnar. Bamsingarna valde t.ex. att spara flera av sina nyckelspelare. Lagets två förstacentrar - Henrik Nilsson och Christian Lechtaler - satt på läktaren. Där återfanns också två av de backar som normalt sett får mest istid, nämligen Stefan Björk och Daniel Holmström. Lägg därtill att Niklas Barklund och Johan Eneqvist knappt matchades alls, så förstår ni att målsättningen var att "bränna så lite krut som möjligt" inför den utmaning som väntar.

Hammarby gick runt på tre femmor mot Almtuna, och man valde att kalla in juniorcentern Freddie Ferm som därmed fick begå sin A-lagsdebut i Hammarby. Ferm skötte sig med den äran skall tilläggas.

Matchen präglades till stora delar av "Hawaiihockey", och av åtskilliga individuella misstag. Till saken hör att domaren Mattias Andersson uppträdde halsstarrigt och misslyckades med att hålla en jämn nivå i sitt sätt att döma. I första perioden drabbades Hammarby av en rad utvisningar, medan Almtunas regelbrott knappt beivrades alls. Men i de två slutperioderna var förhållandet det omvända. Tyvärr var detta ytterligare ett exempel på att domarstandarden i NHA inte är den allra bästa.

Nåväl. Hammarby inledde piggt. Redan efter någon minut svarade Adam Borzecki för en fin individuell prestation när han åkte upp på vänsterkanten och lade in pucken framför mål, dessvärre nådde den ingen av lagkamraterna. I stället hittade domare Andersson två snabba Hammarbyutvisningar i tät följd. Först åkte Linus Stensson ut efter 1.44, och han fick 55 sekunder senare sällskap av Mattias Nilsson. Almtuna gavs således en ypperlig chans att ta kommandot i matchen, men upsaliensarna skapade förvånansvärt lite med tanke på att laget fick spela fem mot tre i drygt en minut.

När så Hammarby blivit fulltaglig gjorde en Almtunaback sig skyldig till ett grovt misstag på egen blålinje. Han sköt pucken rakt på Jimmie Kraft, som dock inte riktigt fick ordning på avslutet. Strax därefter kunde dock Andreas Paulsson ge HIF ledningen, framspelningen kom från den före detta Almtunaspelaren Elias Abrahamsson.

Almtunas replik lät emellertid inte vänta på sig. Det finns en gammal floskel som säger att man aldrig är så sårbar som då man just gjort mål. Det var just vad Bajen fick erfara. Femton sekunder efter ledningsmålet kvitterade Oscar Sundh för AIS med ett skott från vänsterkanten som inte såg alldeles otagbart ut för Olow Sundström i Bajenkassen. Ändå kändes Hammarby som det något starkare laget, och det var inte orättvist att Bamsingarna tog ledningen efter 16.30. Mads Hansen kunde trycka in pucken från en position ute till vänster.

Almtuna gav dock inte slaget förlorat, och laget hade några bra minuter i slutet av perioden. Dock höll en ny försvarstavla på att kosta upplänningarna ännu ett baklängesmål, men den kvarvarande AIS-backen lyckades skickligt avstyra det två mot ett-läge i Bajenfavör som uppstod.

I power play blev det med dryga halvminuten kvar bortalaget förunnat att slå in kvitteringspucken. Föga överraskande var det de speciella poänggörarna som steg fram: Fredrik Abrahamsson hittade fram till namnen Zetterling som med ett direktskott satte pucken i Sundströms högra kryss. Ändå var det nära att Bajen fick sista ordet när Robert Kimby svarade för en farlig styrning på tennis med några sekunder kvar av perioden.

Hammarby hade varit det minst dåliga laget i första perioden, men Almtuna kämpade väl och skapade giftiga kontringar. Därför var 2-2 trots allt ganska rättvist.

Andra perioden var den första lik. De få inslagen av organiserat spel stod Hammarby för, men AIS fortsatte att satsa på en frejdig offensiv. Efter halva perioden visade Elias Abrahamsson upp oanade tekniska finesser när han dribblade sig in framför utmärkte Rönnquist i Almtunamålet. Men tyvärr gick Abrahamssons avslut strax utanför. Några minuter senare fick Bamsingarna chansen i power play, men det spel laget visade upp där var allt annat än imponerande. Jonas Göthberg svarade för tre grova skottmissar, men ironiskt nog utmynnade det sista "skottet" i ett läge för Jimmie Kraft som kunde raka in Rönnquists målvaktsretur.

Även slutperioden uppvisade en liknande matchbild, men Hammarbys grepp om spelet blev allt starkare, och det kändes som att Almtunas ork var på upphällningen. Efter fyra minuter svarade Marius Trygg för en fin genomåkning, men hans passning nådde inte fram till landsmannen Hansen. Almtunabacken Kristoffer Terner gjorde sig skyldig till (ännu en) grov försvarsmiss när han bjöd Jimmie Kraft på pucken vid Hammarbys offensiva blå. Den gången missade Kraft, men han skulle snart få revansch. Framspelad av Andreas Paulsson och Stefan Töyrä kunde han glida in från höger och stänka in ett handledsskott vid Rönnquists högra stolpe. Hammarbys 4-2-mål kändes matchavgörande, även om Almtunaledningen naturligtvis gjorde rätt som plockade ut Rönnquist sedan en hammarbyit blivit utvisad med några minuter kvar. Följden blev dock att Ville Söderlind fick chansen att pricka det öppna målet från mittzon. Söderlinds puck gick strax utanför, med Jimmie Kraft fullbordade sitt hattrick genom att slå in sargreturen.

Sammantaget vann Hammarby rättvist i en medioker tillställning. Men med tanke på att så många nyckelspelare vilade, och med tanke på att ytterligare tre poäng trots allt lades till samlingen, får man inte vara alltför missnöjd. Spelar man 32 omgångar på tre månader, måste man räkna med att en del matcher blir av karaktären "en dag på jobbet". Almtuna har många intressanta spelare, särskilt på forwardssidan. Fredrik Abrahamsson agerade med ett helt annat självförtroende än ifjol, och det syns att han behöver mycket istid för att spelet skall fungera. I dag var "Abris" tvivelsutan bäste bortaspelare. Däremot finns en del att förbättra försvarsmässigt. AIS-backarna gjorde sig skyldiga till flera individuella misstag, vilka hade blivit dyrköpta med en sämre målvakt än Petter Rönnquist mellan stolparna.

Tyvärr fortsätter Hammarbyanhängarna att negligera sitt hockeylag; inte ens 500 åskådare fanns på Hovet. Det begränsade åskådarantalet hindrade dessvärre inte att det uppstod en viss palaver på läktarna i första perioden, vilket dock snart lugnade ner sig.

För Hammarbys del väntar nu den prestigefyllda seriefinalen mot Skellefteå. Det blir en match mellan NHA:s två klart bästa lag, sannolikt de enda lag som kan ha en minsta chans att hota elitserielagen i kvalserien. Såväl det grönvita som det svartgula laget är i praktiken klara för SA, men det lär ändå bli full satsning från båda håll. Det här är en match där det gäller att sätta sig i respekt inför framtiden!

Carl Frängsmyr2003-11-20 00:51:12

Fler artiklar om Hammarby