Rödhökarna var starkast i Globen
Mif Redhawks inkasserade sin tredje raka trepoängare genom att bortabesegra Hammarby i Globen. Bamsingarna bjöd upp till kamp inledningsvis, men de grönvita mattades under matchens andra halva. Slutresultatet blev 0-4.
Den oväntat stora segern uppe i Dalarna i söndags väckte förhoppningar i Hammarbyleden. Dessvärre förmådde Bamsingarna inte upprepa bravaden utan fick finna sig i att spela andrafiolen när Mif Redhawks gästade Stockholm.
Visserligen visade Hammarby i första perioden upp både vilja och goda intentioner, men hemmalagets forwards styrdes mestadels ut mot sargerna av Mif-försvaret. Bortalagets backar förtjänar genomgående pluspoäng, och de bjöd inte Hammarby på någonting. Ett av få undantag var då Andreas Paulsson mitt i första perioden erövrade pucken vid egen blå och fick ett friläge mot sin namne Hadelöv i Mif-kassen. Tyvärr för hemmalagets del så var det den sistnämnde Andreas som gick segrande ur duellen.
Sammanfattningsvis var Mif det något starkare laget i första perioden, men Hammarby stod upp väl och spelade inte dåligt på något sätt. Just därför kändes det snöpligt - om än inte helt ologiskt - att den gamle SSK:aren Mikael Wahlberg kunde peta in en retur när knappa minuten återstod av den första perioden.
Trots att Mifs ledningsmål kom ytterst opsykologiskt inledde Hammarby mittperioden riktigt bra, och laget höll spelet väl uppe. Å andra sidan kan man inte heller bortse från att detta var ungefär den matchbild som Mif önskade sig. De styrde rutinerat bort Bamsingarnas anfallsförsök, och när de väl fick chansen att snabbt vända spelet - då högg de som kobror.
Efter David Petraseks 2-0-mål sex minuter in i andra perioden svängde matchen helt över till skåningarnas favör. Det var en snygg soloprestation av Petrasek, även om Hammarbybackarna och målvakten kanske borde ha kunnat avvärja situationen.
Slutrundan blev mest en transportsträcka, där Hammarby inte riktigt förmådde att skapa något offensivt tryck i sin jakt på reducering och en eventuell kvittering. I stället kunde Jan Hammar definitivt punktera matchen med sitt 3-0-mål, sedan han iskallt förvaltat ett friläge. Något senare blev det också ex-gnagaren Petri Liimatainen förunnat att få sitt namn antecknat i målprotokollet. Med tanke på de chanser som Hammarby skapade under de sista minuterna hade det väl inte varit orättvist om också någon hemmaspelare hade fått bli målskytt, men stolparna och en storspelande Hadelöv blev en övermäktig motståndare denna gång.
Sammantaget var således Mif-segern helt odiskutabel. Skåneklubben blev därmed det första lag som har besgerat Hammarby i Globen under detta årtusende! Tvivelsutan är Redhawks det starkaste av sextetten lag i kvalserien, och som hammarbyare är det bara att hoppas att de fortsätter att plocka poäng (undantaget tisdagen den 6 april).
Hammarby gjorde ingen plattmatch men laget var helt enkelt numret för litet denna gång. Numret för liten var för övrigt även domaren Lars-Johan Ryhed. Det finns ingen anledning att i efterhand tjafsa om enskilda händelser, men en sak vill jag ändå nämna. Att Ryhed kunde undgå att bestraffa den Mif-spelare som tacklade ner Johan Eneqvist vid sargen i andra perioden är en gåta - inte minst eftersom han stod strax intill och bevittnade hela händelseförloppet. Kalla det boarding, charging eller checking from behind - men utvisning var det alla gånger. Dessbättre klarade sig Eneqvist bra även om det såg otäckt ut.
Det är aldrig kul att förlora matcher men just denna förlust är dock inte katastrofal på något sätt. Hammarby har tre poäng upp till elitserieplatsen - och det återstår sju omgångar att spela! Nu väntar närmast tre oerhört viktiga matcher mot i tur och ordning Skellefteå AIK, Mora och AIK från grannkommunen. Åtskilligt talar nu för att ett av lagen Hammarby, AIK, Skellefteå eller Mora kommer att spela i elitserien i höst. Den insikten gör det trots allt lätt att uthärda dagens förlust!
Matchbilder:
Foto: Jim Sharp
Skrivet av:
