Hammarby vs Umeå, del I
På söndag inleder Hammarby superallsvenskan borta mot Björklöven. Hammarbyredaktionens Carl Frängsmyr har skrivit en retrospektiv artikel om Hammarbys tidigare möten med lag från Umeå. Del ett handlar om Bamsingarnas möten med Björklövens föregångare IFK Umeå och Sandåkern.
IF Björklöven är allt annat än ett klassiskt hockeylag. Lagets anor sträcker sig bara tillbaka till 1971 då namnet antogs något år efter fusionen mellan Sandåkerns SK och IFK Umeå. Hammarby har dock spelat åtskilliga matcher i den västerbottniska metropolen långt innan föreningen Björklöven såg dagens ljus.
Faktum är att Hammarby spelade sin allra första match i Umeå redan på våren 1944. Strax före SM-spelet arrangerade lagledaren Curt Piper en Norrlandsturné. Bamsingarna med stjärnor som Sven "Svenne Berka" Bergquist, Åke "Plutten" Andersson, Sig Emanuel "Stickan" Andersson och Holger "Hogge" Nurmela kuskade runt i en dryg vecka på norrländska mjölktåg och avverkade ett antal matcher mot olika Norrlandslag. Med på turnén fanns också Kurt "Kurre Kjellis" Kjellström, men han reste bara med som "turist" (vad nu det innebar?) Söderkisarna drog storpublik. Matchen mot Bodens IK lockade t.ex. 1800 åskådare - det tidigare publikrekordet för hockey i Boden var 500!
Den 8 mars 1944 avslutades turnén med matchen mot IFK Umeå. Hammarbys första hockeymatch någonsin i Umeå slutade med ett rejält antiklimax. Vårvärmen hade förvandlat isen till sörja, och det gick knappt att ta sig fram på skridskor. Eftersom åtskilliga Umeåbor hade begett sig till sin arena för att få chansen att beskåda Söderidolerna bestämde man sig för att spela en provperiod på sju och en halv minut. Det gjorde man, men det åskådarna fick se var en ren parodi på ishockey där spelarna snubblade runt i issörjan. Matchen - om man över huvud taget skall kalla det match - slutade 0-0.
Knappt ett år senare, närmare bestämt den 18 januari 1945 (alltså för ganska precis 60 år sedan) spelade "Söders kanadensare" sin andra match uppe i Umeå. Motståndare var inte IFK Umeå, utan en kombination av Holmsund och Sandvik. Denna gång var det ett B-betonat lag som Bamsingarna skickade i väg på Norrlandsturné. Truppen var dock förstärkt med A-lagets Hans Hjelm.
Just Hasse Hjelm skrev för alltid in sig i Hammarbys hockeyhistoria när han denna dag prickade in klubbens första mål någonsin i Umeå. Bamsingarna vann matchen med det enda mål som Hjelm slog in i slutperioden. Drabbningen bevittnades av ca 350 åskådare. Det skulle dröja innan de fick nästa chans att se Hammarby spela hockey i deras stad.
Bamsingarnas nästa framträdande i staden skedde nämligen inte förrän den 15 februari 1963, då IFK Umeå emot Hammarby i kvalserien till allsvenskan. Den första tävlingsmatchen någonsin mellan Bamsingarna och ett Umeålag blev för Söderbrödernas del ingen minnesvärd afton. IFK Umeå vann med förkrossande 9-1. I tredje perioden gjorde Ingemar "Brandy" Brandström Hammarbys första tävlingsmål genom tiderna i Umeå, men det var knappast något man gladde sig åt. Västerbottningarnas Lars Dahlgren stänkte in fyra mål bakom Hammarbykeepern Kurt Andersson. För övriga hemmamål denna afton svarade Bernt Bylund (3), Agne Bylund och Ulf Barrefjord.
Förlusten innebar för Hammarbys del att man hade inlett kvalet med tre raka förluster. Före Umeåmatchen hade det blivit nederlag även mot Strömsbro och Clemensnäs. Märkligt nog vann Bamsingarna sedan returmatcherna mot alla tre lagen. I hemmamatchen mot IFK Umeå låg de gröntröjade under med 5-3 efter två perioder, men efter en kraftsamling i tredje kunde man vända till 6-5. Trots vändningen, både i matchen och kvalserien, missade Hammarby elitserien genom några måls sämre målskillnad än Clemensnäs, som följde Strömsbro till allsvenskan. IFK Umeå slutade sist i denna märkliga kvalserie - trots att laget hade den överlägset bästa målskillnaden!
För Umeåkamraterna blev då 1964 års kvalserie en roligare historia. Visserligen fick 3989 västerbottningar se Hammarby vinna uppe i Umeå i tredje omgången den 1 mars. Fem dagar senare var det dags för returen nere i Stockholm, och då utkrävde Umeå en revansch som Hammarby sent skall glömma. Norrlänningarna vann med otroliga 11-2 inför ögonen på 2943 förvånade Hammarbyanhängare.
Det var för övrigt inte bara publiken på läktarna som chockades av resultatet. När resultatet 2-11 rapporterades in till Sveriges television utgick man helt sonika från att det var ett korrekturfel och strök en etta. Tv-tittarna fick därför höra att Hammarby hade vunnit med 2-1, inte förlorat med 2-11! Förlusten tangerade den resultatmässigt största som Hammarby dittills fått uppleva genom tiderna. Hammarby hämtade sig visserligen och avslutade med att besegra Mora med 7-2 och Piteå med 3-2. Men det räckte inte. Mora och Umeå gick upp. Det kan noteras att Umeå redan nu hade smeknamnet "Björklöven", klubbnamnet fanns alltså långt innan själva klubben konstituerades.
I division I norra möttes Hammarby och IFK Umeå tre gånger säsongen 1965/66. Den 31 oktober 1965 gick Hammarby faktiskt upp i serieledning när man i den tredje omgången vann hemma mot Umeå med 6-4 inför hela 6494 åskådare. Sedan gick det sämre. Det dröjde till den 19 december innan nästa seger kom - återigen mot Umeå, nu med resultatet 2-1. Nere på Hovet tog Bamsingarna säsongens tredje raka seger mot Umeå den 27 januari. Nu vann man med 4-1 inför den betydligt mer beskedliga publiksiffran 1064. Kenneth "Kenta" Ohlsson gjorde två av målen. Allt detta var dock till ingen nytta. Bamsingarna slutade sist och åkte ur.
Då blev kvalet 1968 en betydligt angenämare historia för Söderbamsingarna, trots att det blev storstryk borta mot Umeålaget Sandåkerns SK den 25 februari. Sandåkern vann med hela 5-1 inför 969 åskådare. Per-Arne Andersson gjorde Hammarbys reducering i tredje perioden. Den avslutande hemmamatchen mot Sandåkern spelades den 16 mars och då vann Hammarby med 7-4 och säkrade därmed det allsvenska avancemanget. Reserven Tommy Blomqvist hoppade in och gjorde tre mål.
Hammarby gick således till allsvenskan, och ställdes där mot bl.a. stadens bästa lag IFK Umeå. Bajen var tyvärr inte alls rustat för allsvenskan och var pinsamt underlägsna nästan alla andra motståndare, inklusive Umeåkamraterna. Den första matchen spelades den 29 oktober i Stockholm, och den slutade med en komfortabel vinst för gästerna med 8-3. Hammarbys mål gjordes av "Råttan" Edberg, "Brandy" Brandström och "Tjalle" Mild.
Lika lätt gick det för västerbottningarna när de tog emot Hammarby på Luciadagen. Nu skrevs segersiffrorna till 8-2 sedan Bertil Persson och Kenneth "Kenta" Ohlsson svarat för två reduceringsmål.
Säsongens tredje möte spelades på Hovet den 19 januari 1969, och blev en ren förnedring. Efter två perioder ledde gästerna med 8-0, varav sju mål prickades in under andra perioden. I slutperioden handlade det om Hawaiihockey, och lagen gjorde fyra mål vardera. Matchen - den sista genom tiderna mellan Hammarby och IFK Umeå - slutade alltså 12-4 till norrlänningarna. Vid det laget hade Hammarbys publik redan givit upp. Den första hemmamatchen mot Umeå lockade 1278 åskådare, till den andra kom det 372 personer ...
Hammarby och IFK Umeå möttes tio gånger i tävlingssammanhang och lagen vann fem matcher vardera. Den totala målskillnaden blev dock hela 60-33 i Umeås favör. De två matcherna mot Sandåkern fördelades lika salomoniskt med var sin seger. Hammarby gjorde åtta mål, Sandåkern nio.
Detn skulle dröja innan det var dags för nästa Umeåbesök, och då hette motståndaren också formellt IF Björklöven.
