Jan-Åke Tiensuu tränar Hammarby
Det står nu klart att Jan-Åke Tiensuu inte bara kommer att vara sportchef i Hammarby - han kommer dessutom att leda isträningarna. Till sin hjälp får han Arto Blomsten, som också kommer att fortsätta som assisterande coach. Däremot är det ännu oklart vem som blir Bamsingarnas nye huvudcoach under matcherna.
I början av veckan genomförde Hammarby tuffa fystester på Bosön under ledning av sportchefen Jan-Åke Tiensuu, som i likhet med sina närmaste företrädare Leif Boork och Bernhard Kaminski kommer att kombinera sportchefsskapet med tränarsysslan. Tiensuu kommer att leda Hammarbys isträningar i vintern, men dock inte ha ansvaret för coachningen av laget under matcherna. Vem som får det hedersuppdraget är ännu inte officiellt, däremot kommer Arto Blomsten att fortsätta såväl som assisterande tränare som biträdande coach.
Jan-Åke Tiensuu är en välbekant tränarprofil på Södermalm. Han ledde Hammarbys juniorer till JSM-guld 1994. Året därpå (1994/95) var han assisterande tränare bakom ryssen Aleksander Skvortsov, och den tränarduon lyckades föra Hammmarby till dåtidens vårallsvenska. I kamp med Södertälje SK och Uppsala AIS lyckades Hammarby knipa andraplatsen och gjorde därmed Huddinge sällskap till allsvenskan. Väl där gick det inte fullt lika lysande. I bortapremiären mot Boden blev det stryk med 9-1, och Hammarby slutade sist i tabellen.
När Hammarby drog igång den omtalade Bamsingsatsningen 1995 lämnade Skvortsov/Tiensuu laget och in kom duon John Peterson/Stephan Söderlind som knappast gjorde någon succé. Under tiden återvände Tiensuu till hemstaden Kiruna, men han återkallades till Hammarby och Söder när Bamsingsatsningen havererade 1996.
Tiensuu fick nu förtroendet att vara huvudtränare med Tomas Storm som assisterande tränare vid sin sida. Resultatet lät inte vänta på sig. Från att ha missat allsvenskan med ett hopvärvat "stjärnlag" hösten 1995 lyckades Hammarby året därpå ta sig till allsvenskan med ett rekordungt lag (medelåldern var 22 år) där spelarna ställde upp för en spottstyver. Tio år har gått sedan dess, men visst hoppas många "läktarbamsingar" på att mönstret skall upprepa sig denna säsong!
Hammarby vann faktiskt division I östra före favoriten Huddinge. De båda lagen slutade på samma poäng, men de gröntröjades bättre målskillnad avgjorde. De båda topplagen möttes i sista omgången i Björkängshallen den 8 december 1996, och seriesegern säkrades när "den grekiske guden" Arris Tsilichristos kvitterade till 2-2 i slutet av matchen. Ett klassiskt hockeymål, som fortfarande får en nostalgisk tår att rulla ned för varje sann bamsings kinder. Arris är för övrigt fortfarande aktiv. De senaste åren har han pangat in åtskilliga skott från blålinjen i den österrikiska ligan, mestadels i EHC Bregenzerwald även om han förra året gjorde en utflykt till Lustenau.
Arris Tsilichristos, Mikael Boric, Magnus Helander och de andra bamsingarna räckte inte till i 1997 års allsvenska, men det var en stor bedrift att över huvud taget ta sig dit. Fortfarande tillhör detta Tiensuus främsta meriter som A-lagstränare.
Den följande säsongen blev mindre rolig. Det blev bara en femteplats i höstettan, och - vad värre var - en femteplats även i vårettan. Det innebar att Hammarby för första (och hittills enda) gången tvingades kvalspela för att behålla sin position i seriesystemets andranivå. Som bekant är Hammarby det enda lag som har varit med sedan Hockeyförbundets grundande som aldrig någonsin har legat sämre till i seriesystemet än i andradivisionen. Det är ett faktum som ovedersägligen bevisar vad vi alla redan visste: Hockeykulturen på Söder är unik i Sverige!
Den 8 mars 1998 inleddes kvalserien och 850 förvånade åskådare fruktade nog för klubbens framtid när gästande Vallentuna vann med 6-4. Efter visst krångel lyckades Bamsingarna till sist vinna serien, och därmed säkra fortsatt division ett-spel. Den 27 mars 1998 avgjordes allt då jublande Hammarbyfans - varav åtskilliga med bar överkropp - fick se sina hjältar pulvrisera Väsby IK i Vilundahallen med 6-1.
Vid det laget var det knappast någon hemlighet att Tiensuu och delar av spelarkollektivet inte riktigt drog jämnt. Det var huvudanledningen till att Tiensuu fick lämna över stafettpinnen till Jan Järlefeldt. Sådant händer ibland och det skall inte förmörka Tiensuus många fina resultat med Hammarby under 1990-talet, främst då juniorguldet 1994 och det allsvenska avancemanget 1996.
Efter utflykter till såväl Huddinge som Solna är Jan-Åke Tiensuu tillbaka på Söders höjder - inte bara i Hammarbys kontor på Zinken, utan också som istränare på Hovet!
Fotnot: Hammarbysidan hoppas kunna presentera en intervju med Jan-Åke Tiensuu inom en nära framtid.
