Mikael Zettergren - en hammarbyare som hittat hem
Centern Mikael Zettergren valde i år att liksom Stefan Markl byta Väsby mot Hammarby. För Zettergren innebär det att han är tillbaka i Söderbamsingarna sju år efter SM-guldet med klubbens U16-lag 1998.
För sju år sedan ingick centerforwarden Mikael Zettergren i Hammarbys pojkar U16 som vann SM-guld. Bland lagkamraterna den gången fanns spelare som Tomas Kollar, Martin Samuelsson, Oscar Steen och Johan Eneqvist, vilka alla har representerat Bamsingarnas A-lag under senare år. Efter guldet lämnade han Stockholm och Hammarby för hockeygymnasiet i Leksand, vars ungdomslag han representerade under några säsonger. Spelåret 2001/02 debuterade Zettergren i allsvenskan - då i IFK Arbogas tröja. Därefter följde en ettårig utflykt till USA och Boston Bruins ungdomslag, och sedan spel i Väsby under två säsonger. I Väsby har han svarat för hela 58 poäng på 69 matcher. Nu är Zettergren tillbaka i allsvenskan och Hammarby.
Är guldet med U16-laget ditt bästa Hammarbyminne så här långt?
- Ja, garanterat! Det var också kul när vi gick till en Sanktan-final, men där torskade vi mot AIK tyvärr så det minnet kommer i andra hand.
Säsongen 2002/03 spelade du för Boston Bruins juniorlag och då svarade du för finfina 61 poäng på 58 matcher. Hur lyckades du med det, och vad lärde du dig av året i USA?
- I USA är allting extremt roll-betonat, det vill säga att de som skall göra poäng också gör poäng. Jag hade tur som hade en bra coach som gav mig stort förtroende redan från början. USA-året var en viktig lärdom som jag har stor nytta av, men spel, taktik, coachning, ja allt, skiljer sig väldigt mycket från Sverige.
Varför stannade du bara ett år i USA med tanke på det förtroende du fick och det resultat som du presterade?
- Ett år var lagom, jag vill ju spela i Sverige!
Inför förra säsongen skrev du på för AIK, men rev klokt nog kontraktet efter en tid för att i stället fortsätta i Väsby. Vad hände egentligen mellan dig och AIK?
- Det stämmer. Redan under min första säsong i Väsby hörde Jan-Åke Tiensuu [vid den tidpunkten AIK-tränare, red:s anmärkning] och ville att jag och Joakim Millqvist skulle komma över och göra ett par träningspass med AIK under juluppehållet. Jag var med och tränade med Gnaget två gånger och det gick riktigt bra. Efter säsongen fick jag ett kontraktsförslag från AIK som jag tackade ja till. En och en halv vecka senare kom beskedet att Gnaget inte klarade elitlicensen och skulle tvångsnedflyttas. Då valde jag att bryta kontraktet. Jag ville inte spela för en motståndare till Väsby i samma serie, så mycket hjärta måste man ändå visa mot den klubb som man just har spelat för.
Hade du anbud från några andra lag än Hammarby inför denna säsong?
- Ja, Väsby hörde av sig direkt, men Jan-Åke Tiensuu tog ganska tidigt kontakt och förklarade att Hammarby ville ha mig.
Vilket är ditt intryck av Hammarby och dess supportrar så här långt?
- Av Hammarbys supportrar har jag alltid haft goda intryck. Mina föräldrar har alltid bott på Söder och både de och jag har alltid varit hammarbyare.
Den eviga frågan för oss "hockeybajare" är hur man skall kunna locka alla Hammarbyfans till Hovet. Har du något förslag?
- Tja, jag är ju hockeyspelare och inte marknadsförare. Jag hoppas att folk upptäcker att årets upplaga av Hammarby Hockey består av många spelare med riktiga Hammarbyhjärtan som kommer att kämpa för klubben. Hoppas att det räcker för att dra folk. Sedan underlättar det förstås om vi gör vårt jobb och vinner matcherna på isen.
Hur stor skillnad är det egentligen mellan att spela i allsvenskan jämfört med division ett?
- Det är klart att det är högre intensitet och lite bättre kvalitet på allting, mer struktur och ordning. Å andra sidan kunde enskilda matcher i ettan - särskilt matcherna mot AIK - vara både bra och intensiva. De matcherna var säkert roligare att spela än många "lunk-matcher" i allsvenskan, men med den nya serieindelningen i allsvenskan blir ju den typen av matcher färre.
I år har Hammarby ett till stora delar nytt lag, hur många av spelarna känner du sedan förut?
- Det är faktiskt ganska många: Markl och Beckstrand har jag stött på i Väsby, Tryborn har jag spelat med i Hammarby och under tiden i Leksand, Liberg känner jag och ... tja, det är en hel del.
Hur skulle du vilja beskriva dig själv som spelartyp?
- Som en snabb, kvick och kontringsvillig forward som förhoppningsvis gör en del mål.
Jag antar att du inte kommer att spela hockey på heltid i Hammarby. Vad kommer du göra förutom att spela hockey?
- Min styvfar är snickare och jag kommer att hjälpa honom med det.
Vilka lag tror du kommer att bli tuffast att möta i vinter och vilka matcher ser du mest fram emot?
- Framför allt ser jag fram emot matcherna mot Gnaget, de har ju i stort sett samma lag som ifjol när vi mötte dem med Väsby. Jag har ju spelat i Arboga tidigare så dem skall det också bli kul att möta. Det tuffaste motståndet förväntar jag mig från Malmö, Skellefteå och Rögle. Nyköping brukar också vara bra!
Tack för intervjun och lycka till i vinter!
- Tack själva.
