Säsongsanalys, del 2

Dags att analysera försvarsspelarna.

Jag vill inleda "bakifrån" i min kritisering och börjar därför ge min egna analys om målvakterna Henrik Lundqvist och Petter Rönnqvist.

De båda målvakterna har i höst och vinter visat att ordet instabilitet är ett ord som kan komma att behöva användas, tyvärr får man tillägga. För att börja med Petter Rönnquist så inledde han säsongen fantastiskt men kom därefter av sig och gjorde flera usla insatser. Dock så har Petter spelat upp sig rejält och på senare tid visat att han i sina bästa stunder är en av de bästa målvakterna i Elitserien. Dock måste han sluta upp med "utflykterna" bakom målet som alltid leder till farligheter för motståndarna. Speciellt minns jag 4-4-målet som HV71 gjorde i senaste derbyt i Scandinavium. Petters bästa insats var i premiären mot Djurgården.

Henrik Lundqvist har även han agerat ojämnt under säsongen men har haft en något mer jämnare standard än kollegan Rönnqvist. ”Henke” fick under hösten hålla sin första nolla i Elitserien då Frölunda hemmaslog Brynäs med 5-0, ”Henke” var då makalös och fick stående ovationer.

Bland försvararna så har Magnus Johansson och Ronnie Sundin utmärkt sig mest och jag skulle vilja kalla dem för Elitseriens två bästa backar. Ronnie har visat målfarlighet och visar ett stort hjärta med sitt uppoffrande spel, komplett och bra både i defensiven och offensiven. Ronnie är älskad i Scandinavium! Magnus är Elitseriens bästa back och vore det inte för hans mått så hade han varit i NHL för längesedan. Han skjuter hårt och han gör många mål, 13 stycken hittills (näst bäst i laget).

Nyförvärvet Pasi Sormunen har varit okej, men inte mer. Pasi som inför säsongen hämtades från den tyska ligan var en spelare jag hade stora förhoppningar på, jag kan inte säga att jag är besviken men inte heller riktigt nöjd. Pasi stora svaghet är att han är på tok för långsam och han hamnar ibland på efterkälken, men oftast så står finnen rätt. Pasi är stark fysiskt och det kommer Frölunda ha nytta av i slutspelet.

Det andra backförvärvet, Jan-Axel Alavaara, har mer att bevisa. Hans styrka ligger normalt sett i det defensiva spelet men där har han stundtals svajat. Jag tror det delvis beror på att han inte längre kamperar ihop med Magnus Johansson, som han gjorde i början av säsongen.

De relativt unga backarna, Timmy Pettersson och Christian Bäckman, har båda spelat under sin förmåga i höst och vinter. Timmy har varit osynlig i de flesta matcherna och han kommer inte till riktigt, vilket är synd. Men Timmy kommer bli en elitserieback av högsta klass, var så säkra! "Bäckis" har haft en likgående formkurva som Petter Rönnqvist. Han inledde säsongen lysande men han kom av sig och spelade svajigt i många matcher. Han måste utnyttja sitt fina skott mer och tuffa till sig i spelet!

Nicklas Rahm, denna Nicklas Rahm. Egentligen gillar väl ingen honom men den senaste tiden har han faktiskt varit Frölundas bästa spelare och han gjorde nyligen två mål mot Södertälje. Men i höstas verkade Nicklas spela utan självförtroende, något som nu förändrats och jag vill se mer av hans fina spel! Den form han nu besitter gör han till mitt sjätteval som back, på bekostnad av Timmy Pettersson.

Skall jag då göra en liten sammanfattning så säger jag att alla spelare kan prestera bättre, med undantag för Ronnie Sundin och Magnus Johansson som spelat på högsta nivå under hela säsongen. För övrigt så måste försvarsspelet bli bättre och man ser nu tendenser på att detta är på väg att bli verklighet, mycket skönt.

Hampus Jaksch2002-02-11 00:37:00

Fler artiklar om Frölunda

Mellan hopp och förtvivlan