Äntligen lite positivt bland allt nattsvart
Ja, så kan man nog kalla det. Äntligen får vi tillbaka Pierre Johnsson – backen som står för tufft spel i defensiv zon. Backen som kan slå sarg ut när det behövs – och göra det med bravur. Pierre har saknats i de bakre leden ända sedan han abrupt var tvungen att slänga sig på operationsbordet och det har verkligen visat sig i den egna zonen. Tuffheten och enkelheten har saknats och motståndarna har haft hela Avenyn öppen mot Frölundamålet. Förhoppningarna är att det skall upphöra nu.
Idag på eftermiddagen kom ett positivt besked – och det kom lägligt. Efter en magnifik säsongsstart där allt rann på till Frölundas favör har det alltmer spätts ut med negativa nyheter. Skadorna började avlösa varandra – en efter en, avstängningar kom det med, för att inte tala om de efterföljande förlusterna. November och december har varit idel motgångar av alla dess slag. Därför kom dagens besked som en positiv överraskning.
Sedvanligt dagen innan match skickade Frölunda Hockey Club ut ett införreportage på hemsidan – och ett nyhetsbrev på mejlen för de som vill. I dagens utskick fanns en positiv överraskning, bland några positiva nyheter där emellan.
Pierre Johnsson var i början av säsongen Frölundas klart bästa försvarsspelare. Man visste att han stod för ett hårt defensivt spel där han inte böjde sig för att smälla på om det var vad som krävdes. Däremot hade han en historia av skador med sig – något som ju också skedde även under den här säsongen.
Pierre försvann ju plötsligt från line-upen för att snabbt operera bort ett diskbråck. Som supporter hade man inga aningar om detta innan det skedde – och därför blev man konfunderad när det plötsligt skulle ske. Prognosen sades ju vara fyra veckor – fyra veckor av lång väntan innan backgiganten åter skulle försvara indianen på matchtröjan.
Och imorgon är det alltså dags igen. Snacka om att det kommer lägligt. Laget har hela sju (numer sex) spelare på frånvarolistan av olika anledningar, något som fått konsekvenser. I backlinjen klockas till och med Oliver Bohm ganska så friskt – trots att han annars är långt ifrån ordinarie. Även Svedberg, som vanligtvis inte tillhör någon av de som spelar mest har ju självklart fått ökad speltid. Det har också gjort sitt i defensiven. Tyvärr har backspelet varit långt ifrån lika prickfritt som i inledningen av denna säsong – men förhoppningen är att det nu skall bli bättre.
I Pierre får vi en försvarare som inte tvekar i någon situation – oftast bara på gott, men ibland även på ont. Det skall mycket till om någon ska in framför Frölundas kasse, och om någon mot förmodan gör det så smakar det också. Utöver det tuffa spelet så återfår vi även en back som gärna slår sarg ut om så krävs – och det gör han utan att skämmas. Dagens hockey handlar så mycket om de spelskickliga backarna som ska hålla i pucken i alla lägen vilket medför hjärtat i halsgropen för oss åskådare. Det kan jag lova er; det slipper vi nu!
Vidare börjar det ljusna även på andra håll. Patrick von Gunten sägs inte vara 100 %, om än på god väg. Dörren för spel redan imorgon är inte stängd – men mycket talar för att han vilar under tisdagsmatchen och istället tar vara på de åtta lediga dagarna därefter för att sedan komma tillbaka i riktigt bra form.
Kenta Johansson säger även att Magnus Kahnberg närmar sig. Visserligen har man hört det 100 gånger nu, blandat med de dussintals artiklar som publicerats om Magnus bakslag och dittan och dattan. Något som är säkert är att han inte spelar imorgon (och tur är väl det? Sebastian Karlsson finns i andra båset…) men Kenta säger själv att han är positivt optimistisk över en comeback efter den kommande veckans speluppehåll. För oss Frölundaiter är det bara att hålla alla tummar vi har. En Magnus i laguppställningen skulle betyda mer än guld.
Men till en början får vi nöja oss med Pierre Johnsson. Och visst gör vi väl det.
