Frölunda är i Semifinal
Ytterligare en otrolig match i denna serie som vanns välförtjänt
Jag är fantastisk glad idag. Självklart över att Frölunda är i Semifinal men nästan mer över att matchen och serien fick ett sådant avslut. Då menar jag att den avgjordes på en fantastisk prestation av Victor Olofsson som jag berömde i förra inlägget. Hans handledsskott där är av världsklass. Tycker även man skall nämna här att Joakim Lindström och Simon Hjalmarssons båda avslut som lede till mål också höll samma klass.
Några Skellefteåfans och annars duktige Niklas Wikegård greppar såklart efter halmstrån för att få matchen till att ha avgjorts av domarna. Kan förstå båda två. Skellefteåfans är upprörda och har svårt att se objektivt på situationen. Niklas Wikegård vill skapa en diskussion som leder till publicitet även det kan jag förstå till viss del då det är hans arbetsuppgift att göra så. Situationen det handlar om är Johan Gustafssons klubba i sudden death. Om den kastas eller inte. Klubban träffar inte pucken så den hade inte gått in i vilket fall. Sen att domarna skall döma en tveksam straff i sudden death i sjunde matchen hade varit tjänstefel. De måste vara 100% säkra och det är inte ens vi som sett 100 repriser. Nog om det.
Om några ändå inte kan få nog och vill till skillnad från CMore se några solklara Skellefteåutvisningar rekommenderar jag Fotofreddans twitterkonto dock såg jag inte om han hade med den solklara höga klubban på Jacob Larsson i andra perioden. Detta nämns självklart inte av varken Skellefteåfans eller CMore.
Den storartade Roger Rönnberg hyllar sina motståndare i intervjun efter matchen. Han tycker det varit en otroligt hård serie med två mycket bra lag och han tycker synd om Skellefteå som förlorar i sudden death. Bert Robertsson å sin sida hyllar endast sina spelare och folket i Skellefteå, inte ett ord om deras värdiga motståndare. Tycker de intervjuerna säger allt om deras karaktärer. Kanske också förklarar varför det gick som det gick också. Bert hade chansen att säga någonting om en motståndare som kämpat sig vidare från 1-3 matchers underläge mot hans formtoppade lag. Eller nämna något om lagets kapten Jimmie Ericssons som utan sin idiotiska slewfoot i förra matchen hade kanske tungan på vågen igår som gjort att hans lag vann. Istället fick Jimmie se sin förhoppningsvis sista match i SHL från läktaren (eller TV soffan för jag såg honom inte) och fundera på skillnaden på en bra och dålig kapten. En kämpade på isen med sitt lag och den andre satt och käkade chips.
Match 7
Tycker Frölunda öppnade bra. Simon Hjalmarsson vars skott var minst lika bra som Victor Olofssons avgörande öppnade målskyttet. Jag som precis kommit in i arenan hade en perfekt vinkel och det är lika mycket klass i det avslutet som det var i Joel Lundqvist framspelning. Båda lagen har bra fart och det så viktiga första målet gör att Frölunda är på en bra nivå från början. Skellefteå drar på sig två utvisningar men Frölundas powerplay är dåligt. Just powerplay spelet är något som bör tränas på rejält inför semifinalen och kanske byta ut spelare för att se om det ger resultat.
Andra perioden startar Skellefteå i hög fart och jag börja se en lite ängslan hos Frölundaspelarna. John Nyberg drar på sig en utvisning och Skellefteå får visa upp sitt fantastiska powerplay. Det är tempo, direkt passar och skott hela tiden, egentligen är det helt makalöst att Frölunda vann den här kvartsfinalen när det skiljer så extremt mycket mellan lagen i denna spelform. Skellefteå gör inte mål i sitt första powerplay men när de får en chans till efter en onödig tvåa av Sebastian Stålberg i anfallszon så tar det inte många sekunder innan Joakim Lindström sätter den snyggt i krysset. Frölunda sjunker sin vanna trogen ihop lite efter målet och sex minuter senare bryter Andreas Wingerli in och ger Skellefteå ledningen. Frölunda höjer sig i slutet på andra men det blir inga superheta chanser.
Min nervositet var stor inför tredje perioden. Jag vet att Frölunda behöver en snabb kvittering så inte Skellefteå kan spela på sin ledning och Frölunda stånga sig blodiga utan att få ut något. Jonathan Sigalet hör mina tankar och slänger in kvitteringen efter fem minuter. Han tillsammans med utskällde Jacob Larsson ser helt otroligt bra ut matchen igenom. Den sistnämnde har till och med några uppåkningar likt Rasmus Dahlin. Det blir ett enormt tryck på läktarna och spelarna verkar känna av det. Frölunda höjer sig nivåer och trycker på enormt för ett ledningsmål. Stålberg är riktigt nära men istället får Frölunda en utvisning med sig när Emil Djuse gör matchens näst mest klara high sticking (den mest klara får Jacob Larsson i andra perioden men domarna friar…). Frölundas powerplay är ok men uddlöst, dock håller pressen i sig. Adam Pettersson drar på sig en väldigt onödig utvisning när han lätt tacklar Johan Gustafsson i ett av få Skellefteå anfall. Detta powerplay är något bättre och duktige Joni Ortio håller Skellefteå kvar i matchen. Trycket är enormt från Frölunda nu som är en stolpträff från Larsson från att ta ledningen. Larsson som för övrigt skjuter 7 skott i matchen (lika mycket som Lindström och Möller tillsammans) mycket bra. På periodens sista åtta minuter har Frölunda 6 skott på mål och 7 utanför medans Skellefteå inte har något. Vilt kämpande Skellefteåspelare slänger sig hänsynslöst när de känner att matchen är på väg ifrån dem. Jag lägger märke till att inbytte Axel Holmström med tre minuter kvar tittar längtansfullt upp mot matchklockan. Niclas Burström är en annan som är så trött att han knappt kan röra sig på isen. Frölunda får dock inte in något ledningsmål och det blir sudden death.
Skellefteå hittar ny kraft från någonstans i fjärde perioden. De har två jättemöjligheter att avgöra den här kvartsfinalen där bland annat situationen med Johan Gustafsson är en. Istället släpper tre Skellefteåförsvarare en ensam Victor Olofsson på kanten och Scandinavium lyfter! Ett fantastiskt avslut i en minimal lucka avgör matchen.
Summering
Jag skall inte sticka under stolen med att Skellefteå var riktigt bra. De hade en jämn hög nivå genom hela serien. Spelar efter sina resurser och oftast väldigt smart. Även om jag tyckte Joakim Lindström var osportslig när han hånar Gustafsson i match två så är han en av SHLs bästa spelare. Tillsammans med Oscar Möller och Pär Lindholm är de SHLs bästa kedja. Joni Ortio gör många fantastiska räddningar. Skellefteås små spelskickliga backar kämpar enormt och jag ser inga svaga kort där. Men det räckte inte.
Frölunda var som en berg och dal banan! En match bra, tre katastrof och sen tre bra igen. Enda förklaringen jag kan komma på är att Frölunda har SHLs yngsta trupp (24,7år i snitt) och därav blir det så här. Sean Bergenheim betyder otroligt mycket och det är inte en tillfällighet att han hittills inte vet hur det är att förlora i årets slutspel. Larsson (näst bäst i Frölunda med +4 i slutspelet) och Sigalet går från att vara sämst ena matchen till bäst i nästa och jag vet inte varför, kanske för att de spelar enklare. Förutom Bergenheim och Olofsson tycker jag Casey Wellman och utskällde Simon Hjalmarsson kliver fram när det behövs. Annars ganska jämnt bland spelarna.
Semifinalen
Frölunda möter Brynäs, och vad jag än sa igår så ligger faktiskt Gävle i Norrland. Det är 2-2 i matcher mot Brynäs i år under grundserien. Jag tycker efter HV71 så är det Brynäs som Frölunda haft svårast spelmässigt mot. Nu tror jag dock Frölundaspelarna har lärt sig enormt mycket på denna kvartsfinal. Framförallt enkelheten som måste till i slutspel men även att försöka stänga ner en riktigt vass första kedja. Brynäs har egentligen bara en kedja den med Oskar Lindblom, Jesper Jensen och Kevin Clark. Dessa forwards snittar alla mer än 20min/match i slutspelet. Kan man stänga ner dem vinner Frölunda den här semifinalen.
En annan sak jag funderar över hur påverkar detta Pathrik och Ponthus Westerholm som tydligen skall vara klara för Frölunda nästa säsong? Spelare och ledare säger ju alltid att man är professionell och inte tänker på det men visst måste de göra det. Jag menar det tänker ju inte håna eller göra några fula grejer mot spelare som de kommer spela med tillsammans nästa och kanske kommande år. Bara en fundering.
Nu håller vi tummarna att Johan Sundström som är på is är tillbaka tills söndag för det skulle vara ett rejält tillskott.
Följ mig på twitter: @PhilipGlucksman
