Frölunda förlorade en vad som kändes vara moralisk seger
Det blev till slut Luleå som tog hand om extrapoängen via en 4-3-seger efter förlängning. Med tanke på matchutvecklingen där det länge såg kört ut för Frölundas del tror jag dock att det kommer vara muntra miner under morgondagens träning. Till stundande "road trip" tar vi med oss den karaktär som uppvisades i slutet av matchen.
Matchen inleddes klart bäst av Luleå och Frölunda var passiva och såg nästan lite tagna ut över Luleås höga press och aggressiva fore-checking. Flertalet chanser skapades av bortalaget och till slut gav det också utdelning då Frölunda-bekantingen Karl Fabricius var siste man på pucken. Ett uttryck som tjatats till leda är ju "släkten är värst", men det går inte komma ifrån att det allt som oftast är gångbart.
Luleå fortsatte efter det här att pressa Frölunda och som om 0-1 inte var illa nog slarvade Mikko Mäenpää på offensiv blålinje, vilket gav Luleå ett 2-1-läge. Den andre spelaren behövdes dock inte eftersom pucktransportören Pär Arlbrandt lekte bort ende kvarvarande försvarare som liggandes gled förbi den läckra dragningen och helt ut ur bild (Avd upp på läktaren för att köpa korv). Därefter gjordes "Honken" bort nästan lika elegant (sett med Luleå-ögon då såklart) och Arlbrandt kunde lägga in pucken i öppen kasse. Trots att målet gjorde ont att se måste det medges att det var ett mycket vackert sådant.
I det här läget kändes det nästan som att matchen var förlorad, Frölunda var inte alls med i matchen och Luleå kändes rejält på tårna. Just i dessa känslor av mörker vann Frölunda en tekning i offensiv zon och pucken hittade bak till Ville Mäntymaa som från långt håll drog en handledare mot målet. David Rautio måste varit skymd för annars hade han inte släppt den. Glädjande papper var det för Frölunda hursomhelst som gavs en gratisbiljett in tillbaks i matchen.
Efter det här såg vi en scenförändring modell större. Frölunda började spela med självförtroende och i ett Power Play i slutet av perioden uppvisade man, vad jag skulle vilja klassa som, säsongens bästa spel. Andersson, Kallio, Tömmernes, Mattsson och Lundqvist hade fullständig lekstuga i offensiv zon och det var inget annat än kattens lek med råttan just i den matchsekvensen. Närmare än ett stolpskott från Tömmernes kom man emellertid inte och första perioden slutade 2-1 till bortalaget.
Andra perioden inleddes piggt av Frölunda, men det visade sig nog vara mest tack vare det PP man tog med sig från den första perioden. För efter att detta var till ända började Luleå spela med sådan där smartness man gjorde under första halvan av period numero ett. Då hade Frölunda väldigt svårt att komma till riktigt farliga lägen samtidigt som Luleå vaskade fram en hel del farligheter.
På en av dessa gjorde också Luleå 3-1 och det var något billigt i mitt tycke. Sebastian Meijer lade in en puck i mitten av offensiv zon och där kunde Sebastian Enterfeldt något enkelt glida emellan Niklas Andersson och Tobias Viklund, vilket gav fritt spelutrymme som förvaltades väl. 1-3 var därmed ett faktum och det där målet kändes riktigt tungt.
Efter det här utbytte lagen mest halvchanser, men Luleå skall nämnas var något hetare och även om det till stor del var tack vare ett par Power Play förändrar inte det faktum att Frölunda hade väldigt svårt att komma till tals med bortalagets aggressiva fore-checking.
Med tanke på hur den andra perioden gestaltade sig hade jag en ganska klar bild av hur den tredje skulle se ut. Precis så var det också, nämligen ett vilt kämpande Frölunda utan större kyla och spets. Det kändes solklart att det här var en sådan dag då de inte hade nycklarna till att dyrka upp Luleås defensiv. Luleå gjorde, såklart, inte mycket för att bjuda upp till dans utan bevakade positionerna mest.
Då, helt oväntat, kom "Mikes" reducering med bara fyra minuter kvar och det blev match igen. Oturen såg dock ut att grina Frölunda i ansiktet när man med bara två och en halv minut kvar från fritt läge mitt i slottet prickade ribban. Underbart var det dock att se hur laget fortsatte mala på utan att ägna en enda tanke åt att det var kört den här kvällen.
Med blott 1.09 kvar lyckades Niklas Andersson, från relativt snäv vinkel, få till stånd det förlösande 3-3-målet och hela Scandinavium var alldeles till sig av lycka. Att Luleå sen, turligt, avgjorde i sudden kändes faktiskt något sekundärt denna kväll. Den upphämtning från det, till synes, hopplösa läget gör att jag är övertygad om att Frölunda går stärkta från den här matchen i längden. Även om det såklart är tråkigt att förlora så gäller det att dra nytta av den karaktär man uppvisade idag, det kan i sådana fall visa sig värdefullt allt vad säsongen lider.
Sammanfattning
Matchutvecklingen idag är ingen som vi varit bortskämda med denna höst/vinter. Ett Frölunda som hämtade upp ett, vad det verkade, hopplöst underläge alldeles i slutet. Det tror jag kan vara mer värt än den extrapoängen man gick miste om i och med att man förlorade i förlängningen. Bäst för dagen i Frölunda skulle jag nog vilja säga att Niklas Andersson var, Luleås 1-3-mål till trots. Han visade prov på enorm kyla i offensiv zon och det är beundransvärt vilka handleder den killen besitter.
Luleå gjorde annars en bra match tycker jag och de bjöd inte Frölunda på någonting gratis denna afton. Jag tror vi kan lägga allt snack om stundande ras för norrbottningarna åt sidan för stunden. Det är som sagt viktigt att Frölunda fick en bra avslutning på matchen med tanke på att man verkligen kommer få bekänna färg nu framöver i och med de fyra raka bortamatcherna man tvingas utstå. Anledningen är att Scandinavium kommer vara upptaget med stundande handbolls-VM. Rätt bra underhållning det också.
På torsdag väntar Brynäs uppe i Gävle och det kommer bli stentufft. Oklart om JVM-spelarna är tillbaks då, men högst sannolikt inte. Det drabbar emellertid båda lagen även om kanske hemmalaget blir något mer lidande, dessutom har de haft maginfluensa inom truppen så jag hoppas och tror på tre poäng för de grön-vit-röda.
Matchfakta:
Frölunda - Luleå 3 - 4 (1-2, 0-1, 2-0, 0-1) SD
Period 1:
0-1 (04.37) Karl Fabricius (Niklas Olausson, Pär Arlbrandt)
0-2 (10.01) Pär Arlbrandt
1-2 (13.59) Ville Mäntymaa (Niklas Andersson, Tomi Kallio)
Period 2:
1-3 (25.29) Sebastian Enterfeldt (Sebastian Meijer)
Period 3:
2-3 (56.00) Mikael Johansson (Oscar Hedman, Per-Johan Axelsson)
3-3 (58.51) Niklas Andersson (Henrik Tömmernes, Joel Lundqvist)
Period 4:
3-4 (62.29) Chris Abbott (Janne Ninimaa)
Skottstatistik:
20 - 22 (10-4, 6-12, 4-5, 0-1)
Utvisningar:
Frölunda: 4x2 (8 min totalt)
Luleå: 6x2 (12 min totalt)
Domare:
Thomas Andersson
Publik:
8.570
