Frölundabloggen: Därför gillar jag Ville Mäntymaa och Mika Pyörälä

Frölundabloggen: Därför gillar jag Ville Mäntymaa och Mika Pyörälä

Ville Mäntymaa och Mika Pyörälä – två finska kanonspelare som fallit mig rejält i smaken. Härliga att se på isen, med en jävlar anamma-inställning i allt de gör.

Ville Mäntymaa fick mer eller mindre hela sin debutsäsong i Frölundatröjan förstörd av skador. I år är han tillbaka och nu, efter att ha återhämtat sig från den hjärnskakning han ådrog sig i premiären mot Timrå, så visar han direkt vilken tillgång han är och kommer att vara för Frölunda.
 
Bra domare lägger man inte märke till. Samma gäller för defensiva backar – därför har Ville Mäntymaa blivit något av doldis. Han tacklade mest av alla i Frölunda i gårdagens match mot Linköping. Han spelar sarg ut, säkert och gör allt fult ut.
 
I förra säsongens slutspel mot Linköping, så ljög han för Frölundas läkare om sitt tillstånd efter att han fått en smäll emot huvudet. Han borde egentligen stått över den kommande matchen, men valde istället att spela. Han ville vara med och delta – till vilket pris som helst. Det är hjärta (aningen dumt kan tyckas, men det skiter vi i).
 
Mika Pyörälä värvades inför årets säsong till Frölunda – både som tänkt poängmaskin och som grovjobbare. Hittills, så har han enbart lyckats med grovjobbet, men fortsätter han spela som han gör nu, så kommer också målen att komma.
 
Mika tacklade näst flest gånger av alla igår i Frölunda. Ovanligt för en forward. Han sköt också flest skott (sju stycken) vilket är ett bevis på hans engagemang och han var ständigt ett orosmoment för LHC-försvaret. Både när han själv hade puck, eller när han hängde strax bakom LHC-spelarna i sin frenetiska forechecking.
 
Många säger att Frölunda värvar för många finnar. Jag tycker de flesta gör kanonjobb när de kommer hit. Mycket bra kommer också att hända när det väl lossnar för Indians ”super-ketju”.
 
Ett passande tillfälle för detta kommer redan imorgon.

Niclas NorlindhNiclas_Norlindh@hotmail.com2010-10-08 23:46:00
Author

Fler artiklar om Frölunda

Mellan hopp och förtvivlan