Frölundas sökande efter en defensiv back
Saknaden efter en rejäl defensiv back i Frölundas trupp var förra säsongen stor. Det tomrum som Oliver Lauridsen lämnade efter sig klarade Sjöström och Lechtaler inte av att fylla. Det var inte det att Frölundas ledning inte såg att det fanns ett tomrum. Det är klart att de gjorde men ändå hittade de inte rätt man att leda Frölundas defensiv. Var står man nu inför säsongen 17/18?
Under guldåret 2015/16 hade Frölunda inte bara en defensiv pjäs i nämnda Lauridsen, man hade även Christoffer Persson. Inte sällan fick man se en felpass i egen zon då kreativ hockey sannerligen inte är något detta backpar gjorde oss bortskämda med. Men de var tunga, väldigt tunga. När Frölunda spelade boxplay var de inne och dödade utvisningar under långa stunder. Som en motpol till Frölundas i övrigt sprudlande offensiv blev firma Lauridsen/Persson viktigare för Frölunda än vad många skulle ana.
Efter firandet av guldet på Götaplatsen packade de sina väskor och karriären fortsatte för Lauridsen i Jokerit och KHL och för Persson i HV71 där han kunde räkna in sitt andra SM-guld på lika många år. Kvar stod Frölunda och letade efter ersättare med ljus och lykta.
Oscar Engsund värvades in från Oskarshamn. Hur jag än vänder och vrider på det kan jag bara hitta att denna värvning gjordes för att stärka samarbetet med Oskarshamn. Engsund var visserligen en tung och rejäl back men i övrigt lämnade hans spel mycket övrigt att önska. Frölunda ville att Engsund skulle växa ut till den försvarsbjässe man saknade likt Lauridsen gjorde säsongen innan men tålamodet tog slut redan efter 15 omgångar då krisstämplade Luleå tog in honom i truppen. I båda föreningarna hamnade Engsund på minusstatistik vilket är föga smickrande när man är tänkt att vara försvarsgeneral.
Frölunda inväntade januari och ryktas ha försökt att värva Daniel Rahimi på ett korttidskontrakt. Det skulle bli dyrt. Frölunda valde att hålla i pengarna vilket kan tyckas vara klokt men kan även ha kostat dem guldet förra säsongen. Rahimi är självklart inte den enda defensiva backen Frölunda har kollat på under förra säsongen men just denna vara är svårt att hitta på marknaden. Det snackades till och med om Niklas Grossman. Han som inte en enda SHL-klubb vill ha denna säsongen efter en mindre lyckad sejour i Örebro.
Så var står Frölunda nu? Har marknaden återigen visat sig vara tom på defensiva backar? Det är möjligt att så är fallet men jag tror faktiskt inte att Frölunda letat lika intensivt efter den typ av spelare inför kommande säsong. Jag tror att de väljer att hitta sina defensiva krigare i det egna ledet. Den ena har de redan hittat. John Nyberg imponerade på mig förra säsongen. Han tog stora kliv och etablerade sig som en SHL-back av hög kvalitet. En utveckling som gav eko hela vägen till Dallas. Några av er kanske inte tycker att han är samma typ av back som Lauridsen och Persson vilket jag är benägen att hålla med om. För skillnaden mellan Nyberg och de andra är att Nyberg även har kvaliteter offensivt. Jag skulle inte bli förvånad om John Nyberg gör debut i Tre kronor under kommande säsong.
Nu tror jag att det är dags för nästa unga Frölundaback att etablera sig som den defensiva härförare Frölunda letat efter. Nej, jag pratar inte om Rasmus Dahlin utan Kristoffer Gunnarsson. Gunnarsson gjorde det bra när han fick chansen redan förra säsongen men var inte riktigt redo att ta en ordinarie tröja. Rapporterna säger att hans fysik inför denna säsongen är häpnadsväckande och det borde vara dags att ge honom förtroende. Den gemensamma nämnaren mellan Nyberg och Gunnarsson är att de gått igenom Frölundas juniorlag och har fostrats i akademin vilket smäller högt i dagens Frölunda.
I de två första backparen lär vi se Almqvist, Dahlin, Nörstebö och Donovan. Bakom dessa herrar tror jag vi kommer att få se mycket av ett defensivt block bestående av Sigalet, Nyberg och Gunnarsson. Självklart bör även Filip Westerlund få en del istid men det skulle inte förvåna mig om han startar säsongen som åttonde back om truppen är skadefri.
Säsongen är lång och erfarenheten kring bland annat Oliver Lauridsen visar att det tar tid att växa in i SHL. Kommer Gunnarsson, Nyberg och Sigalet stå för den kvalitet som behövs defensivt för att kunna gå hela vägen i ett slutspel kommer vi ana först en bit in på nästa år. Något säger mig att att Frölunda redan kan hittat den defensiva back man letat efter och han fanns så nära som i de egna leden. Är Gunnarsson redo?
Kuriosa
Bara en idiot skulle analysera turneringen i Strömstad då den så uppenbart är en “prova utrustning-turnering”. Men vill du va en idiot lägg din hand i min. Två saker tar jag med mig från matcherna mot Färjestad och Leksand. Den första är att Johan Mattsson känns bra mycket mer stabil än Dan Bakala och kommer säkerligen ta upp kampen med JG om att få matcher i SHL.
Den andra saken är centerplatsen Lias Andersson kan lämna efter sig. Jag skrev i mitt förra inlägg (Länk nedan) att Frölunda förmodligen provar Kalle Miketinac men kanske även skolar om en ytterforward till center. Nu tror jag att vi har svaret på vem det kan komma att bli, Simon Hjalmarsson..
http://www.svenskafans.com/hockeyzon/vf/oroa-er-inte-over-lias-andersson-573122.aspx
Tack för att ni tagit er tid att läsa!
