Krönika: Snart börjar det roliga!
I skrivandes stund är det lunchtid och åttonde februari. Om enbart fem dagar har ett halvår passerat sedan den där premiärmatchen mot Växjö Lakers som lockade storpublik i Scandinavium. En lång tid har gått sedan dess – en tid som präglats av både medgång, motgång, skador, kriser. Med andra ord både höga höjder och djupa dalar. Nu lider grundserien mot sitt slut – och den här säsongen finns det väl inget som kan hindra oss från att få vara med när det roliga börjar.
Det roliga jag pratar om är givetvis slutspelet. Det är då det roliga börjar – det är då som hockeytempen i Sverige hettas upp och spelet blir något att njuta av. Somliga spelare höjer sig – somliga klarar inte pressen och faller igenom totalt. Läktarna är välfyllda, inramningen så bra som den alltid bör vara – och i sargerna smäller det som aldrig förr. Supportrar ligger vakna om nätterna och har över huvud taget svårt att tänka på någonting annat än enbart ishockey.
Förra säsongen fick inte Frölunda vara med och leka. Istället fick man ta semester tidigare än väntat och rota fram golfklubborna som legat i ide längst in i garaget sedan förra golfsäsongens slut. Även om det ändå var nära att lyckas tillslut. Men lika nära var man trots allt ett fiasko de luxe (vilket iofs ett missat slutspel också kan benämnas), alltså att få slåss om sin Elitserieexistens i en rafflande Kvalserie. Något man gladeligen slapp – även om det hade inbringat extra publikintäkter och då kanske ett lite mindre ekonomisk tapp.
Nu, med landslagsuppehållet framför oss, har vi krigat oss till en fjärdeplats i tabellen. Mycket tack vare att hela laget har höjt sin standard sedan 2011 slog 2012. Numer har man en chans att vinna på bortaplan – vilket man knappast hade under år 2011 – och när man utöver det ytterligare spetsat till hemmaspelet så har Frölunda verkligen blivit ett lag att räkna med. Med nio matcher kvar innan det roliga börjar frågar jag mig: kan någonting stoppa oss från slutspel?
Självklart kan det hända. Fyra viktiga spelare i Frölundas lag är uttagna av Per Mårts att representera Tre Kronor. Skulle någon, eller några, bli skadade så kan det innebära stora förluster spelmässigt när Elitserien drar igång igen. Men mina tongångar är positiva. Jag tror verkligen att Frölunda kommer att nå slutspelet – för just nu finns det ingenting som tyder på det motsatta. Laget sprudlar av spelglädje, inte minst POP-kedjan, som tidigare under säsongen varit hårt kritiserat av folk i supporterleden. Nu hjälper man varandra i alla situationer och visar upp en otroligt stor krigarmentalitet – något som kan räcka långt. Åtminstone till ett slutspel.
***
Ni har hört det förr och kommer förmodligen också höra det igen. ”Väl i ett slutspel kan allt hända.” Visst är det så – uttrycket kommer inte från intet. För att nå högst i ett slutspel krävs det en otrolig mängd tur. Men framförallt krävs det att spelarna växer med uppgiften och inte faller med den. Något som varje säsong sker – antingen som individ eller som lag i helhet. Prickar man istället helt rätt i dessa matcher så kan det bära långt och kanske hela vägen fram.
Jag tänker inte sitta här och fantisera mig bort om vad som eventuellt kan hända för Frölunda i ett slutspel. Vi vet att det finns lag i den här serien med komplettare offensiv, otrolig spets och ett komplett lag där alla drar åt samma håll. De som just nu ligger i toppen: Skellefteå, Luleå och Brynäs är som sig bör för mig också favoriter att vinna LeMat-pokalen – men jag är ganska så säker på att Frölunda kommer ge dem alla en tuff match om lagen skulle drabba samman i någon av slutspelsserierna.
Hur det än må arta sig så är det faktum att 46 omgångar är spelade (åtminstone av vissa lag) och att endast nio återstår. När dessa ynka nio också är avklarade så har en lång och stundtals segdragen grundserie avslutats. Då är tabellen komplett och slutspelet står för dörren. Den roligaste, men också den mest nervkittlande, delen av säsongen tar sin avspark och från det moment då den första pucken släpps – till dess att den sista hesa Fredrik-tutan har ljudit så finns det bara en enda sak som är stensäker; det enda som gäller är liv och död. Ska man nå långt krävs det att samtliga gör sitt jobb varje enstaka byte till 150% jävla procent.
Och glöm inte. I ett slutspel kan allt hända.
