Hockey i juletid.
Hockey är juletid. Juletid är hockey. När såväl landslagsuppehåll som jul- och nyårshelgerna har passerat kan ännu en vecka med Luleå Hockey summeras. Årets tre avslutande matcher resulterade i sju poäng för hjältarna från norr.
Jul- och nyårshelgerna har alltid varit förknippade med hockey för mig. I ungdomens glada dagar var det alltid trevligt att ha morgonträningar under jullovet från skolan. Det var första möjligheten att testa klubban eller skridskorna som tomten hade kommit med ett par dagar tidigare. I vuxen ålder har dessa dagar fortsatt varit förknippade med hockey för mig. Efter att ha varit isolerad med familjen under några dagar har det alltid varit en fröjd att åter se människor när jag rört mig mot Coop Arena för att se Luleå spela mellandagshockey. Sedan jag flyttade till Umeå har det varit ett ännu viktigare inslag i mitt liv. Nästan alla mina besök i Luleås hemmahall under de senaste fem åren har varit i juletider. Därav blev jag mäkta besviken när nya restriktioner infördes och således sköt upp min återkomst till Coopen. Senast jag såg en hemmamatch på plats var i januari 2020, snart två år sedan. Nåväl, vad är väl en bal på slottet..
Annandagsmatchen hemma mot Örebro fick jag istället ta del av via TV´n. Det var nog lika bra det. Det är inte kul att ta sikte hemåt från arenan efter en förlust, vilket det kom att bli efter förlängning. Luleå hade gnetat till sig en tvåmålsledning inför den tredje perioden, men lyckades åter slarva bort fullpoängaren. Sjunde raka matchen till övertid, om jag minns kommentatorns statistikrabblande korrekt. Väl där bjöd Örebro i samarbete med Linus Omark på ett spektakulärt mål, vilket medförde att Luleå förlorade. Det må vara det kanske märkligaste målet mina ögon har skådat, men även det förde tankarna till mina år inom ungdomshockeyn.
Jag kommer ihåg hur jag på träningar alltid försökte efterapa något jag sett under en match eller på youtube. Ofta var det något trick från Omark eller Datsyuk. Spin-o-raman var ytterligare en grej jag försökte bemästra. Sämst feedback fick jag av min tränare den gången vi tränade på powerplay/boxplay och jag som tekare i boxen gjorde som ”Bulan” och lade mig på pucken. Första gången passerade det. Andra gången fick jag höra en pik. Tredje gången brann tränaren av på mig. Jag började nästan gråta av rädsla. Tur att Örebros mål inte skedde under min tid som ungdomsspelare. Jag vill inte ens tänka på reaktionen från tränare och målvakter efter att jag slängt mig in i målvakten en tredje gång inom loppet av några minuter.
Två dagar efter den snöpliga förlusten var det chans till revansch, nu borta mot Färjestad. Ni vet det Färjestad som har oändligt av offensiv kapacitet. Efter att ha tagit del av ”expertutlåtanden” har jag förstått att varenda spelare i Färjestad ska vara aktuell för OS-laget nu när NHL har stoppat sina spelare från att medverka i turneringen. Experterna på TV och i tidningarna stirrar sig blinda på att merparten av Färjestads halvdana spelare har varit på utlandsäventyr. Samtidigt bör man påminna sig om att dessa begränsade spelare inte har hört många andra fraser på respektive nytt språk än ”kom och byt, EG har vilat upp sig” samt ”fyll flaskan åt Omark” och liknande. Det är skillnad på utlandsäventyr och utlandsäventyr. Lita inte på mina ord, lita på tabellen.
Luleå spelade återigen en gnetande och effektiv hockey. Efter två perioder var resultatet 3-0 till Luleå. Som Luleåsupporter var jag givetvis livrädd inför den tredjeperioden. Tji fick jag. Hjältarna från norr mäktade bara med 6 skott under den avslutande perioden. Lyckligtvis resulterade 5 av dessa i mål, vilket gav slutresultatet 8-0! Jag lider med Färjestad och deras supportrar. Det var ”en sån match” helt enkelt. Luleå skapade bra lägen och var effektiva, men resultatet gjorde inte matchbilden rättvisa.
Innan årskrönikor och raketer revs av hann Luleå avsluta året med en hemmamatch mot Leksand. Matchbilden var inte speciellt spektakulär, men Luleå visade än en gång prov på hårt jobb och effektivt spel. Omarks kedja stod för tre av målen i matchen som kom att sluta 4-1 efter att nämnde geni såväl öppnat som avslutat målskyttet. Åter tre sköna poäng och nu 13 raka matcher med poäng för Luleå. Laget har börjat hitta sitt spel och sedermera fått poäng med sig oavsett motståndare på isen. Detta trots fortsatta skadebekymmer bland backarna. Nu håller vi tummarna för att laget fortsätter på samma sätt och att skadorna minskar i frekvens efter årsskiftet. Heja Luleå!
