Månadens spelare - November: "Det känns som detta är bästa stället att vara på för att bli en bättre hockeyspelare"
Efter att Robin Figren utsågs till månades spelare i oktober var det nu dags att utse novembers bästa indian. Från en tung vår, till en tung höst, till en lysande comeback. Efter godkännande från läkaren snörade han på sig skridskorna, skakade liv i den gamla dragkedjan, avgjorde tre av fyra matcher och har bidragit med snabba skridskor, hårt jobb och norsk intelligens. Men månadens spelare, som också är väldigt ödmjuk, väljer att lyfta fram andra personer, som hjälpt honom till toppen.
Redaktionen var enad om månadens spelare som i november heter Mats Rosseli Olsen.
Jag åkte till Campus för att möta upp Mats, som kom med spelarbussen, dagen efter bortaförlusten mot Luleå. Vi satte oss i varsin fåtölj för att prata om Mats comeback, som varit fenomenal.
Vi började med att diskutera Mats skadebenägna halvår, då han först ådrog sig hjärnskakningar som satte stop för våren, sedan åkte han på en knäskada i augusti, strax innan serien skulle dra igång. Mats själv förklarar att det alltid är tråkigt med skador, men att det denna gång kändes lite orättvist. Han som precis blivit återställd och hittat formen igen... och så kom nästa skada, som salt i såret, eller snarare som skit i ansiktet.
- Det kändes lite orättvist liksom, man jobbar ju hårt hela tiden för att komma tillbaka och vara i god form. Och så kommer det något nytt, så man får man sitta och kolla på igen. Det är hockeyn man lever för och när man inte får spela känns allt annat också lite tyngre, säger månadens spelare.
Du kom tillbaka i en otrolig form, hur tränade och motiverade du dig under hösten?
- När man är skadad vill man bara tillbaka. Jag vet inte om man skall kalla det tur, men allt studsade liksom lite med mig när jag kom tillbaka. Jag jobbade hårt med Perra, fystränaren, som hjälpte mig otroligt mycket, berättar en ödmjuk Rosseli Olsen.
Mats har tidigare nämnt att hans huvudsyssla i Frölunda inte är att göra mål, trots det öste han in mål och avgjorde tre av fyra matcher på en vecka, under november månad. Givetvis ville jag höra hur Mats såg på detta.
- Alla vill ju att alla skall göra mål, men fyra på en vecka, det händer kanske inte igen, säger Rosseli Olsen och skrattar.
Allt eftersom hockeyn utvecklas förnyas också spelet. Det klassiska dragskottet pratas det allt mer sällan om, då skottekniken utvecklats till det positiva. Vad som däremot inte uppfattas som positivt är att kedjan som ledde Frölunda till två SM-guld under mitten av 00-talet har tappat stinget i hockeysverige. Men när Mats kom tillbaka var det dags att väcka liv i den gamla dragkedjan. Med Tolsa utbytt mot Rosseli Olsen har man den senaste tiden kunnat se en pånyttfödd kedja som producerat och levererat, match efter match. Detta var ett område som Mats var lite mindre bekväm att prata om, men jag tror ändå han njuter av att höra det.
Kan du sätta fingret på vilka av dina kvaliteter som fått igång dragkedjan igen?
- Det är lite svårt att svara på. Jag vet inte om jag har fått fart på dem, men det jag gör är att jag åker mycket skridskor, snabbt, och jobbar hårt. Det gör de andra också så vi hittar varandra och gör varandra bra. Det är inte bara min förtjänst, säger en fortsatt ödmjuk norrman, som gärna framhäver sina lagkompisars kvaliteter.
Ligger det i norska släktet att vara ödmjuk?
- Man är ju tre spelare, om de inte hade varit bra hade inte jag heller spelat bra. När jag gjort tre mål har de varit med och bidragit till det, svarar han på min fråga.
Hur kom ni fram till att ni skulle spela ihop?
- Det var Roger som ville testa oss. Jag spelade lite med Joel förra året, sedan kom Kahna tillbaka strax innan mig och så fanns det en plats öppen för mig, säger han.
Vi fortsatte vårt snack, denna fredagseftermiddag, och kom in på norsk kontra svensk hockey. Hur han ser på skillnaden mellan klubbhockey i de olika länderna. Han menar på att det knappt går att jämföra och att det finns en bra bredd i Sverige.
- Här är det jämnt och man kan förlora mot bottenlaget, det händer inte i Norge. De tre bästa i Norge skulle kanske kunna spela hockeyallsvenskan utan att åka ur den, förklarar Mats.
Vi har två norrmän i klubben och givetvis undrar man hur de hamnade i Göteborg. Mats förklarar att den SHL-meriterade, eller Elitserien som det hette när han var verksam, Espen ”Schampo” Knutsen hade kontakter i sin gamla klubb, Djurgården.
- Det var Schampo, han hade några kontakter i Djurgården. Så jag var där och tränade. Sedan ringde direktören i Vålerenga och sa att Frölunda skulle köpa mig och jag var tvungen att bestämma mig på några timmar. Man har ju alltid hört om Frölunda, det är nära hem och Mathis var här. Det var en trygghet såklart. Det blir inte bättre än så om man skall till Sverige, berättar Mats.
Mats Rosseli Olsen kom till Frölunda under tiden då Kent Johansson var tränare och Mats Ahdrian var klubbchef, två herrar som skulle bytas ut under ombyggnationen. Mats Rosseli Olsen hade ont om speltid i inledningen, men när Frölunda renoverade i organisationen kom bland annat Roger Rönnberg in som tränare och Christian Lechtaler, som tidigare varit assisterande tränare, blev numera sportchef. Nu var det dags för upprättelse. Mats skulle få mer istid och bevisa att han var förtjänt av den. Sedan dess har Mats bara vuxit mer och mer för varje vecka, månad och år. Han har blommat ut till en fullfjädrad indian!
Hur ser du på förvandlingen i organisationen?
- Det har ju på något sätt blivit ett helt nytt lag och hur man spelar är helt nytt. Tränare och sånt passar mig mycket bättre nu. De gillar nog mer mitt sätt att spela hockey än vad Kenta gjorde. Från de två år jag varit här har allt hela tiden blivit lite bättre, säger Mats.
För drygt ett år sedan skrev du på ett nytt kontrakt, hade den nya ledarstaben något med det att göra?
- Jag gillar Roger, träningarna och sättet de jobbar på. Det känns som detta är bästa stället att vara på för att bli en bättre hockeyspelare, beskriver norrmannen
Mats fortsätter sedan att utveckla detta och berättar att efter första halvåret med den nya ledarstaben lades det fram ett kontraktsförslag i hans händer. Han säger själv att det inte fanns några tvivel på att signa ett nytt kontrakt med Frölunda.
Jag frågar sedan hur det kommer sig att de har ett så pass väl fungerande boxplay. Mats tycker att alla blivit bättre på att offra sig för laget och täcka skott, samtidigt som han vill lyfta fram Klas Östmans scouting(Assisterande tränare) inför matcherna.
- Han berättar vad motståndarna antagligen kommer att göra, vad man skall hålla ett extra öga på, förklarar Mats.
Vi pratar sedan lite om vad han tycker om att bo i Göteborg, på vilket Mats svarar att han nu känner sig hemma här. Lagom stor stad, nära till Liseberg och Avenyn. Det enda han har att klaga på är vädret, vilket han inte är ensam om att göra. Han förklarar också att Frölunda är laget som han vill representera när han spelar i Sverige.
- Man har Liseberg och gå till, sedan har vi Avenyn, som man kan gå till när man vill ut och käka. Det blir snart tre år, så man känner sig ju mer och mer hemma. Man skulle inte vilja spela i något annat lag än Frölunda i Sverige, säger Mats.
Vad man alltid oroar sig för när man har spelare som bara blir bättre och bättre är att något storlag från utlandet skall komma och locka med ett erbjudande som Frölunda inte kan matcha, därför var jag tvungen att frågar hur Mats ser på framtiden.
- Det är klart tanken alltid finns där, man hoppas ju på att bli bättre och bättre och tillslut komma till en högre nivå, menar Mats på.
Han förklarar också att huvudfokus ligger på att bli ännu bättre i Frölunda, vilket gladde mitt indianhjärta.
Mats är snart så pass bra att erbjudanden kommer att komma från utlandet. Vi pratade lite om KHL och dess varierande standard, beroende på vart man bor och spelar. Han förklarar att om ett erbjudande är tillräckligt bra så får man överväga det då, samtidigt som han, om han någon gång lämnar Frölunda för KHL, gärna spelar i ett lag med fin hall, fin stad och bra mat.
- Man vill ju helst inte bo i någon skitstad och äta dålig mat, förklarar Mats.
Vi blickar sedan vidare, men lite mer i nutid. Vi pratar om chanserna för Frölunda att ta SM-guld. Mats nämner vikten av sin landsman, Mathis Olimb, som Mats ser som en viktig kugge för att få det hela att fungera. Han menar också på att spelet måste sitta när slutspelet närmar sig, gör det de så tror norrmannen att chanserna är goda för att SM-guldet äntligen skall hamna i Göteborg igen.
- Kan vi hitta en fin form och känsla när det närmar sig slutspel så tror jag vi har stora chanser att vinna, säger Mats.
Det finns en hängiven supporter, som alltid tippar 8-2 till Frölunda. Jag frågar Mats om han är beredd att offra sig framför mål, när det är tio sekunder kvar och Frölunda leder med 8-2.
- Det skulle jag absolut göra för Sebbe, skrattar Mats.
Många av er känner säkert till supporten Sebbe och ni som inte gör det, gör nog det ändå.
Vi avslutade vårt möte med fem snabba frågor.
Favoritövning på träning?
- tre-mot-tre i zon.
Favoritövning på gymmet?
- Bänkpressen.
Favoritsyssla på fritiden?
- Kolla fotboll. Liverpoo är favoritlaget..tyvärr..
Favoritarena, förutom Scandinavium?
- Vida Arena, Växjö.
Favoritmotstånd?
- Djurgården, för sina två baljor senast.
Jag förklarar sedan för Mats att han för dra ner på tempot lite, vi är inte redo att förlora båda norrmännen efter säsongen. Mats skrattar bara och säger att det nog inte är någon risk. Trots mina rekommendationer vägrar Mats följa mina råd, då han varit en av de bästa spelarna även efter vårt möte. Mats kommer bli en väldigt viktig spelare som sprider energi till sina medspelare och som också nu börjar skriva in sig ordentligt i poängprotokollet. Vi ser fram emot att se mer av månadens bästa spelare, Mats Rosseli Olsen!
#Vigerossaldrig
