Sheffield W - Preston1 - 3
När allt stämmer, då stämmer allt!
När en hall exploderar och taket flyger av, då vet man att det varit en bra kväll. Det var ett tag sedan hemmapubliken fick jubla ordentligt i Scandinavium. Men ikväll var det äntligen dags och vilket kväll det blev! Islossning med fyra olika målskyttar, från tre olika kedjor med EN extra speciell händelse. När han bevittnat kusinens femte mål för säsongen, då klev han fram och gjorde sitt första...
Man kan inte sluta nämna det, men ack vad bra allt blir när sonen från Höör tar skott. Redan efter 4,45 sprätte Max Görtz iväg en puck som letade sig in bakom Luleås nya målvakt, Niko Hovinen.
Frölunda fortsatte spela bra, men så tog Mattias Janmark en lite onödig utvisning, som Luleå utnyttjade på bästa sätt och Cehlarik satte 1-1, bakom en chanslös Linus Fernström.
Frölunda spelade sedan kontrollerat och såg ut som i ”gamla” goda dagar. Med fart tog de in pucken i anfallszon och förvaltade sina anfall väl. Det mesta stämde och det skulle det även visa sig att målskyttet gjorde i kväll.
Efter 10,46 av andra perioden skulle Magnus Kahnberg för första gången denna kväll nämnas i poängprotokollet, när han var inblandad i kusinen, Nicklas Lasus, 2-1 mål. Strax innan matchuret stod på 16 minuter av andra period klev Max Görtz fram igen. Han tog skott, som Hovinen inte kunde hålla och Andreas Johnson kunde stöta in sitt 16:e mål för säsongen.
I periodens sista minut var det dags, ögonblicket vi längtat efter. Det gick inte att ta miste på publiken, lagets och framförallt hans egen glädje. 19,22 stod uret på när Magnus Kahnberg rakade in 3-1 och sitt första mål för säsongen. Vilket jubel det blev! Stämningen var som att Frölunda vunnit SM-guld. Alla kramade om ”Kahna”, publiken var vild och taket var så när på att lyfta.
Kanske ligger det underförstått hos oss alla, att om Frölunda skall vinna SM-guld, då gäller det att klubbens stora målskytt vaknar till liv igen?
Tredje perioden blev en transportsträcka som avslutades med ”Stå upp, för Frölunda” och hela hallen stod och applåderade.
Det känns inte som att Frölunda bara vänt blad, utan även klivit in i ett helt nytt kapitel. Ett kapitel som mer liknar inledningen av säsongen. Det senaste kapitlet hör inte ens hemma i denna bok, utan borde rivas ut och kastas. Vi har nu slängt det långt bakom oss och tar sikte mot toppen. Även om det är långt till Skellefteå i tabellen, så skall vi ha klart för oss att under en finalserie betyder de poängen inte ett jota, mer än en extra hemmamatch. Den hemmamatchen kommer Skellefteå ändå inte ha någon glädje av, när Frölunda avgjort långt innan dess…
Förlåt att jag drömmer mig iväg lite, givetvis måste vi hålla oss i nuet och inte förhasta oss över Kahnbergs nya målform, Görtz initiativtagande, Wideströms krigande eller Erik Karlssons nya ”roughing style”, som jag förövrigt älskar att se.
Nu gäller det att spela vidare på stycket och jag är övertygad om att Roger Rönnberg är den bästa Dirigenten Frölunda kan ha, för tillfället.
Roger, som tydligt visar vad hans grundtanke med laget är, när han idag går tillbaka och spelar med de ”ordinarie kedjekombinationerna”, alltså de som bar frukt i höstas.
Figren- Janmark- Lehkonen: Har en himla massa fart under skridskorna och retar ofta upp motståndarna. Figren leker grinig på isen, Janmark åker ”sönder” motståndarna och Lehkonen visar upp en mer finsk, tillbakadragen, attityd. Grabben är trots allt bara 19 år.
Johnson-Olimb-Görtz: ”SKJUT GÖRTZ”, har vi ropat den senaste tiden. Han skjuter, puckarna går in. Olimb står för en fin, fin teknik och serverar sina lagkompisar med härliga passningar. Johnson står för ett allround-jobb, när han tacklar, fintar, gör mål, osv.
Lundqvist- Rosseli Olsen – Kahnberg: Här snackar vi frenesi. Åka, åka skridskor. Även om pucken är utanför spel och domaren har blåst av så gäller det att åka. In framför mål, forechecka högt, tackla och vara allmänt griniga. Detta kännetecknar Lundqvist och Rossel-Olsen, medan Kahnberg skall vara den som sticker ut genom sin fina klubbteknik och göra massor av mål. Tyvärr har Kahnberg inte hittat sin roll ordentligt, men idag satt den där. Kan han fortsätta så här så kommer han bära en nyckelroll i slutspelet.
Wideström – Karlsson – Lasu: Se till att hålla rent i försvarszon. In och spela grishockey mot motståndarnas förstakedja och reta upp dem. Något som killarna verkligen lyckades med ikväll. Wideström, som numera går under smeknamnet ”Sly”, efter Roger Rönnbergs jämförelse med Sylvester Stallone, gör ett hästjobb när han sliter som en grovslaktare på Scan. Det är smutsigt, det är tufft och det tär på både psyke och fysik. Erik Karlsson har under senaste tiden dragit på sig en härlig attityd, när han glider om kring med brinnande ögon. Han tjafsar, gruffar och är allmänt grinig, precis som en kille i hans roll skall vara.
Vi skall även plussa för ungtupparna John Nyberg och Jacon Larsson. De får mycket speltid och gör det bra. Härligt att se unga spelare ta för sig. Vi ser en ljus framtid i klubben!
Nu gäller det bara att hålla skridskorna på isen och inte segla iväg mot drömmarnas värld, även om Kahnberg är värd att njuta och drömma ikväll. Kan hända att han får svårt att sova i natt, men då är det av en bra anledning, vilket den stora Frölundaikonen förtjänar om någon.
Vi laddar ni batterierna för en kvällsmatch på lördag, när Växjö kommer med fulla bussar för att försöka sätta stopp för segertåget.
Frölunda-Växjö
lördag 18:30
Scandinavium eller Cmore.
#Vigerossaldrig
