Frölundabloggen: Publikkris trots "ompaketering"
Efter att publiksnittet förra säsongen var det lägsta på länge för både SHL och Frölunda så var detta säsongen som man skulle återta platsen bland Europas främsta ligor publikmässigt. SHL "ompaketerade" produkten. Men vad har hänt? Det är ju samma lag, enda skillnaden är ju att vi har ett play-off till slutspelet. Som om det inte var tillräckligt många matcher redan?
Publiken har inte infinnit sig i många arenor. Frölunda lyckades inte sälja ut premiären, trots panikerbjudanden i sista sekunderna. Idag möter man största rivalen och när inte heller det räcker för att sälja ut arenan undrar man vad som är fel? Trots att SHL lovade mycket så ser vi tomma läktare runt om i Sverige, varför?
Metoden på många arenor har varit att öka kringarrangemangen. Som om hockeyn inte längre räcker till? Har vi blivit så kräsna att vi idag kräver wifi, bekvämlighet, bra mat, osv. Nej, jag tror faktiskt inte det. Snarare är det vad de styrande männen kräver. De som får viktiga positioner i klubbarna, inte beroende på hur mycket de gillar hockey utan hur de sköter affärer. Vi som älskar hockey bryr oss sällan om sådant. Ofta föredrar vi att stå på en trång och högljudd ståplats (någon som kommer ihåg Frölundaborg?).
Bra stämning är alltid något som funkar, det lockar folk. Men problemet i Scandinavium är att man försöker skapa en konstgjord sådan. Man delar ut klappor, öser på med disco i introt, och ibland ber man till och med publiken att klappa. Stämningen måste komma från publiken, inte från högtalarna. När ljudet på läktaren till slut ökar någon gång behövs det inte mer än ett spelavbrott för att förstöra. Då sätter man på hög musik och dränker effektivt stämningen.
När man nu återigen har en DJ som ska skapa något så tror jag droppen har runnit över bägaren för många. Man stannar hellre hemma. Det stora problemet är maktbalansen i klubbarna. Vilka bestämmer i Frölunda? Kostymklädda män som är där för att tjäna pengar endast, ofta så skiter de i hockeyn. Vad händer då? Matcharrangemanget anpassas för dem och för familjerna, inte för hardcore fansen. En klubb ska helst ha en stark supporterorganisation som är "folkets röst". Där har Frölundas officiella klack Goa gubbar gjort bort sig. Varför tror ni att Djurgården inte har klappor, DJ, hög disco eller ett ett "fräckt" lejon som symbol? Därför att Järnkaminerna finns.
För att få tillbaka publiken i SHL så är det dags att låta publiken få ett ord i det som sker. Låt dem stå för stämningen, och kostymnissarna kan hålla sig till det de kan. Visst kostymerna kan vara skickliga på att sälja en produkt men det de måste inse är att idrottsvärlden skiljer sig otroligt mycket från företagsvärlden. Det är inte samma sak att sälja en hockeyklubb som en tandborste.
