SvenskaFans rankar SHL – 9: Djurgården

SvenskaFans rankar SHL – 9: Djurgården

Marcus Sörensen är klar, men hur lång tid tar det innan Barry Smith får sin prägel på laget på plats?

Efter finalförlusten 2019 har och det inställda slutspelet 2020 fick Djurgården ge sig redan i åttondelsfinalen förra säsongen. Kan Marcus Sörensen lyfta Djurgården igen?

Vi hör oss för med Djurgården-skribenten Anton Högsander om förutsättningarna inför säsongen.

---

Djurgården är rankade på plats nio av SvenskaFans SHL-redaktioner – vad är din spontana tanke kring det?

Att det känns fullt rimligt. Jag har själv placerat Djurgården på plats 7–10 i min egen analys, så en niondeplats känns inte främmande på något sätt. Samtidigt som jag tror att Djurgården har kapacitet att nå en sjätteplacering – speciellt om Sebastian Strandberg får vara hel, William Eklund stannar (utgångsläget är oklart just nu) och ännu ett tungt nyförvärv plockas in efter Marcus Sörensen – så är det lite för många frågetecken som cirkulerar kring truppen för att placera mesta mästarna på en direktplats till slutspelet. 

Barry Smiths intåg känns på många sätt spännande, men man ska samtidigt ha respekt för att större förändringar tar tid. Även om Djurgården kommer att fortsätta vara – eller försöka vara – ett puckförande lag så är det rätt uppenbart att Smith lär skruva om vissa detaljer. Han har redan infört nya övningar på ispassen, så det finns en hel del nytt för spelarna att förhålla sig till.

Med allt det sagt gäller det att vara ödmjuk inför den här säsongen. Skadeproblematiken som fortsätter att hemsöka laget är ett obehagligt inslag som väcker oroliga funderingar inför fortsättningen.

Hur mår klubben med tanke på effekterna av Covid-19-pandemin? Hur ser publikläget ut inför hösten?

Eftersom Djurgården valde att dra ganska kraftigt i handbromsen inför förra säsongen så har laget tacklat pandemin med ett gott ekonomiskt resultat, även om det statliga stödet var högst nödvändigt för att undvika en katastrof. Mesta mästarna mår fortsatt bra och sportchefen Joakim Eriksson har även bekräftat att han har haft och har mer pengar att röra sig med till årets spelarbudget.

Gällande publikläget ser det lovande ut. Bortser vi från de yttre omständigheterna som pandemin innebär har Djurgården sålt över 800 klackbiljetter, så det finns förutsättningar för ett riktigt bra drag på Hovet i vinter. Överlag känns intresset kring Djurgården Hockey hett, vilket inte minst har märkts här på SvenskaFans.

Det är uppenbart att väldigt många törstar efter att få se livehockey igen. Och för Djurgårdens framgångar på isen skulle jag säga att det är livsviktigt att publiken kommer tillbaka. Frågan är om det finns något lag i hela SHL som bärs lika mycket av sina supportrar? Jag tror faktiskt inte det.

Är du nöjd med hur klubben har agerat på transfermarknaden? Vem är den bästa värvningen respektive värsta förlusten?

Jag tycker att lagbygget är intressant. Flera smarta och viktiga kontraktsförlängningar: som Tom Nilsson, Niclas Bergfors, Manuel Ågren (som tyvärr dras med en korsbandsskada), Rhett Rakhshani och Marc-André Gragnani. Sedan har det kryddats med pangvärvningen Marcus Sörensen och intressanta lirare som Paul Carey och Matt Lorito, som mycket väl kan göra succé. Djurgården har en fin track record gällande nordamerikaner. Dessutom sitter båda inne på massor av tung och värdefull rutin. 

Värvningarna av Filip Cederqvist och Rasmus Bengtsson ser så här på förhand riktigt spännande ut och båda har varit försäsongens stora utropstecken. Även Filiph Engsund har gjort det bra i sin roll som tvåvägscenter, så även Ludvig Rensfeldt. Linus Arnesson har varit stabil från sin backplats och Josef Ingman har redan fått känna på hur det är att göra mål i DIF-tröjan. Linus Videll har visat sin dominans i ett par matcher, så det finns ingen tvekan om att han kommer att bli oerhört nyttig för lagets offensiv.

När det gäller den bästa värvningen faller självklart valet på Sörensen. Att Djurgården får hem en NHL-spelare i 29-årsåldern kommer självklart att lyfta lagets offensiv till helt nya höjder – och Sörensen sitter inne på ett mål- och spelsinne som verkligen sticker ut. Bortser vi från Sörensen vill jag gärna lyfta fram Cederqvist. 21-åringen har varit fullständigt glödhet under försäsongen och noterats för två mål och tre assist på fem matcher. Fortsätter han i samma takt kommer han att nomineras till Årets Rookie i SHL. Det ska bli otroligt spännande att se vad anfallstalang kan hitta på under säsongen. 

När det kommer till den värsta förlusten skulle jag vilja dela upp den i två delar. På backsidan: utan tvekan Bobby Nardella. Amerikanen öste in 33 poäng under den gångna säsongen och var allt som allt genialisk i sin offensiva roll. På anfallssidan: Henrik Eriksson. Det kan visa sig bli riktigt dyrköpt att Djurgården tappade en av sina största kulturbärare. Det gäller att någon annan kliver fram nu och tar hans roll som grovjobbare.

Finns det några uppenbara brister i lagbygget?

Både målvakts- och försvarssidan känns inte helt gjutna. Mantas Armalis gjorde en strålande comebacksäsong, men har redan börjat dras med skadebekymmer. Dessutom var han något ojämn i sin prestation efter årsskiftet. Niklas Svedberg har betydligt mer att bevisa och ärligt talat var hans förra säsongen en ganska saftig besvikelse. Han måste studsa tillbaka till tidigare storform för att Djurgården ska kunna utmana i tabellen.

Även centersidan känns inte alls lika slagkraftig längre med Jacob Josefson borta. Även om Sebastian Strandberg utan tvekan kan omfamna rollen som förstecenter är hans ljumskproblem ett ständigt orosmoln. Lyckligtvis så har Joakim Eriksson tagit höjd på centerpositionen, där både Paul Carey, Matt Lorito, William Eklund, Filip Cederqvist, Oscar Bjerselius och Linus Videll kan kliva inåt i rinken.

Den största bristen i lagbygget går nog att härleda till försvarssidan. Även om Marc-André Gragnani stannar (men han ansluter i mitten av oktober) så finns det alldeles för mycket osäkerhet som omgärdar Djurgårdens defensiv. Kommer Rasmus Bengtsson och Josef Ingman att fixa ett större ansvar i SHL? Är Marcus Högström fortfarande en storback att lita på? Och kan laget allt som allt freda sitt mål bättre än förra säsongen? Det finns många bitar som måste falla på plats för att Djurgårdens försvar ska hålla ihop mot de anstormande SHL-motståndarna.

Vilken lagdel är det som bär laget?

Helt klart anfallssidan. Det finns en riktigt spännande och bra mix bland lagets forwards, speciellt om William Eklund blir kvar ett år till. Centersidan (som lär bestå av Strandberg, Lorito, Rensfeldt och Engsund) är ett stabilt inslag, även om Jacob Josefsons frånvaro och Strandbergs osäkra status inte känns bra i magen. Självklart hänger massor på att Strandberg håller ihop – eftersom han, hel och frisk, är god för 40 poäng eller mer.

Med Marcus Sörensen, Rhett Rakhshani, Linus Videll, Matt Lorito, Paul Carey och Niclas Bergfors finns det både skicklighet och rutin att luta sig emot på anfallssidan. Och med spännande löften som Linus Andersson, Oscar Bjerselius, Filip Cederqvist och möjligtvis Alexander Holtz (beroende på om han blir utlånad från New Jersey Devils) så är Djurgårdens anfallssidan själva loket i det här lagbygget.

Finns det någon yngre förmåga som vi bör hålla ett extra öga på den här säsongen?

Jag har redan nämnt Filip Cederqvist – och hela hockeyvärlden lär följa William Eklunds framfart. Så låt oss lyfta någon annan. Linus Andersson är på många sätt en spelare som har alla egenskaper som krävs för att slå igenom. Hans skott är något utöver det vanliga och det finns anledning att tro att han kan dubbla sin målskörd från förra säsongen, då han stannade på tio fullträffar totalt. Håll gärna lite extra koll på honom.

När det kommer till backsidan vill jag slå ett slag för Pontus Johansson. 19-åringen har stått för en strålande försäsong, där han visat upp ett riktigt spännande rörelsemönster på isen. Hans driv framåt lovar riktigt gott, där han kombinerar ett distinkt förstapass med en stark skridskoåkning. Dessutom är han otroligt kylig med pucken. Om Djurgården lyckas förädla hans egenskaper kan han mycket väl bli en bärande offensiv back i SHL om några år. Men det gäller att han får rätt förtroende för att växa ännu mer i sin roll.

Vilket lag vinner SM-guld och varför?

Med tanke på att jag tippade HV71 som SM-vinnare förra säsongen så borde jag egentligen säga pass här. Men jag är dum nog att testa igen, så jag säger: Luleå. Självklart har Linus Omarks comeback en stor del i mitt tips, men jag tycker även att lagbygget som helhet ser starkt ut. Med Joel Lassinantti (även om hans knäskada skapar en del frågetecken) mellan stolparna finns det en rejält trygghet på målvaktssidan – och defensivt kommer Erik Gustafsson att fortsätta leda sitt lag framåt.

Backvärvningen Julius Honka ser spännande ut och framåt ryms tunga namn som Konstantin Komarek, Brendan Shinnimin, Juhani Tyrväinen, Jack Connolly, Einar Emanuelsson, Linus Fröberg och Isac Brännström. Kryddar vi detta med lagets defensiva disciplin så vill jag hävda att Luleå har alla chanser i världen att plocka hem SM-guldet lagom till våren.

---



---

Redaktionens rankning:

1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9. Djurgården
10. Malmö
11. Linköping
12. Brynäs
13. Timrå
14. Oskarshamn

Rankningen är sammansatt av en omröstning inom SHL-redaktionerna på SvenskaFans. Samtliga SHL-redaktioner fick skicka in en egen rankning och det summerades sedan till den slutliga versionen.

Vill du skriva om Djurgården? Hör av dig till Djurgården-redaktionen eller någon av hockeyredaktörerna Niclas Viberg (niclas.viberg@svenskafans.com) eller Viktor Alner (viktor.alner@svenskafans.com).

 

Niclas Vibergniclas.viberg@svenskafans.com@NiclasViberg2021-09-07 08:00:00
Author

Fler artiklar om Hockeyzon