Linköping starkast till slut

Nog syntes det att matchen mot Frölunda satt i benen för Linköping. Utan att man presterade på topp kunde man ändå visa sig starkast och vinna med 3-2 borta mot Timrå.

Första perioden 

Noterbart är att Timrås talangfulle junior, 19-årige Jonas Lindström, ikväll gjorde elitseriedebut för säsongen i A-laget. 
Den första perioden hann bara bli cirka tio sekunder gammal när Timrå fick en jättechans direkt efter tekningen. Helt omarkerat vandrade hela förstakedjan framåt och fick till en rejäl farlighet. Men som så många gånger förut i år, så blev det utan resultat. Timrå inledde sedan med att dra på sig två raka utvisningar, och i den andra powerplay-chansen så utnyttjade Linköping detta på bästa sätt. Ett fantastiskt snyggt mål med klappklapp-spel mellan Jussi Tarvainen, Thomas Johansson och Mikko Peltola. Den senare kunde peta in 0-1 för gästerna bakom en till synes chanslös Johan Asplund i Timråkassen. Timrå skulle dock replikera snabbt. Man fick nämligen chans att spela fem mot tre. Frans Nielsen vandrade in på vänsterkanten och hittade en omarkerad Kent Manderville i mitten. Manderville fick pucken och avslutade med ett rappt dragskott ovanför axeln på Linköpings målvakt Jonas Fransson. Utjämnat till 1-1 efter 9.40. Den första perioden var ingen underhållande period. Inget av lagen presterade någon direkt sprudlande ishockey. Man trodde kanske att Linköping skulle ta befälet och föra matchen, sett till lagets tidigare resultat. Men visst satt Frölundamatchen i benen, det syntes klart och tydligt.

Andra perioden 

I den andra perioden ser vi en viss temposkärpning, från bägge lag. Men det är inte mycket, men en aning åtminstone, vilket var enbart positivt. 6.17 in på perioden så slår Timrå till genom ett mycket fint mål. Hela uppspelet in i zon var fint utav Peter Ström, Robert Carlsson och Valeri Krykov. Det slutade med att Carlsson kunde fritt runda mål, vända upp och dra en Linköpingsback, därefter avslutade han med ett dragskott i den lilla lucka som fanns mellan Jonas Franssons ben. 2-1 till hemmalaget och det kändes faktiskt klart rättvist. Linköping fick inte alls till spelet, och man slog en hel del icingpuckar. Resterande utav den andra perioden så är det faktiskt, föga förvånande, Timrå som styr spelet och skapar de hetaste chanserna. Men puckarna vill inte in, och några direkta toppchanser skapades väl i och för sig inte heller. Dock var man som sagt det bättre laget i den andra perioden, så 2-1 kändes som ett rättvist resultat efter två perioder. Men det fanns en spelare som ville annat. Linköpings glödhete målgörare Johan Lindström som bjöd på ett såväl vackert som underligt mål. Johan bryter in mot mål, totallurar en Timråback och petar sedan till pucken med en hand och pucken går mellan benen på Johan Asplund som slänger sig för att försöka få tag på pucken. Måhända borde Asplund ha tagit pucken, men det var ett konstigt avslut och ett vackert mål från en spelare som är fylld av självförtroende. 2-2 på tavlan alltså efter 19.06 utav den andra perioden. Man brukar säga att såna här sena mål i en period brukar innebära ett psykologiskt övertag. Så var det också i det här fallet.

Tredje perioden 

I den tredje perioden höjer gästande Linköping tempot. Timrå får bara försvara sig och visst såg det tungt ut för Timrå. Timrås back Teemu Aalto drar på sig två raka utvisningar, och i det andra powerplayspelet får Linköping utdelning. Johan Lindström heter han. Linköpings hete målgörare som sagt var. Kvällens snyggaste mål i E.ON Arena. Tony Mårtensson slår en puck rakt genom hela Timråförsvaret över till Johan Lindström som smäller på direkt, rakt in vid Johan Asplunds vänstra kryss och det var en rejäl fullträff som tvåmålsskytten Lindström fick på. 2-3 känns på sätt och vis orättvist, för Timrå är med i matchen i allra högsta grad och Linköping såg, fram till den tredje perioden trötta ut. Men som sagt så tog Linköping över för fullt ut i den tredje perioden, och 2-2-målet som laget fick i slutet på den andra perioden var enormt viktigt anser jag. Det kändes hela tredje perioden som Timrå inte orkade, man slog felpass och hade problem att ta sig in i den offensiva zonen. Man fick dock chansen de sista fem-sex minuterna då Linköping drog på sig en del utvisningar. Carl-Johan Johansson hade två fina lägen att kvittera, likaså Christian Söderström. Men utan resultat. Signifikativt för Timrå denna säsong. Matchen slutar 2-3 till Linköping som ångar på i elitserien, och sett till den tredje perioden vinner Linköping rättvist. Jag anser inte att Timrå visar tillräckligt med hjärta i den avslutande akten. Om det var för att man var trötta kan jag inte kommentera. Jag kände ialllafall inte igen Timrå i tredje perioden. Man får ta nya tag på lördag när man åker till Dalarna och till nybyggda Ejendals Arena för bortamatch mot Leksand.
Linköping vänder hemåt för match mot Djurgården. 
Avslutningsvis måste jag ge Jonas Lindström ett klart godkänt betyg, han gjorde precis vad han skulle de byten han fick chansen att spela. Han fick även göra några inhopp i fjol, men i år har han producerat oerhört mycket i juniorlaget och Timrå hade en del skadade ikväll, förhoppningsvis kommer Jonas att få fler chanser i A-laget.

Matchfakta:

Timrå - Linköping 2-3 (1-1, 1-1, 0-1)

Första perioden: 0-1 (06.20) Mikko Peltola (Thomas Johansson, Jussi Tarvainen), spel fem mot fyra, 1-1 (09.40) Kent Manderville (Frans Nielsen, Carl-Johan Johansson), spel fem mot tre.

Andra perioden: 2-1 (26.17) Robert Carlsson (Peter Ström, Valeri Krykov), 2-2 (39.06) Johan Lindström (Tony Mårtensson, Jonas Fransson).

Tredje perioden: 2-3 (47.06) Johan Lindström (Tony Mårtensson, Mikko Luoma), spel fem mot fyra.

Skott: 33-19 (12-5, 10-6, 11-8).
Utvisningar: Timrå 16 minuter, Linköping 34 minuter.
Domare: Ulrik Lindh.
Publik: 4312.

Spelarpoäng Timrå:
3. Kent Manderville
2. Mats Hansson
1. Robert Carlsson

Spelarpoäng Linköping:
3. Johan Lindström
2. Tony Mårtensson
1. Jonas Fransson

0 kommentarer