Gästkrönika: Åkerlund är en matchvinnarmålvakt
Challe Berglund kastade, precis som önskat, in Magnus Åkerlund i kassen – som storspelade och var Timrås store matchhjälte i Jönköping. Samtidigt klev skyttekungen Pyörälä fram när det som mest behövdes. Det – i kombination med ett bra tålamod gav Timrå den nödvändiga segern i Jönköping. 3-1 i matcher – och nu är sensationen nära.
Högst upp på min önskelista inför den fjärde kvartsfinalen mellan HV 71 och Timrå fanns en Magnus Åkerlund som burväktare.
Helt riktigt slängde Challe Berglund också in Åkerlund som fick göra slutspelsdebut.
Åkerlund och Timrå fick en halvtung start på matchen när de fick se Mattias Tedenby trampa förbi Timråbacken Eric Moe och lägga in pucken till vänster om Åkerlund, men laget reste sig och repade mod.
Fredrik Hynning revanscherade sig och satte 1-1 i början av den andra perioden.
Därefter blev det en lång transportsträcka resten av matchen, där HV 71 skapade de farligaste chanserna, men Åkerlund radade upp räddningar på räddningar och var den som höll Timrå kvar i matchen.
Bortalaget samlade dock på sig energi i form av att de dödade en hel del utvisningar, men precis som senast gick matchen till sudden death.
Timrå, som så sent som i måndags avgjorde kvartsfinal tre i sudden death, och dessutom har de ju vunnit en och annan sudden under säsongen.
Sudden blev inte långvarig, utan efter drygt fem minuter fick vi se ett fantastiskt fint och snabbt uppspel, som avslutades med att Björn Svensson petade fram pucken till Mika Pyörälä.
Pyörälä satte dit klubbladet och trissan letade sig in bakom Stefan Liv, otagbart.
Timrås bäste målskytt slog till när det som bäst behövdes – och äntligen börjar även stjärnorna att producera för Timrå IK.
I och med segern har Timrå satt sig i en ordentligt bra sits – laget har 3-1 i matcher på HV 71, och därmed har man tre matchbollar att försöka förvalta.
Att laget dessutom passade på att vinna redan i den andra bortamatchen i Jerusalem var helt perfekt.
Nu måste HV 71 vinna tre raka matcher, inklusive en i E.ON Arena för att inte säsongen ska vara över – precis när det roliga har börjat.
HV 71 var enligt min mening det något bättre laget ikväll, men Timrå fortsätter att visa upp en enorm vilja och inställning.
Ytterligare en punkt som avgjorde för Timrås fördel var det enorma tålamod man visade upp.
Laget förhastade sig inte – utan klev enbart framåt när tillfälle gavs.
När HV 71 väl fick kontra fanns Magnus Åkerlund där längst bak som en levande vägg.
Sedan måste jag säga att HV 71:s powerplay blir sämre och sämre för varje läge de får.
Timrå blir bättre och bättre på att ”förstöra” för HV och läsa deras spelvägar, och när inte Thörnberg-Davidsson-Voutilainen producerar, då har inte HV 71 mycket att komma med i numerärt underläge.
Nej, Timrå har satt sig i en mycket bra sits, en högst oväntad sits för många, men ack så rättvis.
Nu är laget återigen bara en match ifrån att slå ut svenska mästarna, ett styrkebesked av det lag som tog den åttonde och sista slutspelsplatsen.
Redan imorgon (eller ikväll, beroende på när ni läser detta) spelas kvartsfinal fem, och HV 71 spelar med kniven på strupen, samtidigt som Timrå ska fortsätta att uppträda med lugn och tålamod.
Timrå har goda möjligheter att avgöra, som jag ser det.
HV 71 har nämligen en press på sig som laget inte tidigare haft, och när spelet inte stämmer fullt ut, framför allt inte i powerplay, då är laget högst sårbara, även på hemmaplan.
Nu ska det bli spännande att se vem som vaktar Timrås mål ikväll.
Inför matchen önskade jag Åkerlund i mål, och när det gällde torsdagens match så sa jag ”eventuellt Backlund”, mycket beroende på Åkerlunds insats i kvartsfinal fyra.
Efter kvällens match kan jag inte se något annat än att Magnus Åkerlund fortsätter i mål.
Åkerlund har haft en fantastisk säsong i Timrå, och ståtar med enorma siffror i procent.
Han har räddat Timrå i många matcher och spelat på en hög högstanivå.
När han nu fick göra slutspelsdebut mot sitt gamla lag på bortaplan visade han inte upp någon nervositet.
Magnus Åkerlund var den stora anledningen till att hans lag kunde vinna, och Åkerlund ska givetvis stå på nytt.
Jag tror att Timrå har lärt sig av misstaget från lockoutsäsongen, ni vet när Miikka Kiprusoff och Kimmo Kapanen var Timrås målvaktsduo.
Kapanen inledde med storspel i den första matchen och räddade Timrå.
Därefter var Kiprusoff tillbaka mellan stolparna – och högst mänsklig var han en stor bidragande orsak till att Timrå fick respass redan i kvartsfinalen.
Trots allt snack med att ha en uttalad förstamålvakt måste det vara givet att spela med den hetaste målvakten.
Magnus Åkerlund har återfunnit toppformen efter sin skada – och han är den typen av matchvinnarmålvakt Timrå behöver.
Vaktar inte ”Åke-lund” kassen förstår jag ingenting.
Hur slutar matchen då?
Den är högst oviss, och det ska bli mycket intressant att se hur mästarna klarar av att hantera den här pressen.
Ett underskattat Timrå kan spela helt utan press – något som givetvis passar laget som handen i handsken.
Jag blir inte alls överraskad om denna matchserie är avgjord redan på torsdagskvällen, och även om den inte är det så är jag övertygad om att den är avgjord på lördag kväll.
Timrå bränner inte tre matchbollar, inte den här gången.
Nyckeln till seger blir att hålla sig från utvisningsbåset, Robin Jonsson föll tillbaka i en gammal ful ovana och drog på sig tre raka utvisningar i mittenakten, det håller inte i längden.
Hoppas dessutom att det inte är någonting allvarligt med Martin Sonnenberg.
Måste bara få avsluta med att säga: Grattis Skellefteå AIK. Riktigt imponerande, 3-0-seger borta mot Linköping när ni var i stort sett uträknade, det är bara att lyfta på hatten. Nu har ni en stor möjlighet att vända på matchserien, som jag ser det.
