Timrå slog darrigt SSK
3-1 skrevs segersiffrorna till och segern var i mina ögon aldrig riktigt hotad. Södertälje spelade mycket slarvigt och okontrollerat, det syns att det är ett lag i motgång just nu. För Timrå dock flyter det bara på. Fart, fläkt och hårt kämpande ligger bakom detta.
Matchen inleddes utan någon egentlig struktur, tempot var dock högt. Främst från hemmalget som inledde med 4 hela femmor. Det var även en hel del slarviga passningar och det bjöds på en del öppna lägen. Främst var det bortalaget som stod för bjudandet. Efter 10:13 åker Timrås Niklas Nordgren ut på en interference-utvisning. Direkt in i SSKs powerplay så står rutinerade Peter Larsson på backplats och fumlar med pucken, det snappar Timrås Micke Lind upp och sticker iväg med pucken. Helt fri från halva plan visar han fin kyla då lurar ner Wanhainen och trycker upp 1-0 för Timrå. Shorthanded! Resterande delen av perioden tillhör Timrå, mycket tack vare att man har hög fart på skridskoåkningen och stressar de något ängsliga Södertälje-spelarna till misstag. Dock utan resultat i målprotokollet. Timrå borde haft en betydligt större ledning.
Den 2:a perioden var till en början helt Timrås och man var vid ett flertal tillfällen nära en utökning, att 1-0 höll sig här kan de tacka en storspelande Rolf Wanhainen i kassen för. Men efter cirka 8 minuter så drar Timrå på sig en utvisning. Då vänder helt plötsligt matchbilden och Södertälje har stundtals ett massivt tryck mot Timrå, dock utan att man lyckas kvittera. Det kan Timrå tacka en storspelande Kimmo Kapanen i Timråmålet för. Timrå kämpade hårt och tog sig ur detta efter bland annat 2 svettiga boxplay.
Matchen började på att urarta med lite fula tag, bland annat så åker Timrås Daniel Casselståhl på en full crosschecking i ryggen och far in med huvudet före mot sargen. Domaren blåste dock inte men "Danne" blev liggandes ett tag på isen. Det var allmänt dålig stämmning på planen och i publiken efter detta.
Men efter 16:12 avlossar David Halvardsson ett inte allt för hårt skott som ändå letar sig in bakom en skymd (?) Rolf Wanhainen. Såg en aning billigt ut från läktarhåll. 2-0 och den dåliga stämmningen avtog.
56 sekunder in i den 3:e perioden så avgör Niklas Nordgren matchen med ett rappt handledskott i steget från högerkanten. 3-0 och Timrå började spela på resultatet. Man höll undan bra och SSK såg slagna ut. Sedan började Domare Danielsson ta Timråutvisningar och det blev genast lite spänning igen. Kristian Gahn reducerade i powerplay med cirka 8 minuter kvar. Södertälje hade en del chanser även i slutet men närmast mål var ändå Timrå med ett skott i insida stolpen i slutminuten av Valeri Krykov. Timrå höll undan och vann mycket rättvist med 3-1.
Sammanfattningsvis så känns det som att Timrås fart knäcker SSK i denna match. Södertälje hade svårt att hänga med och kände sig nog ängsliga efter alla förluster och med en massa hårt stressande TIKare efter sig hela tiden så blev det ännu värre, därav de många felpassen som bortalaget stod för. Södertälje hade många gånger svårt att överhuvudtaget få till ett någorlunda uppspel. De började om ett antal gånger för att till slut slå en icing. En matchavgörande sekvens var i mitten av den andra akten då Södertälje hade hårt tryck utan att lyckas göra mål. Sedan efter den fula tacklingen på "Danne" så tänder hela Timrå till rejält och får kort efter också in 2-0 målet. Därefter viker inte Timrå ner sig utan håller ganska stabilt distansen ut.
Timrå har nu efter halva serien plockat ihop 48 poäng. Det räcker till en 2:a plats just nu och det är också 2 poäng mer än vad laget mäktade med på hela säsongen ifjol. Laget är på mycket god väg att ta sig till slutspel. Det vore en mäktig upplevelse för oss om det gick i hamn.
Södertälje har många namnkunniga spelare och har en målsättning att ligga klart högre än den 10:e plats man just nu är på. Timrå fick uppleva det ifjol. Södertälje och Linköping denna säsong. Det vill säga att andra året är jobbigt. Nu är jag dock övertygad om att Södertälje har så pass bra lag att de klarar sig ur detta och till slut ändå når slutspelet. Man är alldeles för bra för att missa. Men börjar det inte hända saker snart så kan ord som kris ploppa upp. Undra hur Hans Särkijärvi sover om nätterna? Han kan bli näste man som får gå. Jag tror dock inte de kommer gå så långt. Vill även lägga till att jag imponerades mycket över unge Dragan Umicevic idag, ett jättelöfte som SSK har på där.
Domare Stefan Danielsson kan inte få godkänt för sin insats. Han hängde inte med och tog en del konstiga utvisningar, framförallt i den sista perioden.
Timråklacken höll skapligt bra drag ikväll och dessutom fick vi beskåda en ny vacker Jumboflagga med 2st prydliga tallar på.
