Brescia-Padova 3-2: Tre raka segrar och tillbaka på Play Off-plats!
Stormvindar och ett piskande regn, men Brescia trotsade så väl vädrets makter som motståndarlaget – för tredje matchen i rad. Padova tvingades kapitulera, och Brescia är åter på Play Off-plats.
Brescia har i tre matcher i följd mönstrat 3-5-2-systemet, och varje gång har det lett till seger, så även denna lördagseftermiddag mot ett Padova i kris. Brescia däremot har rest sig, som den lame som fick order att resa sig upp och gå.
Zambelli, som vissa tyckt haft skrattretande dåliga inlägg tidigare, slog ett precist inlägg från sin högerkant knappt 20 minuter in i matchen (när gräsplanerna är lerplaner och utsatta för vädrets tortyr tar det ungefär så lång tid att spela in sig) och Dallamano, ytterspringare på den andra kanten, mötte med huvudet: 1-0! Roligt att se hur högerkantspelaren serverade vänsterkantspelaren med inlägg som gav ett läckert nickmål.
LÄTT ATT GÖRA MÅL
Och sent omsider kan vi säga att målgörande den här säsongen inte längre är något ångestladdat och sällan förekommande för Brescia: nu har man inga problem alls att göra mål. Sex stycken på de två senaste matcherna.
Ungerske mittfältskämpen Vass hade flera bra chanser, han fanns med i hetluften återkommande gånger, och hans betydelse för Brescias återuppståndelse ska inte underskattas. Fakta är ju att vändningen kommit i samband med Vass återinträde i startelvan, som han varit utanför sen förra säsongen, fram till för ungefär tre omgångar sen.
KUNGEN
Possanzini, vår lagkapten i anfallet bredvid Caracciolo, var matchens kung – precis som i förra segermatchen mot Salernitana. Han stod för otaliga briljanta små skarvningar offensivt, och spelar som en trequartista fastän han har en prima punta-kropp. Det är stort, det är imponerande, och det finns inte så många italienska fotbollsspelare med den här kroppstyngden och längden som besitter Possanzinis fina teknik och passningsspel.
ANFALL ÄR BÄSTA FÖRSVAR
Brescia har inte längre någon mental spärr som hindrar dem från att föra spelet i matcherna – när man känner att man vill och behöver föra spelet. Jag själv menade tidigare i mina analyser att Brescia borde spela ett mer avvaktande, defensivt kontrande spel när det gick som sämst, för att gneta sig till poäng på ett grisigt sätt. Men jag hade fel. Iachini hade rätt, som fortsatte med det offensiva spelet. Det är det som har gett Brescia den här segersviten.
Padova hade några uppstick, och en akilleshäl är vår målvakt Arcaris missbedömningar på långt slagna höjdbollar in mot staffområdet, som motståndarnas anfallare ska gå upp och nicka på – dessa bollar vinner ofta motståndarnas prima punta, då Arcari kommer sent eller bara fel in i situationen, men hittills har Brescia haft tur i de situationerna.
Ledning 1-0 i paus, och det mesta såg bra ut. Brescia-spelarna är snabba med att täcka upp för varandra, de uppoffrar sig och det finns ett helt annat flyt nuförtiden, en harmoni i laget. Dessutom: en rejäl fysisk förbättring.
MÅNGA MÅL PÅ KORT TID
Drygt 5 minuter in i andra halvlek bar harmonin i gruppen frukt igen: Possanzini spelade fram Caracciolo som lobbade in 2-0. Men precis vid avsparken därefter raketstartade Padova och en skymd Arcari i målet kunde inte stoppa ett långt skott som slirade in via regnvatten och lera. Onödigt, men en ganska vanlig händelse inom fotbollen, att laget som tar ledningen tappar den rätt omgående, då lättnadens känsla får spelarnas att slappna av några sekunder för länge.
Men kungen i Brescia, Possanzini, tog tag i situationen på egen hand – igen. Ett fenomenalt genombrottsmål, han drog målvakten Agliardi (född i Brescia, som han spelade för 2002-2006) och dundrade in 3-1.
Extra roligt att se att på sidan jublade hans anfallskollega/”konkurrent” Flachi mest av alla –
Flachi och Possanzini är ju, på sätt och vis, konkurrenter om anfallsplatsen bredvid Caracciolo i det nuvarande 3-5-2-systemet. Visserligen skulle man – som förre tränaren Cavasin gjorde - spela med alla tre i ett 4-3-3-system. Flachi var för övrigt på bänken hela matchen, då han inte riktig återhämtat sig från influensan än.
EN SYMPATISK GRUPP
Brescia är ett gemytligt lag där det känns som att alla tycker om varandra och kämpar mot samma mål och gläds för varandras skull. Flachi sa det tidigare under säsongen, att de här killarna i Brescia-laget är de mest godhjärtade och vänliga han stött på hittills i sin karriär – men att de faktiskt borde bli mer cyniska och ”elaka”, karaktärsmässigt, ute på planen, tyckte han.
Tyvärr kom ännu en reducering från Padova, lika snabbt som den tidigare reduceringen kom efter förgående ledningsmål. Virrvarr i straffområdet, bollen studsade runt, i stolpen, och sen var den i nätmaskorna bakom Arcari för andra gången.
Anledningen till de två baklängesmålen var inte att Brescia spelade för offensivt, utan det var just lättnaden över att få till en tvåmålsledning (som ofta betyder att en match är avgjord) som lurade dem. Lika snabbt som den lyckokänslan kom, lika snabbt försvann den. Men att det sker två gånger om i en och samma match, på så kort tid, det är naturligtvis någonting att betänka.
TREVLIGT SPEL
Planen var alltså väldigt svårspelad men ändå bjöds på väldigt bra spel, för tredje matchen i rad var Brescia genomgående spelskickliga och rullade boll riktigt trevligt, man har verkligen ett påhittigt, kreativt eget anfallsspel. Iachinis ihärdiga arbete har gett frukt, det tål att sägas igen.
VACKER SYN
En sista betraktelse från matchen: i stormen och i ösregnet, när det återstod två minuter av matchen och Padova låg under med 3-2, stod den tillresta Padova-klacken stolta och rakryggade – alla höjde en Padova-halsduk med sträckta armar högt över sina huvuden. Det var kärlek och stolthet för sitt lag och sin klubb. Vackert.
TABELLEN - ÖVRIGA RESULTAT
Brescia har tre raka segrar, mot Modena 1-0, mot Salernitana 3-1 och nu Padova 3-2. Brescia är på samma poäng som Modena som har den sjätte Play Off-platsen, nu när exakt halva serien spelats (21 av 42 omgångar).
Serie B i övrigt då, denna 21:a omgång? Torino förlorade igen och är 4 poäng från Play Off-plats. Topplagen Sassuolo och Lecce delade på poängen – det var bra. Samtidigt förlorade serietvåan Ancona, också det positivt förstås.
SERIE B, 21:a omgången:
BRESCIA-PADOVA 3-2
BRESCIA (3-5-2):
Arcari – Mareco, Bega, Berardi – Zambelli, Baiocco (90 min Barusso), Paghera (75 min Lopez), Vass, Dallamano – Possanzini (90 min Kozak), Caracciolo.
Tränare: Iachini.
Mål: Dallamano (Brescia), 19 min., Caracciolo (Brescia), 51 min., Jidayi (Padova), 53 min., Possanzini (Brescia), 56 min., Cuffa (Padova), 59 min.
Tre lejon: Possanzini (anfallare): Mer än bara kapten: även kung, kejsare, målskytt, framspelare. Klagar sällan eller aldrig på domaren, biter ihop, spelar schysst och ärligt, ger aldrig upp. Utan Possanzini hade Brescia inte vunnit idag.
Två lejon: Zambelli (högermittfältare): Fina inlägg, särskilt det som gav 1-0. Löpförmåga, arbetsinsats, allt var förträffligt.
Ett lejon: Vass (mittfältare): Stark comeback i laget senaste månaden, var på väg att göra mål även denna gång. Råstyrka på mitten.
